Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jaques-Dalcroze, Emile - Jaquette, fr. Se Jakett - Jaquirana. Se Javari - Jaqut. Se Jakut - Jarama, biflod till Tojo i Nya Kastiljen - Jararaka, zool. Se Bothrops - Jarcke, Karl Ernst - Jardin, Karel du. Se Dujardin - Jardin, Nicolas Henri - Jardin d'acclimatation,fr. (se Acklimatisation) - Jardin des plantes, botaniska trädgården i Paris - Jardiniere, mindre prydnadsmöbel - Jargon, miner. Se Jargonium - Jered (Bibeln)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1295
Jaquette-Jargon
1296
zisk tonsättare, f. 1865 i Wien, studerade i
Geneve samt för A. Bruckner i Wien och L. Delibes
i Paris, blef 1892 professor i harmoni och
komposition vid konservatoriet i Geneve och
uppsatte där tidskriften "Gazette musicale de la
Suisse romande". Han har komponerat körverk,
bl. a. Poéme alpestre (1895) och Festival
vaudois (1903), några operor (Sancho Pansa,
1897, m. fl.), violinkonsert, stråkkvartetter,
pianostycken o. s. v., men har framför allt
gjort sig ett namn genom genuint inhemska folk-
och barnvisor (danslekar), till hvilka han
själf skrifvit äfven orden. Samlingar däraf äro
Chansons simples dans le style populaire, Chez
nous och Chansons et rondes pour les enfants
E. F-t.
Jaquette [jakä’t], fr. Se J a k e 11.
Jaquirana [jakiräna]. Se J a v a r i.
Jaqut. Se J a k u t.
Jarama [cha-], biflod till Tajo i Nya Kastilien,
upprinner på sydöstra sidan af Somosierra,
flyter i sydlig riktning, hvarunder den upptager
fr. h. Lozoya och Manzanares samt fr. v. Henares
och Tajuña, och faller ut från vänstra sidan
i Tajo 3 km. v. om Aranjuez. Längd 199 km.
(J. F. N.)
Jararaka [ʃa-], zool. Se Bothrops.
Jarcke, Karl Ernst, tysk rättsvetenskaplig och
politisk skriftställare, f. 1801 i Danzig,
d. 1852, blef 1823 e. o. juris professor i
Bonn, flyttade 1824 som advokat till Köln,
där han öfvergick till den katolska läran och
kallades 1825 till Berlin som e. o. professor
i kriminalrätt. Påverkad af julirevolutionen,
öfvergick han alltmer från juridisk till politisk
skriftställarverksamhet. 1831 uppsatte han
den ultrakonservativa tidningen "Das Berliner
politische wochenblatt", i hvilken han med all
makt sökte bekämpa idén om det konstitutionella
konunga-dömet. 1832 mottog J. af Metternich
kallelse att intaga den aflidne Fr. v. Gentz’
rådsplats i österrikiska statskansliet. Jämte
denna nya verksamhet fortsatte han med
ifver sitt alltmer fanatiskt ultra-montana
skriftställarskap. J. egde ock en väsentlig del i
grundandet af "Historisch-politische blätter fur
das katholische Deutschland" (1839). Till följd
af de revolutionära rörelserna år 1848 måste han
lämna sin befattning inom statskansliet. Hans
Vermischte schriften äro utgifna i 4 bd
(1839-54). (N. S-g.)
Jardin [jardä7], Kareldu. SeDujardin.
Jardin [jardä7], N i c o l a s Henri, fransk
arkitekt, f. 1720 i S:t Germain des Noyers,
d. 1799 i Paris, studerade i Paris och Rom. 1754
inkallades han till Danmark för att uppföra
Frederikskyrkan (af norsk marmor). Men planen var
så storartadt anlagd, att det efter J:s beräkning
skulle behof vas en tid af hundra år till
kyrkans fullbordande. 1770 af stannade arbetet,
och J. fick af sked. Först 1894 fullbordades
kyrkan ("Marmorkirken"), efter en mindre
plan. J. uppförde Bernstorffs slott. Ph. W.*
Jardin d’acclimatation [ʃardä’ daklimatasiå’],
fr., acklimatisationsträdgård (se
Acklimatisation). – Den i Boulogneskogen
i Paris 1860 inrättade Jardin zoologique
d’acclimatation har sedan 1870 till en del ändrat
karaktär och består af en samling sällsynta djur
och exotiska växter.
Jardin des plantes [ʃardä’ dä plãt], botaniska
trädgården i Paris, med hvilken äfven en
zoologisk trädgård och andra naturvetenskapliga
samlingar förenats. Fröet till denna omfångsrika
inrättning var den af botanisten Guy de Labrosse
omkr. 1635
grundade Jardin royal des plantes
médicinales. Sedan denna länge vanvårdats
af kungliga lifläkare, öfvertog Buffon
1739 dess förvaltning. Han omskapade den,
riktade den med samlingar från alla naturens
riken och gaf den namnet Jardin du Roi. Hans
efterträdare Bernardin de Saint-Pierre genomdref
ditflyttningen af menageriet (1793) och
öppnandet af det naturvetenskapliga biblioteket
(1794), hvarvid det hela kallades Muséum
d’histoire naturelle, hvilket namn ännu är
det officiella. Där hållas ock fria, för alla
tillgängliga föreläsningar i snart sagdt alla
naturvetenskaper. I parken en byst af Linné.
Jardinière [ʃardinjär; fr., eg. trädgårdsflicka,
af jardin, trädgård], mindre prydnadsmöbel,
i form af
 |
| Fig. 1. Jardinière af silfver, i gustaviansk stil. |
|
| Fig. 2. Rafaels målning "La belle Jardinière". |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
