Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Internationella hälsovårdskonferenser - Internationella jordmätningen. Se Geodesi - Internationella karantänskommissioner - Internationella kolonialinstitutet i Bruxelles - Internationella kongresser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
785
Internationella jordmätningen-Internationella
kongresser
786
skild pestkonvention, som i allt hufvudsakligt of
verensstämde med besluten på de tre sistnämnda
kolera-konferenserna. Behof vet att bringa
ofvannämnda konventioner i harmoni med hvarandra
föranledde italienska regeringen att begära
sammankallandet af ytterligare en internationell
hälsovårdskonferens, den elfte och sista. Denna
konferens, i Paris 1903, sammanarbetade de
dittills gällande föreskrifterna till en
gemensam konvention ang. åtgärder mot pesten
och koleran. Den har underskrifvits af så godt
som alla europeiska regeringar samt dessutom af
Nord-Amerikas förenta stater, Brasilien, Persien
och Egypten. Sverige tillträdde konventionen
i dec. 1907. .
B-w.
Internationella jordmätningen. Se G e o d e s i,
sp. 958, och Internationella byråer.
Internationella karantänskommissioner, afsedda
att ordna och leda det gemensamma försvaret
mot kolerans och pestens framträngande från
Orienten till Europa, finnas i Konstantinopel
och Alexan-dria. Den förra, officiellt kallad
"Högsta sund-hetsrådet i Konstantinopel",
med första reglemente af 10 juni 1839, är
sammansatt af 13 utländska och 8 turkiska
ledamöter under ordförandeskap af turkiske
utrikesministern. Pluraliteten af rådets
ledamöter utgöres af läkare (dock äro några
länder, däribland Sverige, representerade af
sina dragomaner). Endast de turkiske medlemmarna
äro aflönade. Kostnaderna bestridas medelst
fartygs-, afgifterna i Röda hafvet, hvarjämte
alla muhammedanska pilgrimer måste erlägga
en särskild tribut till karantänskassan. I
ekonomiskt hänseende är sundhetsrådet alldeles
oberoende af turkiska regeringen. De viktigaste
hälsovårdsstationerna, som stå under dess
ledning, äro karantänsanstalten å ön Kamaran,
i sydligaste delen af Röda hafvet, samt
karantänsplatsen på öarna Abou Saad och Västa
invid Mekkas uthamn Djidde, hvilka samtliga
stationer äro afsedda till observations- och
karantänsplatser för de sjöledes från Ostindien
kommande pilgrimerna. Dessutom har sundhetsrådet
under sin tillsyn stationer för landtkarantän,
vid Hanikin och Kisil Dizié, nära Bajaset invid
turkisk-persiska och turkisk-ryska gränserna
i asiatiska Turkiet. Den internationella
karantänskommissionen i Alexandria, officiellt
benämnd "Egyptiska sundhets-, sjöfarts-och
karantänsrådet", instiftadt 1843 och urspr,
en lokal myndighet, består enligt nu gällande
reglemente af 19 juni 1893 af 14 europeiska ombud
(antingen europeiska läkare eller till konsulaten
hörande tjänstemän af minst vicekonsuls eller
däremot svarande grad) och 4 egyptiska ombud
(bland dem en af egyptiska regeringen utnämnd
ordf.). Karantänsrådet har uppsikt öfver alla
karantäns-anstalterna i Egypten samt eger
besluta och verkställa alla skyddsåtgärder, som
anses nödiga till förhindrande af smittsamma
människo- eller djursjukdomars införande
i landet. Genom dess försorg ha ordnade
förhållanden småningom införts såväl å den
1866 inrättade karantänsanstalten vid Djebel
Tor, på sydvästligaste delen af halfön Sinai,
240 km. från Sues, som vid den längre norrut,
endast 20 km. från inloppet till Sueskanalen,
1876 inrättade anstalten vid Moses källor. Vid
bägge anstalterna, som ha till ändamål att
öfvervaka hälsovårdsförhållandena å de fartyg,
som passera Sueskanalen, finnas väl inredda
sjukhus och isolerings-
byggnader samt en hel stab af högt aflönade,
fullt kompetenta läkare, sjuksköterskor
och karantäns-vakter. Anordningarna för
desinfektion samt för pestsmittade råttors
utrotande å fartygen äro äfven-ledes numera
fullt moderna. - Men utom öfver Röda hafvet
gå koleran och pesten på andra vägar till
Europa; sådana angreppspunkter finnas
särskildt i Persiska viken och vid ryska
landgränsen mot Persien, hvilka icke äro så väl
försvarade. Genom internationella hälsovårdsbyrån
(se Internationella byråer, sp. 777) i Paris
skola dock planer utarbetas, genom hvilka
äfven å dessa platser åtgärder småningom komma
att vidtagas, som böra betrygga Europas lugn.
B. W.
Internationella kolonialinstitutet i Bruxelles,
stiftadt 1894 hufvudsakligen på initiativ af
fransmannen Chailley-Bert, har till uppgift att
befordra kulturfolkens koloniala intressen.
Internationella kongresser. Aktuariekon-gr ess er
(se nedan).
Amerikanistkongresser. Se Ameri-k anis t.
Anatomiska kongresser. Se Medicinska kongresser.
Arbetarskyddskongresser (se d. o.)-
Arkeologiska kongresser (se d. o.).
Arkitektkongresser ha egt rum i Paris 1867, 1878
och 1889 i samband med världsutställningarna samt
sedermera i Bruxelles 1897, där en permanent
internationell kommission för kongressernas
hållande bildades, i Paris 1900, Madrid 1904,
London 1906 och Wien 1908.
Astronomkongresser. Se Astrono-misk’a sällskapet.
Bibliografiska’ kongresser. Se Institut
international de bibliogra-p h i e.
Fackföreningskongresser. Se Fackförening,
sp. 1243.
Fattigvårdskongresser (se d. o.).
Kongresser för förhistorisk antropologi och
arkeologi. Se Arkeologiska kongresser.
Förläggarkongresser. Se Bokhandel, sp. 959.
Försäkringskongresser (Aktuarie-kongresser)
hållas hvart tredje år. Den första egde rum 1891
i Bruxelles.
Geografiska kongresser (se d. o.).
Geologiska kongresser (se d. o.).
Grufarbetarkongresser. Se Fackförening, sp. 1243.
Handelskammarkongresser. Se Hände l s k a m r
a r, sp. 1335.
Historiska kongresser (se d. o.).
Kongresser för hvita slafhandelns bekämpande. Se
Hvita slafhandeln, sp. 1429.
Ingenjörskongresser ha egt rum 1888 i Barcelona,
1889 i Paris, 1893 i Chicago, 1897 i Bruxelles,
1900 i Paris, 1901 i Glasgow, 1904 i S:t Louis,
1905 i Liége och 1909 i Düsseldorf. Någon fast
organisation har ännu ej kommit till stånd, utan
de respektive ländernas ingenjörsföreningar ha
varit anordnare, i de flesta fall under medverkan
af de olika regeringarna. En bestämd sträf-van
till specialisering i skilda kongresser
för olika fack gör sig numera gällande.
G- H-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
