- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
641-642

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingenjörtrupper, Genitrupper, Tekniska trupper

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

641

Ingenjörtrupper

642

sättande, där armén kommer att
framtåga", öfver-fördes de reducerade
pionjärkompaniernas manskap, men den benämndes
Valldrängskåren (fig. 5) och erhöll befäl
från Fortifikationen. Då denna kår emellertid
befanns vara mindre lämplig för sitt ändamål,
indrogs den redan 1798, och nyssnämnda 4
regementen skulle återigen bestrida erforderliga
ar-betskommenderingar; men när detta ånyo blef
alltför betungande, uppgjordes 1806 ett nytt
förslag till

na trupp som sappörkompaniet upplöstes emellertid
efter fredsslutet. Sedermera öfverflyttades
visserligen pontonträngen än en gång till
Fortifikationen, men ingen trupp uppsattes. Vid
den 1848 sammandragna armékåren sökte man ersätta
den felande ingenjörtruppen genom att hopsamla
regementenas timmermän till öfningar under
fortifikationsofficerares ledning. Först 1855
började ett Sappörkompani (fig. 6) om 120 man att

Fig. 6. Sappör Fig. 7. Pontonjär
Fig. 8. Fält- Fig. 9. Sappör
Fig. 10. Ingenjör- Fig. 11. Fält-
Fig. 12. Park-1855. 1867.
signalist 1871. 1873.
soldat 1895. telegrafsoldat soldat 1902.

1895.

Svenska ingenjörtruppers uniformer från olika
tider. II.

uppsättandet af en pionjärkår på ej mindre än 960
man. Passévolansen hade emellertid varit så låg,
att man vid krigets utbrytande ej hunnit få kåren
uppsatt, och sedan gick det ej bättre. I Skåne
hade emellertid 1812 af "förstärkningskarlar"
bildats ett sappörkompani om 250 man med
officerare från Konungens regemente; kompaniet
förlades först i Kristianstad och sedan i
Landskrona, hvarjämte 1813 en styrka af 42 man
öfverfördes till Stralsund. När kriget 1813
utbröt, fanns sålunda ej tillräckligt antal
ingenjörtrupper, utan man måste då uttaga vissa
infanterikompanier att förrätta sappör- och
pontonjärtjänsterna, men då ju både befäl och
trupp voro häri alldeles oöfvade, misslyckades
experimentet; och de för armén i Tyskland af
sjöfolk uppsatta 2 pontonjärkom-p a n i e r n a
gjorde afvenledes föga nytta, ty de saknade ej
blott öfning och materiel, utan äfven militärisk
utbildning, och en anskaffad pontonträng hade
kvarlämnats i Stralsund. Ingenjörtrupper fingo
därför lånas från preussiska armén såväl för
broslagningar som för broskansars utförande,
och efter sachsiska härens öfvergång till
de allierade, tilldelades ett sachsiskt
sappörkompani svenska hären. För kriget mot
Norge hade däremot en p o n-tonjärtrupp om 200
man hunnit både uppsättas, förses med materiel
och of vas; såväl den-

Tryckt den 16/n 09

uppsättas i Stockholm, och detta följdes
1864 af ett andra och 1867 af ett tredje
(fig. 7), hvarefter truppen benämndes
Pontonjärbataljonen och fick till hufvudsaklig
uppgift krigsbroslagning, men äfven öfningar
i pionjär-, sappör- och minört j änst
skulle ega rum. 1871 uppsattes därjämte ett
Fält-signalkompani (fig. 8) om 120 man, som
senare ingick i Pontonjärbataljonen som dess 4:e
kompani. Ytterligare ingenjörtrupp med uppgift
att hufvudsakligen of va nyssnämnda 3:ne tjänster
behof des sålunda, och 1873 började uppsättandet
af den blif-vande Sappörbataljonens (fig. 9)
l:a kompani, som 1876 följdes af ett 2:a och
1878 af ett 3:e. Sedan båda bataljonernas
utbildning småningom blifvit, så långt
de olika förläggningsorterna med-gifvit,
enahanda, förändrades i och med 1892 års
omorganisation af armén deras namn till Svea,
resp. Göta ingenjörbataljon (fig. 10), hvarjämte
ur hvardera af dem nu utbröts ett parkkompani
om 60 man, hvadan ingenjörkompaninumerären
ned-sattes till 100. Samtidigt förändrades namnet
Fält-signalkompani till Fälttelegrafkompani
(fig. 11). Enligt 1901 års härordning blefvo de
båda bataljonerna "kårer" med en stamstyrka
å hvardera af 223 man, organiserade på 3
fältingenjörkompa-nier, l parkkompani (fig. 12;
med 54 stamhästar) och l tyg- och minörafdelning,
hvarjämte till hvardera

12 b. 21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbl/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free