Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Internationalen - Internationalen 1. En internationell arbetarförening - Internationalen 2. en revulotionär arbetarsång - Internationaler verband für die materieprüfungen der technik - Internationales arbeitsamt. Se Arbetsstatistik - Internationalis Concordia - Internationalisera - International order of Good Templars. Se Godtemplarorden - International supreme lodge. Se Godtemplarorden - International working mens association, eng. Se Internationalen - Internationell, "mellanfolklig" - Internationella aeronautiska förbundet - Internationella afrikanska associationen. Se Kongo - Internationella arbetarskyddskonferensen. Se Arbetarskyddskonferens - Internationella bibliografiska institutet - Internationella byråer - Internationella byråer 1. Internationella sällskapet för geodesi - Internationella byråer 2. Internationella byrån för vikt och mått - Internationella byråer 3. Internationella byrårer i Sansibar och Bruxelles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
775 Internationaler verband fiir die
materialpriifungen der technik-Internationella
byråer 776
anhängare af de mest skilda åskådningar,
socialister, anhängare af fackföreningsrörelsen
och motståndare tiil densamma, filantroper
m. m. Under sådana förhållanden kunde ej
något bestämdt program utformuleras, utan man
nöjde sig med att proklamera samverkan mellan
skilda länders arbetare för ett gemensamt
mål, nämligen inbördes hjälp, framåtskridande
och arbetarklassens fullständiga befrielse
från politiskt, socialt och ekonomiskt
betryck. Föreningen vann hastigt en mängd
anhängare på kontinenten och i Amerika. Den
första kongressen, i Geneve 1866, uttalade sig
för 8-timmars normalarbetsdag, för åstadkommandet
af fackföreningar samt skyddslagstiftning
för minderåriga, mot indirekta skatter
och stående arméer. I Lausanne (1867) fingo
Proudhons anhängare majoritet inom kongressen
och genomdrefvo en resolution riktad mot
fackföreningsrörelsen. I Bruxelles (1868)
uttalade kongressen sig för, att bergverk,
den odlade jorden, skogar och järnvägar
skulle öfvertagas af staten, i Basel (1869),
att all privat eganderätt till jorden skulle
af skaffas. Pariskommunen 1871 var väl icke
omedelbart ett verk af Internationalen, men
efter kommunens fall förklarade generalrådet
sitt gillande af dess verksamhet.
Följden blef, att Internationalen på det
skarpaste bekämpades af särskildt de franska
och tyska regeringarna, hvilka utan tvifvel
fått en i hög grad öfverdrifven uppfattning af
dess betydelse, och att mindre radikala element,
t. ex. de engelska fackföreningarna, utträdde ur
densamma. Härtill kom-mo strider inom föreningen
själf. Den ryske anarkisten Bakunin sökte bryta
K. Marxs dominerande inflytande med hjälp af
representanter från romanska Schweiz, Belgien och
Spanien, där anarkisterna vunnit fotfäste inom
resp. sektioner. Ehuru Bakunin och hans anhang
på kongressen i Haag (1872) blefvo uteslutna
ur Internationalen, genomdref dock Marx, att
generalrådet blef förlagdt till New York, hvilket
var liktydigt med föreningens upplösning. Båda
partierna höllo 1873 kongress i Geneve och
bekämpade hvarandra på det häftigaste. Ett försök
att på kongressen i Gent 1877 återställa enheten
misslyckades, och från detta år kan man räkna
Inter-nationalens definitiva upplösning. Som
dess efterföljare kunna anses de internationella
socialistiska kongresser, som sedermera kommo
till stånd. Internationalen väckte på sin
tid stort uppseende, men hade ingalunda det
inflytande, som samtiden tilldelade densamma. Den
har emellertid varit af största betydelse
för uppkomsten af arbetarnas internationella
organisationer och förbindelser och har äfven
genom sina sektioner verkat befordrande på både
den politiska och den fackliga arbetarrörelsen
inom ett flertal länder.
2. En 1871 af Eugene Pottier författad
revolutionär arbetarsång, tonsatt 1888 af en
af (eller båda) bröderna Pierre och Adolphe
Degeyter. Den öfver-sattes 1902 till svenska
af H. Menander och har äfven här ofta sjungits.
1. G. B-e.
Internationaler verband fiir die
materialpriifungen der te’chnik [-ferba’nt
fyr di ma-], ty. Se Internationella
materialprofnings-förbundet
Internationäles arbeitsamt [Vrbajts-]. Se Ar-b
et ss t ät is t i k, sp. 1364.
Internationälis ConcoYdia (förk. I. C.).
Se
Société d’études et de correspon-dance
Internationalis Concordia.
Internationalisera (jfr Internationell),
göra internationell. Om farvattens
internationalisering se Farvatten, sp. 1416.
International order of Good Templars
[intenä’-Jonel 1’der 9v göd te;mpl8s]. Se
Godtemplar-orden, sp. 1393.
International supreme lodge [intenä^enel
sjo-pr^m Iå7dj J. Se G o d t e m p l a r or d
e n, sp. 1393.
International working men’s association
[inte-nä^onel wekin-me^s esåusiéVjn], eng. Se
Internationalen.
lnternatione’11 (af lat. i’nter, emellan,
och nätio, folk), "mellanfolklig", som angår,
omfattar eller har beröringspunkter med två,
flera eller alla folk.
Internationella aeronautiska förbundet, en
sammanslutning af de förnämsta aeronautiska
föreningarna i olika länder under ledning
af franska aeroklubben och med hufvudsäte
i Paris. Syftet är gemensamt arbete i olika
länder för luftseglingskonstens sportsliga,
tekniska och juridiska spörsmål, hvilka man
söker lösa på internationellt giltiga grunder.
G. H-r.
Internationella afrikanska associationen. Se X
ön g o.
Internationella arbetarskyddskonferensen. Se
Arbetarskyddskonferens.
Internationella bibliografiska institutet. Se
Institut international de bibliogra-p h i e.
Internationella byråer. Utom de i Bern (se
d. o., sp. 35-36) befintliga internationella
byråerna, näml. telegrafförvaltningarnas,
världspostföreningens, unionernas till skydd
för industriell samt litterär och artistisk
eganderätt (om den förra se äfven Internationella
unionen till skydd för den industriella
egan-derätten, om den senare äfven Eganderätt,
sp. 1422-23), fredsbyrån (om denna se äfven
Fredsrörelsen, sp. 1331), in t er-parlamentariska
byrån och byrån för internationella transporter,
finnas: 1) Internationella sällskapets för
geo-desi 1. Internationella jordmätningens byrå
(Bureau central de V association géodésique
Internationale) på Telegraphenberg vid
Potsdam, grundad 1866 med anslutning till och
1869 förenad med det preussiska geodetiska
institutet i Berlin för att åstadkomma
enhetlighet i och understödja de geodetiska
arbetena i de stater, som ega del i byrån, och
i synnerhet den europeiska gradmätningen; byrån
fick ny organisation 1886. (Se f. ö. Geodesi,
sp. 958.) 2) Internationella byrån för vikt och
mått (Bureau international des poids et mesures)
för åstadkommande af enhetlighet i det metriska
vikt- och måttsystemet, upprättad i Sévres
vid Paris genom diplomatisk öfverenskommelse
.af 20 maj 1875 och i verksamhet sedan 1876;
den offentliggör efter behof berättelser öfver
sin verksamhet. 3) De två byråerna i S a n s
i b a r och Bruxelles för undertryckande af
den afrikanska siaf-handeln, bägge upprättade
1890. 4) Internationella unionens för offentlig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
