Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Indiana, nordamerikansk stat - Indianapolis - Indianer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oakland city coll. (baptisternas) och
Butler coll. i Indianapolis (christians)
samt statens Purdue univ. i Lafayette
(teknisk högskola). Statens hufvudnäringar
äro jordbruk och boskapsskötsel, i det
ej mindre än 94 proc. 1900 voro utlagda
till farmer. Hufvudsädesslagen äro majs
(138 mill. bushels 1908) och hvete (45
mill. bushels). Äfven odlingen af frukt
är betydlig, särskildt af tomater. Stora
mängder smör och ost produceras, hvarjämte
äfven biskötsel drifves i stor skala. Af
stenkol brötos 1907 nära 14 mill. ton, och af
råpetroleum erhöllos 5 mill. barrels. Naturlig
gas påträffades först 1884; 1907 såldes sådan
för mer än 1,5 mill. doll. Sammanlagda värdet
af mineralprodukter beräknades 1907 till
omkr. 40 mill. doll. Industrien sysselsatte
1905 176,000 pers., och produkternas värde
uppgick till 394 mill. doll. Viktigast
voro kvarnindustrien (36,5 mill. doll.),
exportslakterierna (29 mill. doll.), brännerier
och bryggerier (26,7 mill. doll.), järnverk
(23 mill.), mek. verkstäder (17 mill.),
glasbruk (14,7 mill.) och sågverk (14,5
mill. doll.). Den inländska handeln är mycket
liflig och främjas af de segelbara floderna,
kanaler, bl. a. Wabash–Erie-kanalen, som
sammanbinder Eriesjön med Ohio, och ett tätt
nät af järnvägar, hvilkas sammanlagda längd
1908 var 11,490 km. utom 2,836 km. elektriska
banor. – Konstitutionen är väsentligen ännu den
af 1851. Rösträtt har hvarje myndig man, som
bott ett år i unionen och 6 månader före valet
i staten. Den verkställande makten tillhör en
guvernör, som jämte vice-guvernören väljes för
fyra år, medan de öfriga högre statsämbetsmännen
behålla sin syssla endast två år, domare
dock i sex år. Representationen består af en
senat om 50 ledamöter, valda för fyra år,
och ett representanthus på 100 ledamöter,
valda för två år. Representationen sammanträder
hvartannat år. Till kongressen sänder staten
2 senatorer och 13 representanter. I. delas i
92 counties. – Statsskulden uppgick 1907 till
omkr. 1,4 mill. doll., hvaraf 484,000 doll. till
stats- och Purdue-universiteten. Den beskattade
förmögenheten var 1907 1,767,8 mill. doll.,
och den verkliga beräknades till 3,160,4
mill. doll. Hufvudstad är Indianapolis. –
Statens namn härrör af de fordom på detta område
bosatta talrika indianstammarna, bland hvilka
jesuitmissionärer arbetade sedan slutet af
1600-talet. I. var då ett franskt koloniland;
det afträddes till England 1763. De västra
delarna ha efter 1783 dels köpts, dels tagits
från indianerna. – Då unionen organiserades,
sammanslogos I. och kringliggande trakter till
det s. k. Nordvästra territoriet, som sedan
uppdelades i flera stater; I. upptogs som stat
1816. J. F. N.
Indianapolis [indiənä’pəlis],
hufvudstad och den viktigaste staden i
nordamerikanska staten Indiana, ligger nästan
midt i staten vid Fall creeks sammanflöde
med White river. 169,164 inv. (1900; beräknad
folkmängd 1907: 233,217). I. har en stor
och ytterst lifligt trafikerad bangård,
ett vackert kapitolium samt flera parker
(som upptaga omkr. 500 har), unionsarsenal,
stadsbibliotek (omkr. 120,000 bd), musikakademi,
blind- och döfstuminstitut och många vackra
kyrkor. I Circle park, ö. om kapitolium,
står ett 70 m. högt monument, som staten rest
till minne af sina under inbördeskriget fallna
medborgare. Medicinsk högskola (Indiana medical
college). Industrien, som befordras genom de
rika stenkolsgrufvorna i trakten, räknade
1900 1,910 verk med 25,511 arbetare och
68,6 mill. doll. i tillverkningsvärde. De
viktigaste industrierna äro 7 stora
exportslakterier, 56 mekaniska verkstäder
och gjuterier, kvarnar, vagnfabriker
m. m. Stadens kreatursgårdar (stockyards)
rymma 35,000 svin och 4,000 nötkreatur,
dess spannmålselevatorer 1 mill. bushels. –
I. grundlades 1819 och blef statens hufvudstad
1825, men hade ännu 1840 blott 2,700 inv. Sin
betydelse fick det först genom järnvägarna.
J. F. N.
Indianer (sp. indianos, eg. invånare
i Indien, hinduer), Amerikas urinvånare, en
benämning på den amerikanska l. "röda" rasen,
som användes första gången af Columbus (i ett
bref dat. i febr. 1493), emedan han antog, att
han efter färden öfver Atlanten nått fram till
Indien. Amerikanska etnografer ha under de sista
åren föreslagit och äfven begynt använda ordet
amerinder i st. f. indianer. Problemet rörande
indianernas ursprung är ännu olöst. Närmast
till hands ligger det allmänna antagandet,
att indianerna från Asien inkommit öfver
Beringssund eller Aleuterna, men det är också
möjligt, att invandringar mycket tidigt egt
rum från Polynesien till Syd-Amerika eller från
Europa öfver Grönland. Inga fullt tillförlitliga
arkeologiska fynd ha ännu blifvit gjorda, hvilka
tyda på, att människan existerade i Amerika före
istiden. Generella fysiska karaktärsdrag för
indianfolken äro icke lätta att angifva. Typen
skiftar rätt mycket hos de många stammarna,
och man måste komma ihåg, att man ännu så
godt som saknar allt tillförlitligt material
för systematiska studier af indianernas
fysiska antropologi. Först på de allra
sista åren har nationalmuseet i Washington
börjat anordna omfattande undersökningar
af detta slag. Indianerna äro i regel ganska
resliga. Grupper af mycket högvuxna folk, såsom
präriindianerna och patagonierna, förekomma såväl
som folk, hvilka äro mycket småvuxna, såsom de
flesta stammarna i Central-Amerika. Hudfärgen
omfattar alla växlingar af brunt, från relativt
mörka individer i högländerna till ljusgula i
lågländerna. Indianerna äro hvarken utpräglade
långskallar eller kortskallar, utan i de
flesta fall mesocefaler. Käkbenen äro ofta
framstående, näsan stor och böjd, men hos vissa
folk äfven kort och tillplattad, ögonen äro
mycket mörka och vanligtvis små (se färglagda
dubbelsidesplanschen Amerikanska folk till
art. Amerika). Hvad beträffar hjärnans storlek
och kroppens anatomiska byggnad, tager indianen
sin plats mellan europén och negern. Hvad angår
andliga egenskaper, fysisk styrka och uthållighet
såväl som förmåga att emotstå och öfvervinna
sjukdomar kan indianen icke jämföras med den
hvite mannen. – Om grupperna af indianfolk
se Amerika (befolkning), sp. 808–809. Enligt
senaste statistiska uppgifter utgör de oblandade
indianernas sammanlagda antal omkr. 15,633,700,
däraf i Förenta staterna 266,760, i Canada
110,340, i Mexico 5,170,300, i Ccntral-Amerika
1,867,300 och i Syd-Amerika 8,219,000.
I. Om det arktiska Amerikas folk se Eskimåer.
II. Indianerna i Förenta staterna
och Brittiska Nord-Amerika. Klädedräkt.
Till väsentlig del jägarfolk, buro dessa
indianer dräkter hufvudsakligast af djurhudar.
Från polcirkeln till Rio Grande med undantag
för Kalifornien och omgifvande trakter bestod
dräkten vanligtvis af hjortskinn. Männen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
