Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ingeborg, svenska prinsessor - Ingeborg 3. I. Magnus Ladulås dotter - Ingeborg 4. I. Se Ingeborg norska prinsessor 2. - Ingeborg 5. I. Se Ingeborg norska prinsessor 3. - Ingeborg 6. I. Charlotta Karolina Fredrika Lovisa - Ingeborg, dansk drottning. Se Ingeborg svenska prinsessor 3 - Ingeborg, danska prinsessor - Ingeborg 1. I., hertig Knut Lavards hustru - Ingeborg 2. I., konung Valdemar den stores dotter - Ingeborg 3. I., konung Erik Plogpennings dotter - Ingeborg 4. I., konung Valdemar Atterdags dotter - Ingeborg 5. I. Se Ingeborg svenska prinsessor 6 - Ingeborg, drottning af Frankrike - Ingeborg, drottning af Norge - Ingeborg, norska prinsessor - Ingeborg 1. I., konung Tryggve Olofssons dotter - Ingeborg 2. I. Eriksdotter - Ingeborg 3. I. Håkansdotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I., den föregåendes kusin, dotter till
Magnus Ladulås och Helvig af Holstein, föddes
omkr. 1279, förmäldes 1296 i Hälsingborg med
danske konungen Erik Menved och fick med honom 8,
enligt en annan uppgift 14, barn. De flesta kommo
ofullgångna till världen, och de få, som lefde
vid födelsen, dogo i späd ålder. Af sorg öfver
sitt yngsta barns död (enligt en uppgift vållad
genom olyckshändelse 1318) gick I. i kloster i
Roskilde, om hon ej rent af där inspärrades af
sin make. Hon afled där 15 aug. 1319 och ligger
begrafven i Ringsted vid sin s. å. aflidne
gemåls sida. - 4. Hertig Valdemar Magnussons
gemål. Se Ingeborg, norska prinsessor, 2. -
5. Hertig Erik Magnussons gemål. Se Ingeborg,
norska prinsessor, 3. - 6. I. Charlotta Karolina
Fredrika Lovisa, hertiginna af Västergötland,
dotter till kronprins Fredrik (sedermera
konung Fredrik VIII) af Danmark och hans
gemål, Lovisa af Sverige och Norge, föddes å
lustslottet Charlottenlund 2 aug. 1878, besökte
på våren 1897 med sina föräldrar Stockholm,
föröfvades 27 maj s. å. i Köpenhamn med prins
Karl, hertig af Västergötland, och vigdes vid
honom 27 aug. s. å. I sitt äktenskap har hon
tre döttrar (se Karl, svenska prinsar, 3).
1-6. (V. S-g.)
Ingeborg, dansk drottning. Se
Ingeborg, svenska prinsessor, 3.
Ingeborg, danska prinsessor. 1. I., hertig Knut
Lavards hustru, f. omkr. 1100, dotter till den
novgorodske fursten Mstislav och konung Inge
d. ä:s dotter Kristina. I:s moster, drottning
Margareta Fredkulla, fick omkr. 1116 hennes
giftermål till stånd. I. varnade förgäfves
Knut Lavard för att begifva sig till julgillet
i Roskilde 1130 och födde 8 dagar efter det
han blifvit mördad (jan. 1131) sonen Valdemar
(senare Valdemar I). För att skydda hans lif
afslog hon anbudet att låta utropa honom till
konung 1137. Om hennes senare öden förtäljes
ingenting. En af hennes tre döttrar, Kristina,
äktade den norske konungen Magnus den blinde,
en annan, Margareta, blef gift med en skånsk
storman, Stig Hvide (d. 1151), samt moder till
konung Karl Sverkerssons gemål, Kristina, och
mormoder till konung Sverker II Karlsson. - 2. I.,
den föregåendes sondotter, konung Valdemar den
stores dotter, f. omkr. 1175, blef 14 aug. 1193
i Amiens förmäld med konung Filip August af
Frankrike. Redan dagen efter bröllopet, då
kröningen försiggick, intogs konungen af en
plötslig motvilja för henne, ehuru hon alltid
omtalas som utmärkt vacker och dygdig. Under
förevändning af alltför nära släktskap sände
konungen henne till ett kloster vid Douai,
där hon tillbragte sin tid med andaktsöfningar
och handarbete samt var underkastad formligt
tvång. Till följd af hennes broders, konung
Knut VI :s, mellankomst vägrade påfven 1195
att stadfästa den 1193 åvägabragta domen om
skilsmässa; men Filip August äktade icke dess
mindre 1196 Agnes af Meran. Då
påfven Innocentius III 1200 lyste interdikt öfver
hela Frankrike, gaf Filip August till utseendet
efter (i april 1201) och tog I. till sig (Agnes
var då död); men strax därefter flyttade han
henne till slottet Étampes, där hon i 12 år
hölls i fortsatt, sträng fångenskap. Då påfven
likväl icke ville upplösa äktenskapet, försonade
sig Filip August 1213 oväntadt med I. och
insatte henne i kunglig värdighet, hvarefter de
lefde 10 år tillsammans. I. dog i juli 1237 och
ligger begrafven i Corbeil. Jfr L. Engelstoft,
"Philip August, konge af Frankrig, og Ingeborg,
prindsesse af Danmark" (1801), A. Fabricius,
"Ingeborg, Philip Augusts dronnfng" (1870), och
R. Davidsohn, "Philip II August und Ingeborg"
(1888). - 3. I., konung Erik Plogpennings
dotter, f. omkr. 1244, d. 1287, äktade 1261
konung Magnus Lagaböte i Norge och utöfvade
efter dennes död (1280) stort inflytande på
sin son Erik Prästhataren. Då hennes kusin,
konung Erik Klipping i Danmark, vägrade att till
henne öfverlämna de besittningar, som hon ärft
efter sin fader, ehuru detta utlofvats 1263 och
hennes rätt blifvit ytterligare stadfäst 1284,
upphetsade hon sonen till krig mot Danmark.
- 4. I., konung Valdemar Atterdags dotter,
f. 1347, d. 1370, äktade omkr. 1362 hertig
Henrik III af Mecklenburg (broder till sedermera
konung Albrekt i Sverige). Ehuru I. var äldre än
sin syster Margareta, blef dennas son Olof dock
1376 föredragen framför hennes egen son Albrekt
som konung i Danmark. Hennes dotter Maria (d.
1392) blef moder till unionskonungen
Erik af Pommern och mormoder till
unionskonungen Kristofer af Bajern. - 5.
Se Ingeborg, svenska prinsessor, 6.
1-4. E. Ebg.
Ingeborg, drottning af Frankrike. Se Ingeborg,
danska prinsessor, 2.
Ingeborg, drottning af Norge. Se Ingeborg,
danska prinsessor, 3.
Ingeborg, norska prinsessor: 1. I., dotter
af konung Tryggve Olofsson i Viken, blef
af sin broder, konung Olof Tryggvesson,
år 1000 gifven till äkta åt västgötajarlen
Ragnvald Ulfsson på det villkor, att denne
skulle mottaga dopet och främja kristendomens
införande i Västergötland. Det var till stor
del därigenom, att hans hustru tillhörde
Norges konungasläkt, som Ragnvald kunde intaga
sin medlande ställning i stridigheterna mellan
konungarna Olof Skötkonung och Olof Haraldsson. -
2. I. Eriksdotter, konung Erik Prästhatarens
dotter, lofvades 1310, vid tretton års ålder,
till brud åt svenske hertigen Valdemar Magnusson,
och hösten 1312 firades i Oslo hennes bröllop
på samma gång som hennes kusins, Ingeborg
Håkansdotters (se nedan). Efter hertig Valdemars
fängslande i Nyköping (dec. 1317) omnämnes
hon i den närmast följande tidens aktstycken
som handlande gemensamt med sin nyssnämnda
fränka. I. hade med sin gemål en son, Erik,
hvilken synes ha dött vid unga år. Hon dog på
1350-talet (före april 1357).
- 3. I. Håkansdotter, konung Håkan (V)
Magnussons dotter, blef redan vid ett års
ålder, hösten 1302, af sin fader lofvad till
gemål åt den svenske hertigen Erik Magnusson
(se Erik, svenska prinsar, 3); politiska
förvecklingar vållade, att trolofningen blef
tre gånger bruten och förnyad, och hösten 1312
firades i Oslo med stor ståt deras bröllop. Först
följande år öfverflyttade I. till Sverige, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
