Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Japan, kejsardöme i östra Asien - Jered (Bibeln)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nationalreligionen, och ännu bekänner sig flertalet
japaner till densamma, ehuru den sedan 1
jan. 1874 varit formligen upphäfd. Många tempel
(se fig. 4 samt art. Byggnadskonsten, sp. 712
o. pl. III) underhållas visserligen ännu,
men endast genom frivilliga bidrag. Tämligen
spridd, åtminstone bland de mera bildade, är
äfven Kon-fu-tses lära. Kristendomen, hvars
många anhängare på 1500- och 1600-talen med
hänsynslös grymhet fullständigt utrotades,
har, sedan J. ånyo öppnats för främlingar,
åter blifvit tolererad, och antalet kristna
bekännare är i tillväxt. 1882 voro de kristne
40,524 och 1902 129,000, af hvilka 46,666 voro
protestanter, 26,600 grekiska och 55,800 romerska
katoliker. Medräknas barnen, kan antalet beräknas
till inalles 200,000 kristna, en visserligen
icke hög procent af J:s befolkning. De
utöfva dock ett ganska stort inflytande:
en f. d. minister (vicomte Aoki) är kristen,
1900 sutto 13 kristna i parlamentet, 155 voro
officerare vid armén, andra vid flottan, och vid
universiteten och i de högre regeringsskolorna
finnas de i oproportionerligt stort antal både
bland lärare och lärjungar. 1906 funnos inalles
1,717 kristna präster (1,145 japaner) och 1,152
kyrkor. Sedan 1891 har den katolska kyrkan en
ärkebiskop och tre biskopar i J. – 1902 ansågos
16 mill. af folket tillhöra shintoismen och
28 mill. buddismen. 1906 voro shintoprästerna
78,775, studenter af denna religion 259,
buddistiska tempel 72,237, bonzer (präster;
fig. 10) 120,964 och studenter 9,738.
Folkmängden utgjorde 1 jan. 1885 37,868,949 pers., 31
dec. 1895 42,270,620 och vid folkräkningen
31 dec. 1903 46,732,876 pers. (122 pr kvkm.,
157 på Hondo, 174 på Shikoku, 166 på Kiushiu,
men endast 9 på Yezo) i det gamla J. samt
2,797,702 på Formosa och 54,759 på Pescadores
samt beräknades 1908 till 52,337,934, hvaraf
3,081,006 på Formosa (med Pescadores) samt 24,106
på J:s andel af Sachalin. Mot 1,000 män svara
972 kvinnor. Folkmängdstillväxten i det gamla
J. var 1885–1907 i medeltal 1,11 proc., hvilket
ungefär motsvarar folkökningen i nordvästra
Europa, men dock understiger Tysklands och
Nederländernas. Antalet giftermål utgjorde 1906
7,5 per 1,000 inv., något lägre än i nordvästra
Europa, men högre än i Sverige (6,10). De
lefvande föddes antal var 28,90 på 1,000
inv. (i Sverige s. å. 25,70). Anmärkningsvärdt
hög var siffran för de dödfödde, nämligen
9,7 proc. af hela antalet (mot 2,5 proc. i
Sverige). Af de födde voro 8,2 proc. oäkta
(i Sverige 12,8 proc.). Dödsfallen stego
till 19,9 på 1,000 inv. (i Sverige 14,3). –
Fördelad efter stånd utgjorde befolkningen 1903:
5,055 kwazoku (högadel), 2,168,058 shizoku
(gamla krigarkasten, samurai) och 44,559,763
heimin (annan befolkning, inklusive ainos);
utom räkningen kommer den kejserliga familjen,
som delas i shinno (mikadon, kejsarinnan,
kejsarinnan-modern, tronföljaren och hans gemål)
och i kozoku (andra prinsar och prinsessor),
inalles 66 pers. (1905). Kwazoku ("familjernas
blomma") har uppstått genom förening af den under
feodaltiden existerande hofadeln (kuge), 155
familjer, och feodaladeln (buke eller daimio),
255 familjer. Efter shogunatets och feodalismens
af skaffande skapades 5 rangklasser, i hvilka
uppflyttats äfven personer, som efter 1868 gjort
sig förtjänta om landet. Dessa rangklasser äro ko
(furste), ko (med ett
annat skriftecken, markis), haku (grefve), shi
(vikomt) och dan (baron). Samurai (fig. 9) voro
de gamle feodalherrarnas tjänare, och ur deras
klass rekryteras till stor del ännu officers- och
ämbetsmannakårerna. Det var bland dem, som
harakiri (se d. o.) l. seppuku förr var ett
privilegium. Heimin voro delade i tre klasser:
hiyakusho, bönder, shokuin, handtverkare, och,
nederst, akindo, köpmän, till hvilken klass
äfven de föraktade eta (garfvare, läderarbetare,
dödgräfvare) förr räknades. Numera intaga
näringsidkarna en helt annan ställning och ha,
sedan utvecklingen af landets handel, sjöfart och
industri efter krigen blifvit ett oafvisligt
villkor för stormaktsställningen, börjat
få ett ganska stort politiskt inflytande. –
Af J:s befolkning bodde 31 dec. 1907 195,272
utom landet, hvaraf 94,054 i Förenta staterna
eller på Hawaii, 81,754 i Korea och 14,460
i Storbritannien eller dess kolonier. I Kina
utöfva japanerna stort inflytande som lärare,
officerare och köpmän, helst deras verksamhet
synes gå ut på att med iakttagande af sina egna
fördelar rycka upp kineserna till kraftigare
konkurrenter och motståndare till européerna,
än de nu äro. Många kineser förmås att studera
i J. och återvända som lifliga förespråkare för
de japanska intressena. Efter kriget var antalet
af vid japanska skolor studerande unga kineser
öfver 25,000 st. F. n. uppgår antalet emellertid
till endast något öfver 5,000 st. – Af främmande
nationaliteter bodde i J. (1907) inalles 18,908
pers., hvaraf 12,273 kineser, 2,293 engelsmän,
1,624 amerikaner, 664 tyskar, 498 fransmän,
197 portugiser och 194 ryssar. J. hade 1903 86
städer med öfver 20,000 och 25 städer med öfver
50,000 inv., af hvilka 6 med öfver 200,000 inv.,
nämligen Tokyo (1,818,655), Osaka (995,945),
Kyoto (380,568), Yokohama (326,035), Nagoya
(288,639) och Kobe (285,002).
Materiell kultur. Ett bland de underbaraste
dragen i J:s utveckling efter shogunatets
fall är den lätthet, hvarmed det tillegnat sig
västerlandets kunskaper och uppfinningar på det
ekonomiska området. Japanerna ha visserligen här
som på andra områden lånat allt, men det är dock
ett bevis på deras intelligens, att de kunnat
så hastigt sätta sig in i hela det främmande
systemet. Det gamla handtverket och småslöjden
ha efterträdts af stora fabriker med de mest
fulländade maskiner, och numera tillverkas både
maskiner och pansarfartyg i J. Äfven jordbruket
börjar omhuldas efter rationell, västerländsk
metod, penningväsendet är omlagdt på samma sätt,
järnvägar genomkorsa öarna, och den japanska
handeln har blifvit en farlig konkurrent till
den europeiska.
Jordbruket har sedan urminnes tider varit J:s
hufvudnäring, och det ansågs vara infördt af
själfva solgudinnan Tensho Daiyin, hvars tempel
i Yamada var landets stora helgedom. Enligt den
gamla feodala uppfattningen tillhörde all jord
mikadon, ehuru faktiskt bonden odlade jorden
med full eganderätt, medan bergmark, skogar och
ödeland voro förlänade till feodalherrarna och
numera till stor del äro statsegendom. Stora
gods finnas icke; jorden är delad på små hemman,
i medeltal af 1,5 tld, och odlas så intensivt
som trädgårdar hos oss. Bonden är flitig,
samvetsgrann och i hög grad konservativ med inga
allmänna intressen. Därför ha de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
