Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 431-432 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Imatra, vattenfall i Finland - Imatrastenar, geol. - Imaus, lat. - Imazirer. Se I-mosjar - Imbabura - Imbabura 1. Vulkan i Anderna - Imbabura 2. Provins i Ecuador - Imbad. Se Bad - Imbart de la Tour, Pierre - Imbauba-trädet, bot. - Imbecill, svag - Imberios och Margarona, dikt - Imbert, Barthelemy

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mindre fors, Linnankoski (5,18 m.) vidgar sig
floden åter till en bredd af 338 m., då den
plötsligt sammantränges i en trång bergsklyfta
till en ränna af knappt 41 m. bredd, där den
störtar ned 19 m. på en längd af 875 m., det
egentliga I. (se fig.). Med

Imatra vattenfall och hotell.

kännedom af nederbördsmängden i vattenområdet
ofvan I. (61,300 kvkm., hvaraf sjöar
6,800 kvkm.) och ungefärlig beräkning af
afdunstningen anser major Nerman, att i
I. framrinna i medeltal något öfver 400
kbm. vatten i sek., hvilka således skulle
utveckla omkr. 76,000 naturhästkrafter. I
mycket nederbördsrika år anses den afrinnande
vattenmängden uppgå till 800-1,200 kbm. pr
sek. Ingen del af denna ofantliga vattenkraft
har hittills tagits i bruk för industrien. Se
Nerman, "Vuoksen och Göta älf. Imatra och
Trollhättan. En hydrografisk studie" (1902).
Wbg.

Imatrastenar, geol., kallas de af en stenhård
kalkblandad lera eller märgel bestående,
mångformigt bildade och ofta liksom svarfvade
små stenar, hvilka förekomma vid Imatrafallet,
mellan sjöarna Saima och Ladoga i Finland,
ursköljda ur därvarande lerlager. De ega en
storlek af 2-10 cm. Till form, beskaffenhet och
bildningssätt öfverensstämma de fullkomligt
med de i Sverige flerstädes förekommande
marlekorna l. mallrickorna (se d. o.) och äro
liksom dessa ett slags konkretioner (se d. o.).
E. E.

Imaus, lat. (af sanskrit, himavat,
snörik), grek. Imaon oros, var hos de
klassiske författarna benämningen på såväl
det nuv. Himalaya som de v. och n. v. därom
belägna bergen i Central-Asien, hvilka bildade
gräns mellan Scythia intra Imaum och Scythia
extra Imaum.

Imazirer. Se I-mosjar.

Imbabura. 1. Vulkan, som uppkastar slam och
vatten i östra kedjan af Anderna i sydamerikanska
republiken Ecuador, prov. Imbabura. 4,582 m. –
2. Provins i Ecuador, vid gränsen till Colombia.
10,700 kvkm. Omkr. 70,000 inv. Hufvudstad är
Ibarra (se d. o.).
(J. F. N.)

Imbad. Se Bad, sp. 616.

Imbart de la Tour [ä̃bār də la tōr], Pierre,
fransk historiker, f. 1860 i
Valentan (dep. Seine-et-Oise), 1884 docent vid
universitetet i Besançon, 1885 docent och
1893 professor i historia vid universitetet
i Bordeaux, har utgifvit en mängd arbeten,
mestadels med ämnen ur Frankrikes kyrkliga
och sociala historia, bl. a. Les élections
épiscopales dans l’église de France du IX:e au
XII:e siècle (1891), L’évolution sociale au moyen
âge (i "Memoires de 1’académie des sciences
morales et politiques"), Les origines religieuses
de la France: les paroisses rurales (1900),
Les origines de la Réforme (I, 1905), Démocratie
et irréligion (1906) och Questions d’histoire sociale
et religieuse. Êpoque féodale (1907).

Imbauba-trädet, bot., namn på myrmekofila
Cecropia-arter. Jfr Cecropia.

Imbecill (af lat. imbeci’llus, svag), svag
(till förståndet); lindrigt sinnesslö, psykiskt
undermålig. - Imbecillitet, förståndssvaghet;
en lägre grad af sinnesslöhet. Se Idioti.

Imberios och Margarona är den vedertagna
benämningen på en vulgärgrekisk dikt af
romantiskt innehåll från 15:e eller 16:e
årh. De direkta förebilderna ha varit de
franska och provensalska romanerna om Pierre
och Maguelonne. Dessa, som synas ha varit mycket
populära i den grekiska världen, ha bearbetats
på folklig grekiska flera gånger, och i följd
häraf eger man icke mindre än 4 recensioner
af den grekiska bearbetningen, två på orimmad
och två på rimmad "politisk" vers. Diktens
omfång, något olika i olika fattningar,
uppgår till öfver 1,000 versrader. Under
1500-talet trycktes i Venezia en mängd upplagor
för spridning bland grekerna; af moderna
upplagor är Wagners i Legrands "Collection
de monuments" den förnämsta.
V. Lm.

Imbert [ä̃bä’r], Barthélemy, fransk författare,
f. 1747, d. 1790, gjorde vid sitt första
framträdande mycken lycka med det fina poemet
Jugement de Paris (1772) och med sina Fables
nouvelles (1773). Mindre uppmärksamhet tillvunno
sig hans senare arbeten, bland hvilka märkas
Réveries philosophiques (1778), ur hvilken Kexél
1778 öfversatte en kvick och skabrös berättelse
"Zamaleski" (1781), som han utgaf för original,
och komedien Le jaloux sans amour (1781; "Den
otrogne svartsjuke", 1801), som en tid bortåt
höll sig uppe på den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>