Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ignominia, lat. skymf - Ignorant, obildad - Ignorantbröder - Ignorantia juris (legis) nocet, lat - Ignoratio elenchi, log. - Ignoti nulla cupido, lat - Igor, ryska furstar - Igor 1. I., furste af Novgorod och Kiev - Igor 2. I., furste af Novgorod-Severskij - Igorkvädet l. Kvädet om Igors härfärd - Igorroter, folkstam - Igualada, kretsstad i Spanien - Iguana, zool. Se Iguanidae - Iguanidae, Leguaner. zool. - Ijo, fi. Iijoki li. - Ijo, fi. Iijoki 2. Socken vid Ijo älf - Ijo, fi. Iijoki 3. Friherreskap - Ijob. Se Job - Ijsel. Se Ijssel - Ijselmonde. Se Ijsselmonde - Ijssel, vattendrag i Nederländerna - Ijsselmonde, Iselmonde l. Ysselmonde - Ijsselrasen. Se Holländska nötboskapsrasen - Ik, tre floder i Ryssland - Ikaalinen. Se Ikalis - Ikalaborg, friherreskap - Ikalis - Ikalis 1. Härad af Åbo och Björnborgs län - Ikalis 2. Domsaga under Åbo - Ikalis 3. Socken under Åbo - Ikaria. Se Nigeria - Ikarier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ignominia, lat., skymf. - Cum ignominia, med skymf,
på skymfligt sätt.
Ignorant [iŋno-; af lat. ignorāre, vara
okunnig], obildad, okunnig, dum. - Ignorēra,
icke känna, icke taga kännedom om, icke fästa
sig vid, icke bry sig om, förbise.
Ignorantbröder (fr. frères ignorantins,
lat. fratres ignora’ntiæ), romersk-katolsk
"religiös" lekmannakongregation, stiftad
1681 i Reims af kanonikern Jean Baptiste de
La Salle (f. 1651 i Reims, d. 1719 i Rouen;
kanoniserad af Leo XIII 1900). Kongregationens
medlemmar benämnas äfven efter sin verksamhet den
kristna skolans bröder (fr. fréres des écoles
chrétiennes) och efter ordenshuset S:t Yon
i Rouen S:t Yon-bröder. Deras uppgift var att
afgiftsfritt undervisa gossar i religionens
första grunder. De fördrefvos under den stora
revolutionen, men återvände 1803 till Lyon,
som blef kongregationens nya vagga. Den erhöll
statsauktorisation 1808 och utbredde sig åter
raskt, med ledningen förlagd till Paris. Bland
katolska kyrkans manliga kongregationer är
ignorantbrödernas den talrikaste. Så räknade
den år 1904 15,472 medlemmar, fördelade på
2,019 skolor med 326,579 lärjungar, hvaraf
största delen i Frankrike. I detta land har
dock sedan 1903 en energisk kamp förts mot
skolbröderna, och flertalet anstalter är nu där
slut. I Tyskland har kongregationen ej fått
fast fot. Den står i organisation och anda
nära jesuitorden. Se F. Speil, "Der heilige
J. B. de la Salle und seine stiftung" (1907),
och M. Heimbucher, "Die orden und kongregationen
der katolischen kirche" (2: a uppl., III, 1908).
Hj.H-t.
Ignorantia juris (legis) nocet, lat.,
"okunnighet om lagen skadar", okunnighet om
lagen skyddar ej för straff.
Ignoratio elenchi, log. Se Elenchus.
Ignoti nulla cupido, lat., "till det obekanta
har man ingen begärelse". Uttrycket förekommer
hos Ovidius ("Ars amandi", III, 397).
Igor (fsv. Ingvar), ryska furstar. 1. I.,
furste af Novgorod och Kiev, son till "ryska
rikets grundläggare" Rurik, efterträdde 913 sin
frände Oleg på tronen. Likasom denne företog han
(941) med en stor flotta ett tåg mot Tsargrad
(Konstantinopel), men anfallet blef den gången
tillbakaslaget. Med den bysantinske kejsaren
af slöt han 944 en för ryssarna förmånlig
handelstraktat. Året därpå, 945, blef han till
hämnd för skatteutpressningar grymt afdagatagen,
hvarefter hans änka, Olga, öfvertog styrelsen
för deras minderårige son, Svjatoslav. - 2. I.,
furste af Novgorod-Severskij. Se Igorkvädet.
Igorkvädet l. Kvädet om Igors härfärd (ry. Slovo
o polku Igorevje), en af den ryska litteraturens
äldsta och märkligaste konstdikter, sannolikt
författad i slutet af 1100-talet. Författaren
är okänd, men torde ha stått i furstlig tjänst
och var utan tvifvel en mycket bildad man,
med kännedom om folkpoetiska traditioner och
Rysslands äldsta historia. Till grund för
den lyriska hjältedikten ligger en episod
från de dåtida fejderna med de hedniske
polovtserna. Furst Igor af Novgorod-Severskij
jämte sin broder Vsevolod och sonen Vladimir
af Putivl hade (1185) lidit nederlag vid Don
under ett fälttåg mot polovtserna - Rysslands
förnämsta fiender
före tatarernas inbrott (1224) -, hvarpå
han råkade i fångenskap, men befriades
och återkom till Kiev. öfver diktverket
hvilar såväl något af den västerländska och
fornnordiska riddar- och kämpepoesien som ock
det sydryska landskapets varma skönhet, och
åtskilliga delar, t. ex. Jaroslavnas klagande
längtan efter sin gemål, ha ett stort poetiskt
värde. Indirekt är poemet ett förhärligande af
den ryska jorden och dess nationella enhet,
med varning för familjetvister och inbördes
furstekif. Handskriften upptäcktes först 1795
i ett kloster af grefve Musin-Pusjkin, som lät
trycka den 1800. Men handskriften förstördes
vid Moskvas brand (1812), och denna oersättliga
förlust var så mycket kännbarare, som många
ställen i dikten ännu äro dunkla och svårtydda,
t. ex. om Trojan eller den för öfrigt alldeles
okände skalden Bojan. Många anknytningar till den
slaviska folkpoesien, mytologien och Rysslands
äldsta historia finnas i dikten. - Litteraturen
om Igorkvädet är ofantligt rik. Textkritiska
uppl. med kommentarer ha utgifvits af Dubenskij
(1844), Tichonravov (1866-88), Ogonovskij
(1876), Vjazemskij (1877), Potebnja (1878),
Andrievskij (1880), Prozorovskij (1881),
Kozlovskij (1890), Vladimirov (1894-1900)
m. fl. Det utförligaste om I. är Barsovs stora
verk om "Slovo" (1887-90). Många moderniserade
omarbetningar i metrisk form ha gjorts, däribland
Gerbels (1850) och Majkovs (1870). Till danska är
sången öfversatt af Th. Lange ("Qvadet om Igors
fylke", 1883) och till svenska af A. Jensen i
"Rysk kulturhistoria", I (1908). A-d J.
Igorroter, folkstam. Se Filippinerna.
Igualada [igωalāda], kretsstad i spanska
prov. Barcelona (Katalonien), vid Noya och
foten af Montserrat, i en bördig och vinrik
trakt. 10,442 inv. (1900). Textilindustri.
(J. F. N.)
Iguana, zool. Se Iguanidæ.
Iguamidæ, Leguaner, zool., bilda en familj inom
ödlornas ordning och kräldjurens klass. De äro
pleurodonta; de ha kort, tjock, ej utsträckbar
tunga; trumhinnan är synlig; stjärten är
i allmänhet längre än kroppen. I. utgöra en
parallellgrupp till Agamidæ (se d. o.); liksom
de senare ha de af passat sig till alla arter
af lefnadssätt, som öfver hufvud kunna lämpa
sig för en ödla: somliga klättra i träd, andra
gräfva eller kräla på marken; en form lefver
t. o. m. stundtals i hafvet. Deras yttre erhåller
sin prägel af dessa olika lefnadsformer. Liksom
hos Agamidæ är också hos I. dieten varierande:
somliga äro växt-, andra djurätare. Men förutom
genom tänderna skilja sig I. från Agamidæ
genom sin geografiska utbredning; de förra äro
nämligen bosatta i Amerika med några märkliga
undantag, i det två släkten lefva på Madagaskar,
ett på Fidji-öarna. Omkr. 300 arter, fördelade
på omkr. 50 släkten, äro beskrifna. Af de
senare anföras här följande. Anolis utmärkes
genom förekomsten af flera rader tvärveck å
tårnas undersida, hvilka verka som sugskifvor;
smärt kroppsbyggnad, lång svans. Hannarna äro
försedda med stor, uttänjbar strupsäck. De
förekomma i det tropiska och subtropiska
Amerika samt å Västindiska öarna, lefva i träd
och lifnära sig af insekter. De kunna förändra
färgen. - Basiliscus (se Basilisk). -
Iguana (Leguansläktet): kropp och stjärt
sammantryckta från sidorna; en kam af mjuka,
spetsiga hornplåtar på ryggen, en liknande å
strupsäckens främre (undre) rand; hufvu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
