Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 1037-1038 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Italien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

	Ingående		Utgående
	Antal	Ton	Antal	Ton
Italienska fartyg	93,924	24,432,175	93,778	24,395,476
Främmande d:o	12,693	18,122,826	12,717	18,125,431
Summa	106,617	42,555,001	106,495	42,520,907

De förnämsta hamnstäderna äro (med afseende
å inkommande fartyg 1906 i mill. ton): Genua
(6,8), Neapel (6,4), Palermo (2,5), Livorno
(2,4), Messina (2,3), Venezia (1,9), Catania
(1,5). S. å. ankommo till I. 80 svenska fartyg
om 105,663 ton.

Järnvägar började byggas 1839. Järnvägsnätet
utgjorde 31 maj 1909 16,816 km., af hvilka 12,870
km. voro statsbanor. I förhållande till arealen
är detta icke mer än hälften af järnvägsnäten
i Tyskland eller Schweiz. Tätast är det i norra
I. och står där genom fem linjer i förbindelse
med grannländers, i det att Genua–Nizza-
och Mont-Cenis-banorna föra till Frankrike,
Simplon- och S:t Gotthardsbanorna till Schweiz,
Brenner-, Semmering- och Triestebanorna till
Österrike. Utefter halföns kuster löpa två
längdbanor, hvilka äro förenade genom flera
tvärbanor. Af landsvägar finnas omkr. 30,000
km. och af vattenvägar 2,500 km., hvaribland
1,600 km. kanal- och 900 km. flodvägar.

Postanstalternas antal var 1907 9,772. Befordrade
blefvo 1905–06 314,5 mill. bref, 96,4
mill. brefkort och 982,3 mill. trycksaker;
vidare penningförsändelser till ett angifvet
värde af 4,334,1 mill. lire. Telegrafen, som
lyder under samma förvaltning som posten,
omfattade 1907: 50,160 km. i linjelängd
och 222,121 km. i trådlängd; antalet
statsbyråer var 5,064 och enskilda (mest
järnvägars) 2,002. I slutet af 1906 funnos 15
gnisttelegrafstationer. Telefonnätets trådlängd
1907 var 111,997 km., hvartill kommo 41,687
km. för interurbana förbindelser. Antalet samtal
hade 1905–06 utgjort inalles 146,2 mill.

Banker. I. har ingen nationalbank. Banca
d’Italia i Rom med 300 mill. lire nominellt och
210 mill. lire inbetaldt kapital är sålunda en
enskild inrättning. Enligt lag af 10 aug. 1893
ha endast denna bank samt Banco di Napoli och
Banco di Sicilia rätt att utgifva sedlar (förut
hade 6 banker denna rätt). I slutet af 1907 voro
banksedlar för 1,851,5 mill. lire i omlopp
samt statssedlar för 437,52 mill. lire. De tre
bankernas reserver utgjorde 1,401,7 mill. lire. I
sept. 1907 funnos dessutom 842 aktiebanker
och folkbanker, 1,528 landtlånebanker, 175
kreditföreningar, 6 jordbrukskreditanstalter
samt 11 jordhypoteksinstitut. Dessutom funnos
sparkassor med 2,041,2 mill. lire i insatta
medel, och i postsparbanken voro insatta 1,418,1
mill. lire.

Mått- och viktsystem är
metersystemet. Mynt-väsendet är ordnadt i
enlighet med den latinska konventionen af
1865, utom att I. sedan 1894 är befriadt
från inskränkningarna i fråga om sina
skiljemynt. Myntenheten benämnes lira = 1
franc, delad i 100 centesimi. När tillgången på
silfvermynt genom utförsel blef knapp, präglades
bronsmynt å 10 centesimi i öfverdrifven mängd
och ersattes därför af nickelmynt af 20 och 25
centesimi, medan af brons slås mynt af 1, 2,
5 och 10 centesimi. 25-centesiminickelmynten
skola dock snart indragas. Af
silfver präglas 1-, 2- och 5-lirestycken, af
guld 10 och 20 lire.

Välgörenhetsinrättningar. Uti I. finnes
ingen officiell fattigvård i den mening, att
den fattige har rätt att blifva hjälpt af sin
kommun eller att kommunen har någon förpliktelse
att lämna fattigunderstöd. Hela fattigvården
utöfvas af fromma stiftelser (opere pie), som äro
reglerade genom lag af 17 juli 1890. 1903 funnos
inalles 23,365 sådana stiftelser, däribland
1,340 sjukhus, 76 hem för obotligt sjuka,
1,229 barnhem, 995 hem för föräldralösa barn,
84 hittebarnshus och 360 fattighus. De flesta
stiftelserna utdela endast understöd. Samtligas
förmögenhet steg till 2,271 mill. lire, deras
inkomster till öfver 150 mill. lire, hvaraf
utdelades 80 mill. lire i understöd; återstoden
gick till skatter och andra afgifter samt
till förvaltningsomkostnader. Dessutom lämnade
provinser och kommuner till sjukhus o. d. inalles
68,7 mill. lire.

Finanser. Staten uppbär direkta skatter
för jord, hus och inkomst af kapital och
arbete. Jordskatten stiger till omkr. 96
mill. lire. Skatten på hus utgör 12,5 proc. af
den beskattningsbara inkomsten, som är 2/3 af
den årliga afkastningen af industriverk och
3/4 af boningshus. Inkomstskatten för rörlig
förmögenhet är 20 proc. af den skattskyldiga
inkomsten; skattskyldighetsbeloppet växlar från
hela inkomsten intill 15/40 af densamma. Äfven
kommuner och provinser taga skatt för jord
och hus. Staten lämnar kommunerna 1/10 af
skattebeloppet för inkomst som ersättning för
andra kommunala intäkter, som öfverlämnats till
staten. – De förnämsta indirekta skatterna
äro tullar, oktrojskatten på industrien,
tobaks- och saltmonopolen samt vinst från
lotterierna. Statens inkomster och utgifter
ha utgjort i mill. lire (räkenskapsåret slutar
30 juni):

	1903–04	1907–08
Inkomster	1,890,3	2,224,4
Utgifter	1,856,5	2,173,4
Öfverskott	33,8	51

Enligt budgeten för 1908–09 uppgingo de
ord. statsinkomsterna till 2,111,9 mill. lire,
de e. o. till 233,5 mill. (däraf lån 145
mill.), inalles 2,345,4 mill. Bland de
förra märkas afkastning af statsegendom 12,3
mill. och af järnvägarna 41 mill., direkta
skatter 447 mill. (däraf jordskatten 83,1,
personliga inkomstskatten 266,9 och husskatten
97), skatten på affärer 276,2 mill. (däraf 39
mill. arfsskatt, 79 mill. registreringsafgifter,
70 mill. stämpelafgifter), indirekta skatter
och monopol 948,7 mill. (acciser på sprit, öl
etc. 151 mill., tullar 306,5 mill., oktrojer 51,6
mill., tobaksmonopolet 273 mill., saltmonopolet
80 mill., lotterier 84 mill.), afkastning af
allmänna inrättningar 154,4 (däraf postmedel 95,5
mill., telegraf medel 30,8 mill., skolafgifter
12,5 mill.).

Af statsutgifterna, som för 1908–09
beräknades till 2,289,4 mill. lire, intages
första rummet af räntor på statsskulden (568,8
mill.), civillistan (16 mill.), riksdagskostnader
(2,5 mill.), utgifterna för undervisningsväsendet
(85,7 mill.), för inrikesstyrelsen (108,4 mill.),
för allmänna arbeten (127,9 mill.), för post
och telegraf (128,1 mill.), för landtförsvaret
(298,8 mill.), för flottan (158,5 mill.). –
Statsskulden, som till tre fjärdedelar är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>