Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indikator - Indikator 1. Mek. ett instrument - Indikator 2. Kem. ex. Lackmus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Indikator
560
maskinkolfven tillryggalagda vägen. Trycket
afläses från diagrammet med tillhjälp af en för
hvarje indikatorfjäder experimentellt bestämd
längdskala, som angifver trycket i kg. per
kvcm. - Watts indikator har den olägenheten,
att dess kolf lätt kommer i vibrationer, så att
diagrammet blir otillförlitligt, i
Indikator
Färg, när lösningen är
sur
neutral | alkalisk
Lackmus Metylorange Kongo Nitrofenol Kosolsyra
röd rosenröd blå ljusgrön ljusbrun
violett orange violett grö skär
blå gul röd ngul röd
Fig. 3. Modern indikator.
synnerhet när maskinen har hastig gång. Den
viktigaste förbättringen instrumentet erhållit
härrör från amerikanen E i c h a r d s. Vid
dennes indikator rör sig kolf ven blott en ringa
höjd upp och ned, och mottrycksfjädern är kort,
så att alla rörliga delar kunna göras mycket
lätta. Medelst en häfstångsutväxling erhåller
ritstiftet en förstorad upp- och nedgående
rörelse och upptecknar diagrammet på en med
papper beklädd rulle, som står i förbindelse
med en rörlig maskindel. Eichards’ indikator är
numera den allmännast använda. Of van-stående
figur l visar en modern indikator: a är den
lilla cylindern, b kolfven, c indikatorfjädern,
efgh häfstångsutväxlingen, i ritstiftet, k den
med papper beklädda rullen, l pappersklämmor,
n ledrullar för tråden m, som löper i ett spår
kring Te och dragés af en maskindel, hvilken i
förminskad skala öfverför maskinens kolf rörelse
till rullen k. Vid maskinkolf-vens rörelse i
ena leden åtdrages tråden m, och k
sättes i rörelse. Samtidigt spännes ön
inuti k förlagd fjäder, hvilken under
kolfslagets andra hälft vrider tillbaka
k till utgångsläget. - Nyare förbättringar
vid konstruktionen af indikatorn äro
gjorda af Thompson, Elliott, Guinotte,
Kosenkranz, Crosby, Schäffer & Buden-berg m.
fl. Af särskildt intresse äro härvid
anordningarna för erhållande af kontinuerliga
diagram, hvarigenom på en likformigt
framskridande pappersremsa antecknas de
förändringar trycket i cylindern lider
under ett antal efter hvarandra
följande slag hos maskinen. - 2.
Kem., ett ämne, som vanligen genom
färgförändring anger, när en kemisk
reaktion blifvit fullständig. Så t.
ex. anger fenolftalein genom lösningens
intensiva rödfärgning, när en syra blifvit
neutraliserad. Ka-liumkromat visar genom
uppkomsten af rödt silfverkromat, när klormängden
i en neutral lösning blifvit fullständigt fälld
af silfversalter o. s. v. Bland indikatorer,
som användas vid neutralisationer af syror
och baser (jfr Analys, sp. 901), må förutom
fenolftalein följande nämnas:
De vid acidimetri brukliga indikatorerna äro
samtliga elektrolyter, mest medelsvaga eller
mycket svaga syror, och förändra sin färg,
när de själfva bilda salter med baser. Så är
t. ex. fenolftalein en mycket svag, ofärgad
syra. Finnes fritt alkali i lös-
Fig. 2. Indikatordiagram från en ångmaskin,
al atmosfärlinjen.
ningen, bildar fenolftalein rödfärgade salter
(med 2 ekvivalenter af basen). Tillsättes
för titrering af en syra en stark bas,
t. ex. natronlut, från en by rett, så förblir
lösningen färglös, tills all syra blifvit
neutraliserad; först därefter bildar basen salt
med fenolftalein. En bas fördelar sig nämligen
alltid mellan två syror i förhållande till
deras styrka>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
