Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Intendentur - Intendenturfältöfning, krigsv. Se Fältöfning - Intendenturförråd. Se Förråd - Intendenturkåren - Intendenturmateriel, krigsv, - Intendenturrustning. Se Fästningskrig - Intendenturskola, krigsv. - Intensitet, styrka - Intensitetsaccent l. Expiratorisk accent. Se Accent - Intensitetsfaktor, fys. Se Energetik - Intensitetskarta - Intensiv - Intention, syfte - Intentionalism, läran - Inter, lat. prep. - Interamna, fornitalienska städer - Inter arma silent leges, lat., "under krig tiga lagarna"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
761
Intendenturfältöfning-Inter arma silent leges
762
lägre myndighet är arméfördelningschefen, hvilken
med biträde af en fördelningsintendent handlägger
hit hörande ärenden i intendenturafdel-ningen
vid arméfördelningsstaben. Vid regementena
slutligen handläggas intendenturärendena af
regementschefen med biträde af en regementsin-t
e n d e n t, hvilken på samma gång på eget
ansvar handhar kassaärendena. - Vid en
armé i fält står intendenturen under högsta
ledning af en generalintendent, hvilken med
biträde af nödigt antal inten-denturtjänstemän
besörjer arméns förplägning, handhar kassa-
och redovisningsväsendet m. m. samt står
omedelbart under högste befälhafvåren. Vid
hvarje underlydande högre stab finnes
i allmänhet en särskild intendentur
under en intendenturtjänsteman i närmaste
öfverensstämmelse med förhållandena i fredstid. -
Om intendenturen vid flottan se M a-r in in t en
d e n tu r k å r en. C. O. N.
Intendenturfältöfning, krigsv., sådan
fältöfning, som utföres af personal, tillhörande
intendentur-kåren. Se Fältöfning.
Intendenturförråd. Se Förråd.
Intendenturkåren bildades genom k. förordn. 9
april 1880 och utgjordes under befäl af
generalintendenten af rcgementsintendenter,
regementskommissarier, förrådsförvaltare samt
intendentsaspiranter och förrådsbiträden,
af hvilka de fleste stodo på regementenas
stater. 1893 erhöll kåren en betydligt förändrad
organisation därigenom, att det bestämdes,
att hela den militära intendenturpersonalen
skulle uppföras och aflönas vid densamma
samt af generalintendenten, som förblef
kårens chef, föreslås till placering i
de befattningar, som skulle bestridas af
kåren. Intendenturkåren utvidgades ytterligare
genom 1901 års härordning och utgöres, förutom af
generalintendenten, af en öfverfält-intendent
(ofverstes rang), fältintendenter af l:a
och 2:a graden (öfverstelöjtnants och majors
rang), intendenter af l:a och 2:a löneklass
(kaptens d:o), underintendenter (löjtnants
d:o), förrådsförvaltare (fanjunkares d:o),
vaktmästare (korprals d:o) och reservpersonal
af olika grader. Intendenturkårens personal,
hvilken hänföres till den civilmilitära,
placeras af konungen (af generalintendenten
rörande förrådsförvaltare och vaktmästare)
till tjänstgöring i de befattningar i
arméförvaltningen, vid intendenturförråden,
fördelnings-staberna och trupperna, hvilka
skola bestridas af kåren. För inträde
vid kåren fordras viss tjänstgöring såsom
intendentsaspirant (se d. o.) med därtill
hörande prof. - Om intendentur-kåren
vid flottan se Marinintendentur-kåren.
C. O. N.
Intendenturmateriel, krigsv., kallas numera
all dea armén tillhöriga materiel, som hör
samman med manskapets beklädnad och personliga
utrustning (utom vapen), hästarnas utrustning,
fordonen och deras utredning äfvensom
tillbehör till förplägnadens anordnande och
kasernutredning. Dess tillhandahållande bcsörjes
genom Arméförvaltningens intendentsdepartement
medelst anlitande af olika anslag. C. O. N.
Intendenturrustning. Se Fästningskrig, sp. 325.
Intendenturskola, krigsv., sammandrages årligen
inom hvarje arméfördelning för utbildande af
dem bland beväringen, hvilka blifvit uttagna
till in-tendenturtjänst. Skolan delas i en
kommissarie-
rekrytskola och en förplägnadsrekrytskola,
afsedda den förra för det manskap, som tilldelats
kommissariegruppen, den senare för dem,
som hänförts till för-valtargruppen. Till
intendenturskolan hör äfven en
förplägnadsrepetitionsskola. Intendenturskola
står under befäl af en intendent med biträde af
öfrig intendenturpersonal och af underbefäl från
trupperna. En del af intendenturpersonalens
utbildning kan äfven ske vid trupperna.
C. O. N.
Intensitet (fr. intensité, af lat. intefndere,
spänna), inneboende kraft, styrka, häftighet,
liflighet. - Fonet., den styrka, hvarmed
luften framdrifves genom talverktygen vid
uttalandet af ett språkljud, en stafvelse, ett
ord o. s. v., hvarigenom dessa blifva starkare
eller svagare hörbara. Tonlösa språkljud ha
i regel större intensitet, emedan talströmmen
vid deras frambringande ej möter något hinder
i struphufvudet. Olika intensitet tillkommer,
efter olika lagar i skilda språk, äfven
olika stafvelser i ett ord i förhållande till
hvarandra och är då liktydig med exspiratorisk
accent (se Accent I). Ordens och satsernas
relativa intensitet beror på deras betydelse
för meningen. Ett språks intensitetsförhållanden
kallar man också dess dynamiska egenskaper. Se
Noreen, "Vårt språk", II: 172 ff.
Lll.
Intensitetsaccent 1. Exspiratorisk accent. Se
Accent, sp. 83.
Intensitetsfaktor, fys. Se Energetik.
Intensitetskarta, karta med isodynamiska linjer,
sålunda åskådliggörande den jordmagnetiska
kraftens intensitet öfver ett visst område.
L. A. F.*
Intensiv (af lat. intefndere, spänna), som
har af-seende på, beror på en inre kraft;
ihållande, stark, kraftig, häftig, våldsam. -
Intensiva 1. Intensivbildningar kallas afledda
verb, som beteckna en stegring af grundverbets
betydelse, t. ex. jäkla af jaga. Nysvenskan
uttrycker vanligen intensitetsgrad af verbens
innehåll genom en koordinerad upprepning af samma
verbform, t. ex. han bara går och går’, mannen
drack och drack hela tiden. Intensiver har man
äfven kallat sådana adverb, som uttrycka högre
grad. Se G. Stoffel, "Intensives and downtoners"
(1901). - Intensiv landt h us hållning,
i möts. till e x t e n-siv landthushållning
(se Extensiv), bcdrifves med mycket arbete och
oftast äfven med stort kapital i förhållande
till jordarealen och kreatursantalet. För att
intensiv landthushållning skall vara lönande,
måste den lämna stor bruttoafkastning och helst
omfatta äfven produkternas förädling, så att
hufvudsakligen värdefullare kvalitetsvaror, som
mjölk, smör, ost, maltkorn och utsädesvaror,
men blott i mindre mån mindre värdefulla
råprodukter, såsom halm, hö samt foder och
brödsäd, afyttras. Förutsättningar för intensiv
landthushållning äro: dyr jord, väl ordnad af
sättning och högre grad af yrkeskunskap. E-n
B. H. J. Dft,
Intention (af lat. inle’ndere, eg. spänna,
syfta på), afsikt, syfte.
lntentionali’sm (se Intention), läran, att
ändamålen helga medlen.
1’nter, lat. prep., mellan, bland.
Interamna (af lat. ifnter, emellan, och armnis,
flod), namn på några fornitalienska städer. Jfr
T e r a m o och T e r n i.
Tnter a’rma sFIent léges, lat., "under krig tiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
