Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ilsbo, socken i Gäfleborgs län - Ilse, astron. småplanet - Ilse, litet tillflöde till Oker, i Sachsen - Il Semoleo. Se Franco, G. B. - Ilsenburg, köping i Sachsen - Ilsenstein. Se Ilsenburg - Ils sont passes, ces jours de fete, fr. - Ilsted, Peter - Ilstorp, socken i Malmöhus län - Iltelegram - Iltizam, arab. - Iltsji. Se Chotan - Iltåg, järnv. expresståg - Ilu, babylonskt ord för gud - Iluro. Se Oloron - Ilus. Se Ilos - Ilva, ön Elba - Ilversgehofen, by i Sachsen - Ilzstadt, förstad till Passau - Iläggare, boktr. - Imaginera, inbilla - Imagines, lat. masker - Imaginär, inbillad - Imaginära enheten, mat. - Imaginära storheter, mat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rogsta, Uppsala stift, Hälsinglands norra öfre
kontrakt.
Ilse, astron., en af småplaneterna.
Ilse, ett litet tillflöde (fr. h.) till Allers
biflod Oker i preussiska prov. Sachsen,
upprinner på Brocken i Harz och störtar
sig i en mängd fall utför den natursköna
Ilsedalen förbi Ilsenstein och Ilsenburg.
(J. F. N.)
Il Semoleo. Se Franco, G. B., sp. 1077.
Ilsenburg, köping i preussiska
reg.-omr. Magdeburg (Sachsen), vid Ilse och
foten af Brocken. 3,868 inv. (1900). Järn-
och konstgjuteri, maskinfabrikation,
sanatorium och sommarvistelseort (5,400
sommargäster 1903). I närheten ligga
grefvarna Stolberg-Wernigerodes slott, Ilsenburg,
en fordom kejserlig borg, som 1003 kom till
biskopen af Halberstadt, hvilken förvandlade den
till ett benediktinkloster, samt Ilsenstein,
en 175 m. hög granitklippa, på hvars spets
står ett kolossalt järnkors, som grefve Anton
von Stolberg-Wernigerode 1814 lät uppresa till
minne af sina i befrielsekriget fallna vänner.
(J. F. N.)
Ilsenstein [-stajn]. Se Ilsenburg.
Ils sont passés, ces jours de fête [il så pasē
sä ʃōr də fät], fr., de festliga dagarna äro
nu förbi.
Ilsted, Peter, dansk målare, f. 1861,
studerade vid konstakademien i Köpenhamn
1878-83, är lärare där, målar fint och känsligt
interiörer med figurer (Vid pianot, Inte.iör,
båda i Konstmuseet i Köpenhamn). I. är
äfven etsare och tafvel-restauratör.
G-g N.
Ilstorp, socken i Malmöhus län, Färs härad. 1,058
har. 218 inv. (1908). I. bildar med Björka ett
konsist. pastorat i Lunds stift, Färs kontrakt.
Iltelegram kallas ett sådant privat telegram,
hvars afsändare åtnjuter företrädesrätt vid
dess befordran och framlämnande därigenom,
att före adressen inflickas ordet iltelegram
vid inländsk samt ordet urgent l. beteckningen =
D = vid utländsk korrespondens. I båda fallen är
portot tredubbelt mot det för vanligt telegram
med samma antal ord.
Iltizam (arab., "arrende") betecknar
i muhammedanska länder den där brukliga
förpaktningen till en enskild person, múltezim
(arrendator), af en viss skatt eller någon annan
statens inkomsttitel.
H. A.*
Iltsji. Se Chotan.
Iltåg, järnv., detsamma som expresståg (se
d. o.).
Ilu, det babyloniska ordet för gud, sättes
som determinativ framför hvarje gudanamn.
D. M.
Iluro, fordom namn på Oloron (se d. o.).
Ilus. Se Ilos.
Ilva, romarnas benämning på ön Elba.
Ilversgehofen [-färsgehåfen], by i
preussiska reg.-omr. Erfurt (Sachsen), vid Gera och
järnvägen Nordhausen–Erfurt, strax n. om
Erfurt. 10,059 inv. (1905). Bergsaltverk,
tillverkning af maskiner, skovaror, emalj, m. m.;
flera kvarnar.
J. F. N.
Ilzstadt, förstad till Passau (se d. o. 1).
Iläggare, boktr., typograf, som har till
syssla att under tryckningen sköta arkens
iläggande, ett efter annat, i (digel- eller
cylinder-)pressen. Numera ha konstruerats dugliga
iläggningsapparater, och iläggaren har att
öfvervaka dessas jämna arbete.
Imaginera [-ʃinēra; af lat. imaginari, inbilla
sig], inbilla, upptänka, uppfinna; vanl. refl.:
imaginera sig. – Imagination, inbillning. – Imaginär
(se d. o.).
Imagines, lat. (plur. af imago, bild), kallades
hos forntidens romare de af vax förfärdigade
masker, som föreställde hädangångna förfäder
till förnämare män. De förvarades i väggfasta
skåp, anbragta i ett romerskt atrium (se
d. o.), och voro försedda med inskrifter,
hvilka angåfvo de ämbeten och utmärkelser,
som dessa förfäder i lifstiden innehaft, samt
de bragder de utfört. Småningom utbildade sig
en sed att förbinda de särskilda imagines med
hvarandra genom kransar, så att de tillsammans
bildade släktens stamträd (stemmata). I senare
tider plägade man äfven uppställa bröstbilder af
de aflidne i marmor eller brons. Vid högtidliga
tillfällen, t. ex. triumfer, befordringar m. m.,
för släktens medlemmar brukade man framtaga och
bekransa "imagines"; vid likbegängelser inom
släkten sattes maskerna på män, hvilka, klädda
i en dräkt, liknande den, som de döde burit,
framställde dessa liksom lifslefvande, där de
åkte i vagnar framför båren. I allmänhet taget
tjänade "imagines" på en gång till att uppelda
yngre generationers håg och lust att likna de
äldre i mandom och till att framhålla släktens
storhet och glans. Med tiden blef det häfdvunnet,
att endast de släkter, hvilka bland sina
medlemmar räknade män, som uppnått edilsämbetet
eller ett ännu högre ämbete, ansågos ega rätt
att i atrium uppställa "imagines" ("anbilder").
R. Tdh.
Imaginär [-ʃinär; se Imaginera], som finnes
endast i föreställningen, inbillad.
Imaginära enheten, mat. Se Imaginära storheter.
Imaginära storheter (se Imaginär), mat., kallas
ett slag af storheter, som icke på något sätt
kunna mätas med den vanliga (reella) enheten
som mått, utan förutsätta en annan sådan (se
nedan). De imaginära storheterna uppträda inom
den elementära matematiken först vid lösningen
af sådana kvadratiska ekvationer, hvilka kunna
reduceras till formen
x2 = - fl2,
där a är en reell storhet. Denna ekvation
satisfieras nämligen icke af något reellt
värde på x och skulle således egentligen icke
ega någon rot. För att kunna behandla detta
slag af ekvationer i sammanhang med de öfriga
har man infört i analysen begreppet imaginär
storhet. Dessa storheter ha som mått den
s. k. imaginära enheten, hvilken numera allmänt
betecknas med bokstafven i och som på elementär
ståndpunkt definieras genom lik-
heten i2 + l = O, eller t = + V- 1. Med tillhjälp
häraf blifva rötterna till ofvanstående ekvation
de imaginära storheterna + al och - ai. -
De imaginära storheterna voro h. o. h. okända
för grekerna. Den förste, som egnade dem någon
egentlig uppmärksamhet, var Cardano (i "Ars
magna", 1545). Först efter införande af detta
slag af storheter har det varit möjligt att på
ett fullt systematiskt sätt behandla teorien för
ekvationers lösning; inom den högre matematiken
åter äro de imaginära storheterna alldeles
oundgängliga och af väsentligen grundläggande
betydelse både för den rena analysen och för
vissa delar af geometrien. - Ej sällan begagnas
termen imaginära storheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
