Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isted, by i Schlesvig-Holstein - Istein, by i Lörrach på högra Rehnstranden - Ister, tekn., farm., med., kallas ett mjukare fett - Ister, lat., forntida namn på nedre Donau - Isterhaka, anat. Se Haka - Isterhinna, anat. Se Nätet - Istersill, zool. Se Sillsläktet - Istersjöen, insjö i Norge - Istesso, it., samma. - Istevoner. Se Germaner - Isthmenius, Jakob. Se Reenhielm - Isthmia, grekisk hamnplats vid Korintiska kanalen - Isthmiska spelen - Isthmus, lat., näs. - Isthmus 1 se Korintiska näset - Isthmus 2 Egyptiskt område vid Sues - Isthmus 3 Landtungan Krah - Isthmus 4 Näset vid Panama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trängt fram till Helligbæk. Kampen vid I. fördes
med växlande framgång, närmast emedan de danske
anförarna började attacken tidigare än enligt
uppgjord plan och hvar för sig trängde alltför
raskt på utan att afvakta de efterföljande
afdelningarna. Redan tidigt på morgonen tog
öfverste Ræders brigad Bögholt v. om I. och
trängde fram öfver Bögmose, men var för svag
att hålla ställningen. Först efter flera timmars
häftig strid eröfrades Bögholt ånyo, hvarefter
fienden drefs ned mot I. Samtidigt hade öfverste
Læssöe med en bataljon sönderjyllänningar
österifrån ryckt ned mot Grydeskov mellan
I. och Langsö, och ehuru Læssöe själf stupade,
blef skogen eröfrad. Men då brigaden Baggesen,
som följde efter honom, ryckte fram genom byn
Övre-Stolk, blef den oförmodadt anfallen i
flanken af v. d. Horst, hvarvid uppstod mycken
förvirring och den danske generalen Schleppegrell
stupade. Ett ögonblick trodde danskarna, att
slaget var förloradt, men Henckel, som var chef
för reserven, återtog snart Övre-Stolk, jagade
v. d. Horsts skaror på flykten genom Grydeskov
och återupprättade ordningen inom divisionen,
hvars ledning öfvertogs af de Meza. Samtidigt
hade danskarna efter en blodig strid eröfrat I.,
och kl. 12,30 började deras hufvudanfall från
flera sidor på ställningen s. om I., hvarvid
öfverste Irminger gick i spetsen. Fiendens
skansar intogos, och danska fotfolket trängde
igenom skogarna ned till Dannevirke kl. 9, medan
Willisen förde sin slagna här mot ö. till Mysunde
och öfver Slien samt dagen därefter vidare till
Rendsburg. En kringgående rörelse västerifrån,
som med framgång inledts, blef hejdad af danska
öfverbefälet, då slaget tycktes förloradt, och
kom ej att öfva något inflytande. Danskarnas
förlust var 862 döda, 2,362 sårade och 424
fångar, schleswig-holsteinarnas omkr. 3,000
man, hvaraf 1,500 fångar, och 6 kanoner.
E. Ebg.
Istein [i’stajn], by i badensiska kretsen
Lörrach, på högra Rhenstranden. Omkr. 500
inv. Där äro flera fort byggda, hvilka skola
skydda Rhendalen för anfall från Belfort.
J. F. N.
Ister, tekn., farm., med., kallas det mjukare
fett, som finnes aflagradt i egna celler i
närheten af tarmarna, njurarna och refbenen hos
en del djur, hvilka icke höra till idisslarnas
ordning bland däggdjuren. Idisslarnas motsvarande
fett är fastare och kallas talg. Hos hästen och
svinet o. s. v. finner man detta mjukare fett,
och det är egentligen det tama svinets ister,
som i dagligt tal afses med detta namn. Det tama
svinet har jämte det nämnda istret, Axungia porci
l. Adeps suillus, äfven det bekanta späcket
under huden, hvilket är ännu lösare än istret
och icke får förväxlas med detta. Svinister,
som skall användas för farmaceutiskt behof,
t. ex. till beredande af salfvor etc., bör tagas
i jan. eller febr., emedan det då är mera hvitt,
fast och hållbart än under sommaren och hösten,
då det håller mera olein, så att därmed beredda
salfvor blifva för mycket lösa. Istrets färg och
hållbarhet kunna äfven bero på svinens föda. Hos
svin, som gödas med ollon, blir det gulaktigt,
och sådant ister härsknar lättare än annat i
beröring med luften. Ister består af omkr. 38
proc. fast fett (tristearin och tripalmitin)
samt omkr. 62 proc. flytande fett (trioleïn). För
farmaceutiskt behof måste istret "skiras" på
det sätt, att det råa istret sönderskäres i små
tärningar, så att fettcellerna
öppnas, hvarefter istret tvättas i kallt vatten
för att befrias från blod, slem och tillfälliga
föroreningar. Det upphettas sedan med ångvärme
("ångbad") i kärl af porslin eller väl förtent
koppar, tills all fuktighet bortgått, silas
genom linne och hälles, ännu varmt och flytande,
i glas- eller porslinskärl, som böra fullständigt
fyllas och förvaras å svalt ställe. Farmakopén
fordrar, att skiradt ister, Adeps suillus, skall
vara alldeles hvitt. Det får ej lukta eller smaka
härsket (genom bildning af flyktiga fettsyror),
ej heller vidbrändt (genom för stark upphettning
öfver öppen eld vid skirningen). Ister smälter
mellan + 36° och + 31° C. – Emedan vanligt ister,
trots alla försiktighetsmått, icke håller sig i
längden oförändradt, nyttjas numera ofta ett med
bensoeharts bemängdt ister, Adeps benzoatus, förr
kalladt Axungia benzoata, som man bereder genom
att under två timmar medelst ångbad hålla smält
en blandning af 1 del pulveriseradt eller groft
sönderstött bensoeharts och 50 delar skiradt
ister, under omröring emellanåt. Istret upptager
därunder bensoesyra och bensoens luktande ämnen
samt blir därigenom mycket längre hållbart.
O. T. S.*
Ister, lat. (grek. Istros), forntida namn på
nedre Donau.
Isterhaka, anat. Se Haka.
Isterhinna, anat. Se Nätet.
Istersill, zool. Se Sillsläktet.
Istersjöen, en 41 kvkm. stor, i öfversta delen
af Österdalen (Hedemarkens amt, Norge) belägen
insjö.
Istesso, it., samma. – L’istesso tempe, mus.,
samma tidmått.
Istevoner. Se Germaner, sp. 1038.
Isthmenius, Jakob. Se Reenhielm.
Isthmia, grekisk hamnplats på ömse
sidor om Korintiska kanalens mynning i
Eginaviken. Omkr. 250 inv.
Isthmiska spelen (grek. i’sthmia). Bland de i
det forna Grekland firade religiöst nationella
festspel, hvilka utgjorde ett föreningsband
mellan de grekiska staterna, egde de isthmiska
ett synnerligen högt anseende och stodo tillbaka
endast för de olympiska. Sitt namn hade de
däraf, att de firades på Isthmos, det näs, som
sammanbinder Peloponnesos med det mellersta
Grekland. Enligt sagan voro de ursprungligen
stiftade till åminnelse af Melikertes, Inos son,
men egnades sedermera af Theseus åt den isthmiske
Poseidon, till hvars heliga lund de äfven voro
förlagda. De firades hvartannat år under våren
eller sommaren och omfattade som vanligt tre
hufvudafdelningar, af hvilka den första under
namn af gymnisk agon innefattade kappspringning
samt brottning och knytnäfskamp, den andra,
hippisk agon, kappridning och kappkörning,
den tredje, musisk agon, täflan i skaldekonst
och musik. Ledningen af festspelen tillhörde det
närbelägna Korint. Efter dess förstöring (146
f. Kr.) öfvergick ledningen för en kort tid till
Sikyon, och spelen stodo ännu under den romerska
kejsartiden i högt anseende.
A. M. A.
Isthmus (grek. Ἰσθμός), lat.,
näs. 1. Hos de gamle särskildt näset vid Korint
(se Korintiska näset). – 2. Egyptiskt område på
båda sidorna om Sues, mellan Medelhafvet och Röda
hafvet, utgörande kanalens guvernörsområde. 6,238
kvkm. 50,179 inv. (1897). Hufvudort är Port
Said. – 3. Landtungan Krah (se d. o.). – 4. Näset
vid Panama (se Panamanäset).
1–4. J. F. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
