Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inre linjer, krigsv. - Inre ljus. Se Mystik - Inre missionen. Se Mission - Inre moräner, geol. Se Glaciärer - Inre ord. Se Mystik - Inre planeter, astron. Se Planeter - Inre sekretion, fysiol. Se Afsöndring och Körtel - I. N. R. I. - Inriggare, skpsb. Se Utriggare 2 - Inrikes civilexpeditionen. Se Civilexpeditionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
705
Inre ljus-Inrikes civilexpeditionen
706
i nov. s. å. Telegrafen och järnvägarna, som
minskat alla afstånd, ha nedsatt, men ej upphäft
de inre linjernas betydelse i förhållande till
de yttre. C. O. N.
Inre ljus. Se Mystik.
Inre missionen. Se Mission.
Inre moräner, geol. Se Glaciärer,
sp. 1246.
Inre ord. Se Mystik.
Inre planeter, astron., kallas stundom planeterna
Merkurius och Venus, emedan de göra sitt omlopp
kring solen innanför jordens bana. Den allmänna
företeelsen af dessa planeters lopp på himmelen
blir helt olik de öfriga ("yttre") planeternas,
emedan de aldrig som dessa kunna synas på den
solen motsatta sidan (jfr Konjunktion, astron.,
och Opposition, astron.), utan ständigt måste
visa sig i dess grannskap med en viss begränsad
elongation (se d. o.). Benämningarna "inre" och
"yttre" planeter äro i denna mening liktydiga
med undre och öfre planeter. Dessa sistnämnda
benämningar böra hellre användas, för att
förväxling icke må uppstå med en annan indelning
af planeterna i "inre och "yttre". Man kallar
nämligen ofta de fyra stora planeter, som röra
sig innanför asteroidzonen, Merkurius, Venus,
Jorden och Mars, för inre planeter i motsats mot
de öfriga fyra, Jupiter, Saturnus, Uranus och
Neptunus, hvilka kallas yttre planeter. Denna
indelning är äfven från andra synpunkter att
föredraga. Se Planeter. E. J. (B-d.)
Inre sekretion, fysiol., en af Brown-Séquard införd term,
närmast för att beteckna
den verksamhet och den fysiologiska betydelse,
som tillkommer en grupp af organ, kända under
benämningen körtlar utan utförsgång (se Afsöndring och Körtel).
Denna verksamhet kan antingen gå ut på att bereda vissa för
kroppen viktiga ämnen eller ock att förstöra
en del skadliga ämnesomsättningsprodukter
och förhindra deras anhopning i blodet. Vid
den vanliga körtelsekretionen bortledas
produkterna af körtelverksamheten genom en
särskild utförsgång. Vid den "inre sekretionen"
ha blod- och möjligen äfven lymfbanorna
öfvertagit utförsgångens uppgift. De i
"körtlarna utan utförsgång" bildade ämnena
transporteras således med blodet eller lymfan
till de olika delar af kroppen, där de ha sin
särskilda uppgift att fylla. Typiska exempel
på "inre sekretion" erbjuda sköldkörteln,
bisköldkörtlarna, binjurarna och bukspottkörteln
(se dessa ord). Det sistnämnda organet är
säte såväl för en vanlig körtelsekretion som
en "inre sekretion". Detsamma är fallet med
testiklarna och äggstockarna samt möjligen också
njurarna. Hjärnbihanget, thymus (brässet) och
mjälten äro sannolikt också att betrakta som
"organ med inre sekretion". - På senare tiden
har man börjat utsträcka den "inre sekretionen"
äfven till andra organ än körtlar med eller
utan utförsgång. Man har funnit, att en hel
del processer i kroppen utlösas och regleras
genom vissa inflytanden, som i hög grad erinra
om en "inre sekretion". Den förstärkning
af andningsrörelserna, som åtföljer hvarje
muskelansträngning, utlöses genom vissa i
musklerna bildade ämnen, hvilka med blodet
transporteras till det s. k. andningscentrum
i förlängda märgen. Då det sura maginnehållet
införes i tunntarmen, bildas genom syrans
inverkan på tarmepitelet ett ämne, sekretin,
som med blodet föres till bukspottkörteln och där
utlöser afsöndringen af den för matsmältningen
viktiga bukspotten. Man
Tryckt den 23/11 09
kan sålunda tala om en "inre sekretion" i
musklerna, som reglerar andningsrörelserna,
och om en dylik process i tunntarmepitelet, som
reglerar bukspottens af söndring. Samarbetet
mellan de olika organen i kroppen
förmedlas, såsom af de anförda exemplen framgår,
ej allenast genom nervsystemet, utan jämväl af
en del ämnen, som bildas i ett organ och medelst
blodet eller möjligen också lymfan transporteras
till ett annat. Bildandet och öfverförandet af
dylika ämnen kunna betraktas som det väsentliga
momentet i de mekanismer inom kroppen, för
hvilka man användt den gemensamma benämningen
"inre sekretion". I en del fall har man lyckats
isolera dessa ämnen och bestämma deras kemiska
natur. Utom det nyssnämnda sekretinet känner
man adrenalinet, som bildas i binjuren (se
d. o.), och jodotyrinet (se d. o.), som utgör
en af sköldkörtelns produkter. Sekretinet har
en specifik verkan på bukspottkörteln och
adrenalinet likaledes en specifik verkan på
den glatta muskulaturen i kroppen, särskildt
musklerna i blodkärlens väggar. Några bråkdelar
af ett milligram adrenalin äro tillräckliga
för att vid injektion i ett blodkärl gifva
en betydande stegring af blodtrycket i
artärerna. - Om man genom operation aflägsnar
("exstirperar") ett organ med inre sekretion,
inställa sig vissa karakteristiska rubbningar. Så
t. ex. medför bukspottkörtelns borttagande
sockersjuka. Förlusten af sköldkörteln eller
binjurarna medför vissa egendomliga symtom och
slutligen döden. Hos ett ungt djur, på hvilket
man borttagit könskörtlarna (kastration),
komma de s. k. sekundära könskaraktärerna
icke till utveckling. Rubbningarna efter dessa
operationer inställa sig emellertid, endast för
så vidt som organet i fråga blifvit fullständigt
aflägsnadt. Lämnas en bit kvar eller inläkes
("transplanteras") en bit af organet å annan
plats i kroppen, t. ex. under bukhuden, i mjälten
eller i njuren, uteblifva de karakteristiska
rubbningarna. Likaledes kunna de helt eller
delvis förekommas eller bringas att gå tillbaka
genom injektion af ett extrakt beredt på samma
slags organ som det exstirperade. - En hel
del egendomliga sjukdomsformer hos människan
har visat sig bero på ett bortfallande eller
en stegring af en viss "inre sekretion". Det
s. k. myxödemet och kretinismen stå i sammanhang
med en förstöring eller utvecklingshämning
af sköldkörteln. Tabletter beredda af
sköldkörtelsubstans från djur ha visat sig vara
ett verksamt botemedel vid dessa sjukdomar. Tagna
i tillräcklig dosis, framkalla dessa tabletter
hos friska personer en del förgiftningssymtom,
som man återfinner hos personer lidande
af Basedowska sjukdomen. Den Addisonska
sjukdomen har visat sig bero på en förstöring
af binjurarna. Slutligen må erinras om vissa
former af sockersjuka, hvilka äro att hänföra
till sjukliga förändringar i bukspottkörteln.
J- E. J-n.
I. N. R. I., begynnelsebokstäverna till de
latinska ord: Jesus nazarenus rex judaeorum
(Jesus af Nazaret, judarnas konung), som Pilatus
lät anbringa öfver Kristi kors. De tolkas äfven
som carbonarernas lösen: justum necare reges
Italiae (det är rätt att döda Italiens konungar).
Inriggare, skpsb. Se Utriggare 2.
Inrikes civilexpeditionen. Se Civilexpeditionen.
12 b. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
