- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
983-984

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ismoln l Isdimma, meteor. - Ismåsen, zool. Se Måssläktet - Isnad, förteckning på sagesmän .. om Muhammed - Isnard, Maximin - Isnirk, ort i Mindre Asien - Isnikmid, stad i Mindre Asien - Isnot. Se Fiskredskap - Isny, stad i württembergska Donaukretsen - Isoalkohol, kem. - Isoanabaser, geol., detsamma som isobaser - Isobarer, meteor. - Isobarer, meteor. 1. Isobarer l. Isobarometriska linjer - Isobarer, meteor. 2. Se Gradient - Isobariska ytor, meteor. Se Gradient - Isobarometriska linjer. Se Isobarer 1. - Isobaser, geol.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

983

ismasen- Isobaser

984

skiljas från vattenmoln eller regnmoln genom de
ljusfenomen, gårdar, ringar, bisolar, bimånar
m. m., som ofta uppstå i dem, då de belysas af
so^en eller månen; en öfvad iakttagare igenkänner
dem äfven på deras egendomliga struktur,
hvilken är särdeles karakteristisk hos de
högsta, s. k. fjädermolnen 1. cirrus. Att ismoln
förekomma under sommaren i de högre luftlagren,
liksom under vintern i de lägre, har ådagalagts
vid ballongfärder. N. E-m.

Ismasen, zool. Se Måssläktet.

Isnad (arab., eg. ’’stödjande", "stöd"),
förteckning på sagesmannen för en uppgift om
Muhammed eller någon af hans anhängare. De äldre
arabiske historieskrifvarna och traditionisterna
plägade nämligen som bevis för sina uppgifters
tillförlitlighet uppräkna alla de sagesman,
på hvilkas utsagor de åberopa sig. Eaden af
sagesman af slutas med någon, som på grund af
personlig kännedom kan intyga det faktum, hvarom
det i hvarje särskildt fall är fråga. Som typiskt
exempel på en dylik isnäd kan följande anföras:
"Salarna ibn Djunäda har meddelat mig och sagt:
Suleimän ibn A bd el-aziz har meddelat oss och
sagt: min far har meddelat oss under åberopande
af Abdalläh ibn Djacfar, som åter åberopar sig på
Miswar ibn Machrama, och han säger: Örnar gick
ut en dag i basaren och blef ofverfallén af Abu
Lu’lu’a". Att konsekvent utelämna isnäden och
sammanarbeta det i de särskilda traditionerna
bevarade materialet till ett sammanhängande helt
blef först i en senare tid allmänt brukligt.
K. V. Z.

Isnard [isnär], M a x i m i n, fransk
revolutionsman, f. 1751, d. 1830, invaldes
1791 af dep. Yar i lagstiftande församlingen,
där han anslöt sig till girondisterna, hvilket
parti han fortfor att tillhöra, äfven sedan
han 1792 af samma dep. blifvit vald till
led. af konventet. Vältalig, passionerad och
oförskräckt, råkade han snart i våldsam fiendskap
med jakobinerna. Han ställdes i okt. 1793 utom
lagen och undgick döden endast genom att hålla
sig dold, till dess han efter Eobespierres
fall 1794 åter kunde visa sig i konventet. Vid
direktorialför-fattningens införande (1795)
vardt han medlem af de femhundrades råd, men
alltifrån Bonapartes statskupp 1799 förblef
han aflägsnad från deltagande i det politiska
lifvet. Utom några politiska skrifter författade
han en Dithyrambe sur 1’immor-talité de 1’äme
(1805). E. W.

Isnlk, ort i Mindre Asien, vilajetet
Khodaven-dikiar, vid östra stranden af Isniksjön
(omkr. 300 kvkm., 80 m. ö. h.). Omkr. 1,200
inv. - Det är forntidens Nicwa (se d. o.), en af
Bityniens huf-vudstäder, som 1330 eröfrades af
osmanerna och af hvilken murarna, ruiner af en
teater och af ett gymnasium m. m. ännu kvarstå.
(J. F. N.)

Isnikmid, stad i Mindre Asien. Se I s m i d.

Isnot. Se Fiskredskap, sp. 451.

Isny, stad i wurttembergska Donaukretsen, vid
bajerska gränsen. 2,881 inv. (1905). Mångsidig
småindustri. I. fanns redan i 8:e årh.,
blef 1365 riksstad och kom 1806 till
Wtirttemberg. (J. F. N.)

Isoalkohol (af grek. i’sos, lika), kem. Bland
alkoholerna finnas flera, hvilkas radikaler
innehålla gruppen (CH3)2 : G :, d. v. s. två vid
en och samma kolatom bundna metylgrupper. Dessa
alkoholer benämnas isoalkoholer. De i finkeloljan
förekommande

alkoholerna, isobutyl- och
amylalkohol, äro isoalkoholer.
" P. T. C.*

Isoanabaser (af grek. i’sos, lika, och ana’basis,
uppstigande), ged., detsamma som isobaser (se
d. o.)._

Isobärer (af grek. ifsos, lika, och bafros,
tyngd), meteor. 1. Isobarer 1. Isobarometriska
l i n j er kallas de linjer, som på ’en
synoptisk karta sammanbinda orter, hvilkas
barometerstånd, reduce-radt till hafsytan,
är lika. Dessa linjer åskådliggöra sålunda
lufttryckets fördelning. Isobarkartorna
afse lufttryckets fördelning antingen i
medelförhållandet under längre perioder, såsom
året, årstiderna och månaderna, eller ock vid
en gifven tidpunkt. Sistnämnda kartor ha fått
stor betydelse inom meteorologien, sedan man på
1860-talet kommit till insikt om sambandet mellan
lufttryckets fördelning samt vindens riktning och
styrka jämte andra för väderleken bestämmande
faktorer. Lufttrycksfördelningen i medeltal
öfver hela jordklotet under olika årstider,
t. ex. för juli och jan., företer väsentliga
olikheter. Under jan. (se pl. I) ligger ett
lufttrycksmaximum, med mer än 775 mm. tryck,
öfver östra Asien och ett annat med 768 mm. öfver
Nord-Amerika, det senare sträckande sig öster ut
öfver norra Atlanten ända till Medelhafvet med
mer än 764 mm. I Medelhafvet sjunker lufttrycket
under 762 mm. Maxima finnas äfven öfver södra
Stilla hafvet, öfver södra Atlanten och öfver
södra delen af Indiska oceanen. Under samma
årstid ligga lufttrycksminima mellan Island,
Spetsbergen och Norge med ett tryck af 748 mm.,
ö. om Kamtjatka under 752, längs ett bälte,
som utmed ekvatorn omsluter hela jorden, med
starkare utpräglade minima öfver Syd-Afrika
(756 mm.) och Australien (752 mm.), vidare
öfver södra polarhafvet, där trycket är mycket
lågt, vid 60° endast 740-745 mm., och närmare
sydpolen ännu lägre, öfver sydpolskontinenten
torde lufttrycket däremot vara högre. - I juli
(se pl. II) finner man maxima af lufttryck
öfver norra Atlanten och öfver Stilla oceanen
uppgående till omkr. 769 mm. samt öfver
södra Stilla oceanen, södra Atlanten, södra
Indiska hafvet och Australien med 767 mm. och
därutöfver. Minima ligga under samma månad
öfver inre Asien (750 mm. och därunder), inre
Nord-Amerika (under 755), öfver Stilla hafvet
längs ekvatorn och öfver sydpolar-regionerna. Den
mest utpräglade olikheten mellan vinter-
och sommarbarometer-ståndet eger rum öfver
de stora kontinenterna; i Gamla och Nya
världen medför vintern högt och sommaren
lågt lufttryck öfver dessa landmassor. Om
isobarer för Europa se d. o. (Klimatkartan). -
2. Detsamma som isobariska ytor. Se G r a-dient.
1. L. A. F. (N. E-m.)

Isobariska ytor, meteor. Se G r a d i e n t.

Isobarometriska linjer. Se Isobarer 1.

Isobäser (af grek. frsos, lika, och bafsis,
grund), geol., en af G. De Geer införd
benämning på de kurvor, som förbinda de punkter,
hvilkas landhöjning under en viss geologisk
tidrymd varit lika stor. Genom att på kartor
uppdraga isobaser erhåller man en förträfflig
öfversikt af höjningsfenomenets intensitet
inom olika delar af landet. - Med se ku
lär-isobas er förstår E. Sieger de kurvor,
som förbinda ställen med lika stor höjning
på hundra år och hvilka följaktligen afse de
inom historisk tid inträffade förändringarna.
A. G. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbl/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free