Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Interferens, fys., samverkan af vågrörelser - Interferensband, fys. Se Interferens - Interferensfotokemi, fotog. Se Fotografi - Interferensfärger, fys. Se Färgringar - Interferensmetoden. Se Fotografi - Interferensoskop, fys. - Interferensprisma, fys. - Interfoliera, inhäfta - Interglaciala bildningar, geol., istidsaflagringar - Interglaciala perioder, geol. Se Istid - In tergo, lat., hand. Se A terho - Interim, lat., emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Interferensband-Interim
766
bero på Interferens, se Diffraktion. Från
Fresnel, den moderna optikteoriens grundläggare,
härstammar det belysande s. k. Fresnelska
spegelförsöket (fig. 2). Som ljuskälla kan
Fig. 2. Fresnelska spegelförsöket.
användas en fin, solljuset genomsläppande
springa L. Ljuset från L träffar två speglar,
CA och GB, som bilda mycket trubbig vinkel
(nära 180°) med hvarandra. Spegelbilderna S
och S’ af L kunna betraktas som ljuskällor för
det af speglarna ned mot den hvita skärmen MN
reflekterade ljuset. Till symmetripunkten F
äro ljusvägarna från S och Sf lika långa. Dit
anlända ljusvågor förstärka därför hvarandra,
och i F synes skärmen hvit. Men i en viss
sidobelägen punkt H ha ljusvägarna för en
viss färg längdskillnaden en half våglängd; där
ut-släckes då ifrågavarande färgsort. Längre bort
från L är ljusvägsskillnaden en hel våglängd;
där synes åter samma ljussort. Den utsläckes än
en gång, då ljusvägsskillnaden blir l,5 våglängd
o. s. v. En annan ljussort utsläckes uti punkter
förskjutna i förhållande till de nämnda. Hade man
haft enfärgadt, t. ex. rödt, ljus i L, så hade på
MN synts en serie röda, bandformade afbildningar
af L, s. k. i n t e r-ferensband. Med hvitt
ljus i L blir som sagdt symmetrilinjen F hvit,
men på ömse sidor om F uppträda spektra. - Dessa
interferensfenomen gifva möjlighet att beräkna
ljusets våglängd. Af ståndet mellan M N och SS’
beräknas ur anordningen. Af stånden från F till
de olika interferensbanden kunna noga uppmätas
med ett mikrometerförsedt mikroskop. Banden
observeras då direkt med mikroskopet utan hjälp
af en skärm MN. Sedan är det en enkel matematisk
uppgift att uträkna vägdifferenserna S’H-SH, o
s. v. - Insattes i vägen för strålarna från den
skenbara ljuskällan Sf ett genomskinligt ämne,
t. ex. glas, så förskjuta sig interferensbanden
åt ena sidan, beroende på att ljuset går
långsammare i glas än i luft, så att glasets
verkan blir liktydig med att ljusvägarna från
Sf förlängas. Förlängningen kan beräknas
ur bandens förskjutning, och därefter kan
man räkna ut förhållandet mellan ljusets
hastighet i luft och i glas. - De noggrannaste
Ijusvåglängdsbestäm-ningarna ha gjorts med
tillhjälp af interferensfeno-
men vid olika anordningar (delvis mycket olika
Fres-nels, som skildrats för sin enkelhets skull)
af Eow-land, Michelson, Fabry och Perot m. fl. -
Interferensband skulle icke visat sig på MN,
om S och Sf. varit två verkliga ljuskällor. I
ett visst ögonblick skulle nog Interferens
förekommit, men den hade icke gifvit anledning
till rätliniga interferensband, och ögonblicket
därpå skulle ljuskällorna råkat så att säga i
otakt, hvarigenom interferensbanden omformats
och förflyttats, ögat kunde ej följa med
de hastiga växlingarna, utan skulle uppfatta
skärmen som jämnt belyst. Genom denna anordning
komma emellertid båda de skenbara ljuskällorna
S och S’ att så att säga samtidigt repetera
ljussvängningarna från L, hvarför de båda
få samma takt eller bli koherenta, hvilket
är nödvändigt, för att de skola kunna gifva
iakttagbara interferensfenomen. Om H’ är en
sidobelägen punkt på MN, så äro ljusvägarna S’Hf
och SHf olika, och under den tid, som ljuset
behöft på skillnaden dem emellan, kunde L ha
hunnit växla takt något litet. Icke ens den
smalaste spektrallinje är alldeles enfärgad,
utan dess ljus växlar takt, ehuru inom mycket
trånga gränser. Äfven med bruk af de smalaste
spek-trallinjer bli därför interferensfenomenen
otydliga, om de interfererande strålarnas
vägskillnad är mycket stor (t. ex. någon
decimeter). Ur tydlighetsvariationen, då nämnda
vägskillnad ökas, har Michelson m. fl. kunnat
beräkna spektrallinjers bredd. It-r H.
Interferensband, ft/s. Se Interferens.
Interferensfotokromi, fotogr. Se Fotografi,
sp. 1000.
Interferensfärger, fys. Se Färgringar.
Interferensmetpden. Se Fotografi, sp. 1000.
Interferensosköp (af Interferens och
grek. skopéi’n, se), fys., apparat för
iakttagande af interferensfenomen.
Interferensprisma, fys., en af Pouillet till
framställning af interferensfenomen nyttjad
glasprisma med den brytande vinkeln nära
180°, så att strålar, utgående ur de ytor,
som omfatta den trubbiga vinkeln, synas komma
från två hvarandra . närliggande ljuspunkter.
L. A. F.*
Interfoliera (af lat. ifnter, emellan, och
fölium, blad), inhäfta 1. inbinda pappersblad
att göra anteckningar på mellan bladen i en bok.
Interglaciäfa bildningar (af lat. ifnter,
emellan, och glafcies, is), gepl.,
istidsaflagringar, af hufvudsakligen lösa
jordslag, sand, leror m. m., som bildats
under jämförelsevis varma perioder emellan två
öf-verisningar. Sådana förekomma i Nord-Tyskland,
Schweiz, Skåne, Västernorrland och Jämtland. Dels
ha de ett läge emellan två moränbäddar, dels
innehålla de lämningar efter en flora och fauna,
son? icke under blott mindre tillbakaryckanden af
inlandsisen kunnat invandra. Se A. G. Nathorst,
"Jordens historia" (1894, s. 937).
E. E.
Interglaciala perioder, geol. Se Istiden.
In tergo, lat., hand. Se.A tergo.
1’nterim, lat., emellertid, tills vidare, brukas
i åtskilliga sammansättningar, i betydelsen
tills vidare gällande eller antagen, för en
kort mellantid utfärdad eller förordnad,
t. ex. interimskvitto, inte-rimsstyrelse,
interimschef o. s. v. Jfr I n t e r i m i
s-tisk. - Kyrkohist., de förmedlingsformler
eller af kejsar Karl V utgifna religionsstadgar,
som voro afsedda att under religionsstriderna
i Tyskland ordna förhållandena mellan katoliker
och protestanter "tills
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
