Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jag, filos. - Jaga, ind. myt. Se Yaga - Jaga, sjöv. - Jagannath, Djagannath, Jagarnath, namn på hinduisk gudomlighet - Jagannath, stad i Indien - Jagarbom, sjöv. Jfr Bogspröt - Jagarbomsgajar, sjöv. Se Gaj - Jagare, sjöv. - Jagare 1. Det förligaste l. yttersta trekantiga seglet. Se Segel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1165
Jaga-Jagare
1166
jagets begrepp inom den idealistiska filosofien
spelat en stor roll. Här må endast erinras
om Fichtes lära om det absoluta jaget som all
verklighets yttersta princip och om Herbarts
kritik af jagets möjlighet som enhet af subjekt
och objekt. s~e-
Jaga, ind. myt. Se Y a g a.
Jaga, sjöv., att förfölja och söka upphinna ett
fartyg. Om det förföljda fartyget försöker
undkomma^ säges det taga jakt 1. jaga
undan. B. N.*
Jagannäth, Djagannath, Jagarnath
(eng. Juggernautj sanskr. Jagannätha,
eg. "Världens herre", d. v. s. Yisnu eller
Krsna), namn på en hinduisk gudomlighet och
dess berömda tempel i Puri i Orissa, s. om
Bengalen. Hufvudbyggnaden
Fig. 1. Hufvudingången till Jagannaths tempel
i Puri.
(se fig. 1) är i nordindisk stil fullbordad
1198 e. Kr. Platsen besökes af ända till 300,000
pilgrimer årligen från alla orter af Indien. Det
heliga området är inneslutet af en mur och hyser
öfver ett hundratal åt olika gudomsformer helgade
tempel, besökta af alla möjliga sekter, ehuru
platsen ursprungligen var egnad Visnu. I den
innersta helgedomen förvaras bilder af J. (helt
rå och utan armar, fig. 2), hans broder Bälaräma
och syster Subhadrä. Offren till Durgä, Qivas
gemål, äro blodiga, annars oblodiga. Jämte
dessa dagliga offer firas 24 årliga fester,
af hvilka vagnfesten (sanskr. ratha-yäträ)
vid början af regntiden i juni och juli är den
viktigaste. Då föres J:s bild omkring i staden
på en ofantlig, 8 m. hög, 11 m. lång och bred,
i 9 våningar delad vagn (fig. 3 j med 16 hjul på
2 m. diameter åtföljd af broderns och systerns på
mindre vagnar. Dessa dragas först af frivilliga
pilgrimer, sedan af 4,200 lejda bönder till ett
knappast 2 km. från templet beläget område och
tillbaka igen, hvartill åtgå flera dagar. Inom
den stora på en gång samlade folkmassan (ända
till 150,000) förekomma med de ogynnsamma
sanitära förhållandena, i den brännande hettan,
en mängd sjukdoms- och dödsfall, i synnerhet i
kolera, hvarutaf uppstått föreställningen om
Fig. 2. Jagannaths kolossalbild.
själfoffring under vagnens hjul. Om ock enstaka
’all af själf mord förekomma, så gör regeringen
allt :ör att förebygga öfverfyllnad, smitta
och olyckshändelser. Manspillan af utmattning,
svält och sjukdom är dock i synnerhet på hemresan
under regn-
Fig. 3. Jagannathvagnen.
tiden synnerligen stor, ända till 1/& af hela
pilgrimsskaran. - Ursprungligen var templet
tillgängligt för alla kaster; nu äro emellertid
15 alldeles uteslutna, och två (tvättare och
krukmakare) komma blott inom första gården. I
spetsen för de i 36 grader och 97 klasser
indelade tempeltjänarna står räjan af Khur-dhä,
ättling af Orissas gamla konungahus. Därtill
komma 3,000 pilgrimsförare, som i hela Indien
verka för och föranstalta pilgrimsfärder. Ett
strängt vidmakthållet hemlighetssystem om
hvad som förefaller under pilgrimsresan
eller inom tempelområdet upp-rätthålles inom
sektförbunden. Speciellt bindande kraft har en
med J. föranstaltad kommunion (mahä-prasäda).
K- F- J-
Jagannäth, stad i Indien. Se Puri.
Jagarbom, sjöv., den yttersta delen af
bogsprötets förlängning, tjänande till fäste
för "jagaren". Den utskjuter genom en järnring
på klyfvarbommen, ligger med inre delen längs
med och på sidan om denna bom samt stannar med
foten mot bogsprötets esel-hufvud. Jfr Bogspröt.
B-N.»
Jagarbomsgajar, sjöv. Se G a j.
Jagare, sjöv. 1. Det förligaste
1. yttersta trekantiga seglet, näst för om
klyfvåren. Jagaren, som löper på bramstaget, är
oftast nedtill fäst vid jagarbommen och beslås på
denna, i hvilket fall den säges vara fast; halas
den däremot vid bärgningen in på däck, kallas den
flygande. Flygande jagare och klyf-vare benämnas
äfven sådana stagsegel, som på en del fartyg,
synnerligast lustfartyg, sitta halfvägs upp på
staget. Jagaren föres endast i lätt bris och
bärgas vanligtvis samtidigt med öfverbramseglen,
där så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
