Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivangorod - Ivangorod 2. Fästning i Polen - Ivanic, fristad i Belovar-Körös - Ivanisjev, Nikolaj Dmitrievitj - Ivan Lejonriddaren, riddardikt. Se Eufemiavisorna - Ivanov, Aleksandr Andrejevitj - Ivanov, ryska musiker - Ivanov 1. Nikolaj Kusmitj I. - Ivanov 2. Michail Michajovitj I. - Ivanov 3. Michail Michajovitj Ippolitov I. - Ivanovo l. Ivanovo-Voznesenskij, stad i Ryssland - Ivanovo-Voznesenskij. Se Ivanovo - Ivan velikij, ett klocktorn i Moskvas Kreml - Ivarancusarot, Radix Ivarancusae, farm. - Ivar Axelsson, danskt riksråd. Se Tott - Ivar Benlös, Ragnar Lodbroks son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Warschau, Novo-Giorgievsk och Brest-Litovski den
polska "fästningsfyrkanten". 1 o. 2. L. W:son M.
Ivanic [ivänitj], fristad och förr fästning i
kroa-tisk-slavoniska komitatet Belovår-Körös,
vid Lonja. 954 inv. (1901). I. utgör en del af
kommunen I.-Klo_star [klå J tar], 7,976 inv.
J. F. N.
Ivanisjev, Nikolaj Dmitrievitj, rysk
vetenskapsman, f. 1811, d. 1874 som professor
vid universitetet i Kiev, var synnerligen
verksam för undersökningen af sydvästra Rysslands
fornminnen af olika slag, i synnerhet dess äldre
handlingar. Han var en framstående medarbetare
i den 1843 i Kiev upprättade Provisoriska
kommissionen för undersökning af gamla handlingar
samt i de af denna utgifna viktiga samlingarna
"Pamjatniki" (4 bd, 1847-59) och "Arkiv för
sydvästra Ryssland . Biografi af Romanovitj
Slavatinskij (1876). Lll.
Ivan Lejonriddaren, riddardikt, som på
föranstaltande af norska drottningen Eufemia 1303
öfver-sattes till svenska från den nordfranske
trouvéren Chrétien de Troyes’ (d. omkr. 1195)
dikt "Li romans dou chevalier au lyon". Se
Eufemiavisorna.
Ivänov, Aleksandr Andrejevitj, rysk målare,
f. 1806 i Petersburg, d. 1858, studerade
vid ryska konstakademien under ledning
af sin far, professor i målning, och fick
1827 stora guldmedaljen för sin duk Josef
i fängelset tydande drömmar. I. bosatte sig
i Rom efter 1830, fördjupade sig i bibliska
studier, afslutade 1834 sin berömda tafla Den
uppståndne Kristus visar sig för Maria Magdalena
(nu i Petersburgs kejs. Eremitage) och egnade
hela sitt återstående lif åt det djuptänkta
ämnet Messias’ uppenbarelse. 1858 utställdes
den i början mycket omstridda jätteduken i
Petersburg. Då I. plötsligt dött i kolera,
inköptes konstverket af Alexander II och skänktes
åt offentliga museet i Moskva, där det förvaras
jämte en mängd bibliska förstudier och skisser.
A-d J.
Ivänov, ryska musiker. 1. Nikolaj Kusin it
j L, operasångare, f. 1810 i guv. Poltava,
d. 1880 i Bologna, utbildades i Italien
med statsstipendium, men föll i onåd vid
ryska hofvet, då han expatrierade sig och tog
engagemang i Konstantino-pel. I. firade triumfer
i Italien (förnämligast på Scala-teatern i
Milano) samt i Paris och London och ansågs
af många t. o. m. som värdig medtäflare
till Rubini. Han lämnade scenen redan 1845
och bosatte sig i Bologna. I. var nära vän
till Rossini. - 2. Michail Michajlovitj I.,
musikskriftställare och tonsättare, f. 1849 i
Moskva, elev af Tjajkovskij, Dubuc och Sgambati,
har varit verksam som musikkritiker och
komponerat symfoniska verk, ett rekviem, fyra
operor m. m., det mesta däraf ännu otryckt. -
3. Michail Michajlovitj Ippolitov I., tonsättare
och dirigent, f. 1859 i Gattjina, utbildad vid
Petersburgs konservatorium, verkade från 1882
i Tiflis och blef 1893 kompositionsprofessor
vid konservatoriet i Moskva samt 1899 dirigent
vid privata operan där. Han har komponerat
orkesterverk, kammarmusik, kantater, körstycken,
sånger, operorna Ruth (1887) och Asja (1900)
m. m. samt skrifvit en ackordlära (1897)
och en studie öfver de grusinska folkvisorna.
E. F-t.
Ivänovo 1. Ivanovo-Voznesenskij, stad i ryska
guv. Vladimir. 53,949 inv. (1897). Staden består,
såsom dess fullständiga namn visar, af två från
början skilda byar, Ivänovo, som fanns åtminstone
Klocktornet Ivan velikij.
på 1600-talet, och Voznesenskij, af mycket senare
datum, hvilka förenades till en stad 1861. Dess
stora väfnadsfabriker ha förskaffat staden namnet
"Ryss-, lands Manchester". Linneväfveri infördes
1751 och tillverkningen af kattun 1776. Äfven
maskinverk-städe_r och kemiska fabriker finnas.
(J. F. N.)
Ivänovo-Voznese^skij. Se Ivänovo.
Ivan velikij, ry. ("Ivan den store"), ett
klocktorn (se fig.) i Moskvas Kreml, som 1600
uppfördes af Boris Godunov; det har en höjd
af omkr. 100 m. och inrymmer 34 klockor, af
hvilka den största, "Uspenskij", väger 60,000
kg. Utanför tornet är uppställd den väldiga
klockan Tsarj-kolokol (se fig. och art. Kolokol).
Ivarancusarot, Radix Ivarancusce, farm., är
den urspr. ostindiska benämningen på roten af
Andropogon laniger Desf. var. Ivarancusa, hvilket
gräs växer i Syd-Asien och Nord-Af rika. Rötterna
(eg. rotstockar) äro långa, smala som halmstrån
eller ännu smalare, här och där något knutigt
ansvällda, gråaktiga, med en stark, bitter
och kryddartad smak, som påminner om ingefära,
samt en stark, aromatisk lukt. Drogen nyttjas
i Ostindien mot kolera och frossor samt i
södra Afrika mot väggohyra. Ivarancusaroten
torde ofta nog förväxlas med den
liknande vetiveriaroten eller khus-khus.
O. T. S. (G. L-m.)
Ivar Axelsson, danskt riksråd. Se T ött.
Ivar Benlös var enligt Ragnar Lodbroks saga
dennes och Aslögs (Kräkas) äldste son. Han hade
endast brosk i stället för ben, kunde icke gå,
utan brukade bäras på en bår eller en sköld, men
var skön, stor och stark samt så klok, att visare
man knappast funnits. Han var därför alltid sina
bröders rådgifvare. När Ragnar Lodbrok blifvit
dödad i härnadståget mot konung Ella i England,
sökte Ragnars öfriga söner hämnas, men blefvo
slagna. I. däremot begaf sig till Ella och
sade sig i försoning vilja taga ett så stort
landområde, som kunde inneslutas af en oxhud,
samt svor att aldrig strida mot Ella. Sedan skar
han oxhuden i fina remmar och inneslöt därmed
en så vid landsträcka, att en stor borg (i en
äldre saga York, i yngre London) därinom fick
plats. Genom sin frikostighet församlade han
till sig Englands tappraste män och undandrog
därigenom Ella deras bistånd, när denne för
andra gången blef angripen af I:s bröder. Då
Ella i denna strid vardt tillfångatagen,
gaf I. det grymma rådet att rista blodörn på
Elias rygg. Efter Elias död blef I. konung i
England. Den historiska motsvarigheten till I. är
vikingahöfdingen Ingvar, Lodbroks son, som 855
jämte sina bröder Halfdan och Ubbe anför en här
af danskar och friser på Sheppey i Thames, 867
eröfrar York från Ella, 870 dödar kung Eadmund
i östangeln och faller 871. Se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
