Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - James - James 2. Henry J - Jameson, Anna, född Murphy - Jameson, Leander Starr - James river, flod i staten Virginia - Jamestown - Jansson, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1233
Jameson-Jamestown
1234
future and other taks (1879; "Fru de Mauves"
m. m., öfv. 1893), A bundle of letters (1880),
Washington square (s. å.), The portrait of
a lady (1881), The princess Casamassima
(1886), Terminations (1896), What Maisie
knew (1897), The turn of the screw (1898),
The soft side (1900), The wing of the döve
(s. å.), The letter sort (1903) m. fl. J. har
blifvit berömd för den psykologiska finheten
i sina karaktärsskildringar och den skärpa i
iakttagelsen, som präglar hans alltid starkt
impressionistiska framställning. Han är europén
i den amerikanska litteraturen, man märker
påverkan af Flaubert m. fl. analytiker i hans
sätt att uppfatta karaktärs-problem; i sina
senare arbeten har han till och med drifvit sitt
maner till en nervös detaljkonst. Den subtilitet,
som alla J:s vittra arbeten vittna om, gör
sig gällande äfven i hans litteraturkritiska,
French poets and novelists (1878), Hawthorne
(1879), Partial portraits (1888); särskildt
omtyckt är hans bok W. Wedmore and his friends
(1903). Af J. har vidare öfversatts till sv. "En
filosofisk qvinna m. m." (1876) och "Fyra
berättelser" (1880). 1. S-e. Jameson [djéVmsen],
Anna, född Mur p hy, engelsk författarinna,
f. 1794 i Dublin, d. 1860 i London, erhöll en
utmärkt uppfostran och gifte sig 1825. Hennes
äktenskap var icke lyckligt, och hon egnade sig
sedermera h. o. h. åt litteraturen. Som hennes
förnämsta arbeten skattas Diary of an ennuyée
(1826), frukten af en fransk-italiensk resa,
Charac-teristics of Shakespeare’s women (1832),
Handbook to the public galleries of art in and
near London (1841) samt Companion to the most
celebrated private galleries of art in and near
London (1844), Sacred and legendary art (1847)
m. fl. arbeten, som skildra den religiösa konsten
(nya uppl. 1889-90). "Me-moirs of A. J." utgafs
1878.
Jameson [djéYmsen], Leander Starr, sydafrikansk
politiker, f. 1853 i Edinburgh, blef 1877
med. doktor och utvandrade 1878 af hälsoskäl
till Syd-Afrika, där han till 1889 i Kimberley
utöfvade en omfattande lakar-praktik och genom
intim vänskap förbands med Cecil Ehodes. J. slöt
sig sistnämnda år till en af British South
Africa company utsänd pionjärexpedition till
Matabeleland, där han året förut af sin forne
patient, höfdingen Lobengula, utverkat betydande
koncessioner åt kompaniet. Han utsågs 1891
till dess administratör i Mashona-land och
omintetgjorde s. å. boeröfversten Ferreiras
försök att eröfra ett område n. om Limpopo
inom gränserna för det af brittiska kronan
ockuperade området ("the Banyailand trek"). Med
Lobengula uppstodo snart tvister, och efter
några plundringståg mot kolonierna från dennes
krigare företog J. nov.-dec. 1893 en expedition
till Matabeleland, hvarunder Lobengula i grund
besegrades och hans höfdingar underkastade
sig. Hans forna hufvudstad Bulawayo blef nu
administratorns residensort, och där anlades en
raskt uppblomstrande stad; äfven
Matabeleland ställdes under J:s
förvaltning. Hösten 1895 inledde Ehodes och
J. förbindelser med de missnöjde uitlanders i
Transvaal, hvilka planerade en mot presidenten
Kriigers makt riktad resning i Johannesburg, och
det af talades, att J. skulle vid gränsen samla
en väpnad styrka för att understödja företaget
genom ett infall i Transvaal. Oenighet uppstod,
om hvad sedan skulle ske, och i Johannesburg stod
man i begrepp att öfvergifva den ursprungliga
upprorsplanen, då J. (29 dec.) på eget ansvar
öfverskred gränsen och med en liten skara
(omkr. 400 man) tågade mot Johannesburg, där
vid underrättelsen härom resningen under stor
förvirring utbröt. J. blef emellertid omringad
af öfverlägsna boerstridskrafter och måste
(2 jan. 1896) kapitulera vid Doornkop. Det
dumdristiga företaget ("the Jameson raid")
hade fullständigt misslyckats och kom att
utöfva ett ödesdigert inflytande på Syd-Afrikas
senare historia (se därom Syd-Afrika). J. och
hans officerare hotades först af Transvaals
myndigheter med arkebusering (i strid mot vid
kapitulationen gifvet löfte om, att deras lif
skulle skonas), men de utlämnades till sist
på brittiska regeringens enträgna begäran och
ställdes i London (maj s. å.) inför rätta för
brott mot "Foreign enlistment act" (om väpnad
inblandning i utländska stridigheter). J. dömdes
till 15 månaders fängelse, men återfick af
hälsoskäl friheten redan i dec. s. å. Han
återvände då som privatman till Syd-Afrika,
deltog 1899-1900 i boerkriget och valdes 1900
att i Kap-koloniens lagstiftande församling
representera Kimberley. Där blef han genast en af
det engelsk-sinnade progressistpartiets ledande
män och var febr. 1904-mars 1908 koloniens
premiärminister. Sedan han fått vika för det
vid 1908 års val segrande afrikanderpartiet
och blifvit ledare för den till "sydafrikanska
unionistpartiet" omorganiserade oppositionen, tog
J. i godt samförstånd med boer-ledarna (1908-09)
verksam del i arbetet för Syd-Afrikas federativa
förening. Han deltog vid L. Bothas sida i
1907 års rikskonferens i London och var 1909
en af Kapkoloniens delegerade till England vid
förhandlingarna om den nya unionsförfatt-ningen.
v. S-g.
James river [djéYms rivö], största floden i
nordamerikanska staten Virginia, uppstår nära
statens västra gräns bland Alleghanybergen genom
förening af floderna Jackson och Cow Pasture,
flyter i östlig och sydöstlig riktning genom Blue
ridge (Blå bergen), därvid bildande de vackra
Balconyfallen, till Lynchburg och därifrån i
nordöstlig till Eichmond. Sedan den där bildat
stora fall (omkr. 35 m. på en längd af 14 km.),
hvilka kringgås medelst en kanal, förlorar den
sin karaktär af vild bergsström och tager en
sydöstlig riktning samt utfaller i sydligaste
delen af Chesapeakeviken. Dess mynning försvaras
af Fort Monroe, och nära den ligga städerna
Norfolk och Portsmouth. Längd 720 km. J. är
segelbar för mindre fartyg från Lynchburg (393
km.) samt från Kichmond (240 km.) för fartyg om
5,5 m. djupgående. Ända till Eichmond äro ebb
och flod märkbara. De viktigaste bifloderna äro
North river och Eivanna (fr. v.) och Appomattox
(fr. h.). J. F. N.
Jamestown [djéYmstalm]. 1. Hamnplats och
guvernörens residens på nordvästra sidan af
Sankt Helena, vid S:t James viken. Kolstation. -
2. Stad i nordamerikanska staten New York,
112 km. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
