Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Insocknehemman l. Veckodagsgods, jur. - Insolation - Insolation 1. Fys - Insolation 2. Med., solsting - Insolent, oförskämd - In solidum, lat., solidarisk - Insolvens, jur. - Insomni, med., sömnlöshet - In spe, lat. - In specie, lat., särskildt - Inspecteur d'academie. Se Frankrike (undervisningsväsendet) - Inspektera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
IflstHatton-Inspektera
732:
frälsehemmanen i dessa provinser kallas
utsockne-heinman. För att ett frälsehemman må
kunna räknas såsom insocknehemman, skall det
vara beläget i samma socken som säteriet, till
hvilket det hör (ej i annexförsamling); vidare
måste det ha njutit in-socknefrihet vid den tid,
då provinsen, i hvilken det är beläget, kom till
Sverige, och i alla händelser innehaft eller bort
inneha denna frihet år 1723. I äldre tider gick
insocknefriheten förlorad, då hemmanet skildes
från säteriet; men de insocknehemman, som efter
6 april 1810, då hvarje svensk medborgare erhöll
rätt att besitta jämväl dylika frälsehemman,
afsöndras från säteri, hvarunder de lydt, behålla
dock insocknefriheten. Insocknehemmanen, som
tillsammans utgöra omkr. 1,800 förmedlade mtl,
finnas till största delen, nämligen 1,380 mtl,
i Skåne, hvaremot i Blekinge finnas endast
8 mtl. Insocknehemmanen, som voro något mera
betungade med af-seende på skatter och besvär än
det öfriga ypperliga frälset, ha under senare
delen af 1800-talet efter hand förlorat sin
tidigare särställning i skattehänseende. Jfr
Kyrkobyggnad, Prästgårdsbyggnad, Ka-
och rörshemman och S ä t e_r i e r.
K. H. B.
Insolation (af lat. insoläre, utsätta
för solen). 1. Fys,, bestrålning, äfven
bestrålningstid, medelst direkt solljus. Verkan
af insolationen är reflexion eller diffusion
och absorption af värme och ljus (se H i inni
el). Vissa ämnen absorbera genom insolationen
ljus, hvilket de återgifva, äfven sedan
insolationen upphört; dessa ämnen sägas
fosforescera. Instrument för uppmätande af
det direkta solvärmet äro konstruerade af de
Saussure, J. Herschel, Pouillet, J. Ericsson,
Langley, Grova, Violle, K. Ångström m. fl. (se
A k t in o m et e r). Ericssons apparater
för solvärmets uppmätning finnas beskrifna
i hans "Solar investigations" (1875) och
"Contributions to the centennial exhibition"
(1877). Hans aktinometer bestod af en termometer
med solbelyst svärtad kula insatt i midten
af ett hölje med dubbla väggar, som hölls
vid konstant temperatur därigenom, att en
vattenström pressades genom mellanrummet mellan
väggarna. Langleys bolometer eller aktiniska
våg består af en mängd smala och ytterst tunna
remsor af svärtadt metallbleck, hvilka bestrålas
af de olika delarna af solspektret. Därvid
uppvärmas dessa remsor, och uppvärmningen
bestämmes genom den ändring i elektriska
ledningsmotståndet, som därvid uppstår och som
mätes medelst gal-vanometer och Wheatstones
brygga. En förbättrad form häraf är K. Ångströms
spektrobolograf, som genom fotografi af bildar
solens energispektrum. Dennes i art. Aktinometer
beskrifna elektriska kompensationspyrheliometer
antogs år 1905 på kongresserna i Innsbruck och
Oxford som internationellt normalinstrument för
insolationens uppmätning. - 2. Med., solsting,
uppkommer genom för stark inverkan af direkt
solljus, som medför en inflammatorisk retning
i hjärnan (och ryggmärgen) och dess hinnor,
karakteriserad af blodöfverfyllnad (eventuellt
med bristning af blodkärlen) samt exsudation
(jfr Inflammation). I lindrigare fall uppträda
öfvergående symtom, hufvudvärk, oro, svindel,
delirier, andningsbesvär och muskelryckningar;
i svårare fall kan döden inträda antingen
akut genom förlamning af andningens och
hjärtverksamhetens centra i nervsystemet,
sannolikt beroende på excessiv
temperaturstegring i hjärnan (ända till 46°),
eller efter ett längre sjukdomsförlopp, som
börjar med excitationssymtom, ibland stegrade
till akut mani, och slutar med förlamning,
medvetslöshet, muskel-förlamningar, hjärt-
och andningsstillestånd. - Ber handlingen i
sjukdomens början bör utgöras af applikation
af kallt vatten eller is på hufvud och rygg,
eventuellt blodiglar bakom öronen. - Jfr af veni
Värmeslag. 1. N. E-m. 2. G. F-r,
lnsole;nt (af fr. insolent), oförskämd, fräck.
In solidum, lat., en för alla och alla för en;
solidarisk.
Insolvens (fnfr. insokence, af lat. nekande im
och so’Iver e, betala), jur., en persons oförmåga
att fullgöra sina skyldigheter mot borgenärer,
som ega förfallna fordringar. - Gäldenär, som
är oförmögen-att betala, säges vara i n s o l
v e’n t. I. Afz.
Insomni (lat. inso’mma, af nekande in och so’m~
nas, sömn), med., sömnlöshet (se d. o.).
In spe, lat., "i hoppet"; brukas skämtsamt om»
personer, som hoppas nå en plats eller värdighet,
t. ex. "minister in spe".
In spe^ie, lat., särskildt, i synnerhet,
speciellt; (motsats: In ge’nere); äfven:
ijeda pengar.
Inspecteur tPacadémie [äspektor dakademi]
och. Inspecteur general [jenera’1],
plur. In-specteurs généraux [-rå]. Se Frankrike
(undervisningsväsendet), sp. 1123.
Inspektera (lat. inspectäre), syna,
besiktiga; ut-of va uppsikt, tillsyn,
kontroll. - Inspektion-(lat. inspefctio),
uppsikt, besiktning, öfverinseende^ kontroll, i
synnerhet den, som staten genom vissa tjänstemän
utöfvar öfver sina olika förvaltningsgrenar
och institutioner eller öfver vissa
enskilda affärsgrenar (bank-, försäkrings-,
yrkesinspektion) eller som en kommun på
dylikt sätt utöfvar öfver sociala förhållanden
(bostadsinspektion, barnavårdsinspektion). -
Inspektör, I n s p erk t o r 1. Inspektör
(lat. inspefctor, fr. inspecteur), person,
som utöfvar tillsyn, tillsyningsman. Uttalet
"inspektör" nyttjas-i Sverige för att beteckna en
person, som har upp-sikt öfver ("förvaltar") en
landt- eller bruksegendom (landtbruksinspektor,
bruksinspektör). Därjämte förekommer det
i sammansättningarna stationsinspektor
(vid järnvägstrafiken), kanalinspektor,
kontroll-inspektör (vid Trollhätte kanal- och
vattenverk), slussinspektör, tullinspektor,
öfverinspektor (vid tullstaten), telegraf- och
maskininspektor (vid järnvägsstaten) m. fl. -
Uttalet "inspektor" begagna? för att angifva en
person, som har uppsikt öfver en viss institution
(Nobelinstitutet, ett allmänt läroverk, ett
handelsinstitut, ett folkskoleseminarium),
någon af de vid universiteten studerande
nationerna eller ett stipendiums förvaltning
och stipendiatens uppförande. - "Inspektör"
(fem. in-s p e k t r i s) kallas däremot
den, som är satt att utöfva kontroll öfver
en hel förvaltningsgren eller grupp af
institutioner (inspektören för kavalleriet,,
för artilleriet, för militärläroverken, för
navigationsskolorna, af flottans öfningar till
sjöss, postinspek-törerna, trafikinspektörerna,
yrkesinspektörerna, folkskoleinspektörerna,
inspektören öfver döfstumsko-lorna,
öfverinspektören för sinnessjukvården,
bank-inspektören, försäkringsinspektören,
inspektörerna för elektriska anläggningar, för
passagerarångfar-tyg, inspektören för explosiva
varor, Stockholmsstads fattigvårdsinspektör,
bostadsinspektör och bar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
