Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 375-376 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ifikrates, grekisk fältherre - Ifing, nord. myt. - I-fruktos, kem. Se Akros - Ifvarsson, Karl - Ifvetofta, socken i Kristianstads län - Ifö - Ifö 1. Socken i Kristianstads län - Ifö 2. Kaolin- och chamottfabrik vid Ifösjön - Ifösjön, Skånes största sjö

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Timotheos, som befälhafvare öfver
Atens flotta under det år, 357 utbrutna
bundsförvantkriget. Med anledning af sin vägran
att under en svår storm inlåta sig i sjödrabbning
vid Chios ställdes han inför rätta, hvarvid
hans frimodiga vältalighet icke blott medförde
hans frikännande, utan äfven förskaffade honom
rykte som talare. Hans lefnadslopp är i kort
sammanfattning tecknadt af Cornelius Nepos.
        A. M. A.

Ifing, nord. myt., hette en aldrig
isbelagd å, som utgjorde gränsen
mellan gudarnas och jättarnas områden.
Th. W.*

I-fruktos, kem. Se Akros.


Ifvarsson, Karl, politiker, f. 13 febr. 1818 i Voxtorps
församling, Höks härad, Hallands län, d. 27
dec. 1889 på en af honom inköpt hemmansdel i
Värestorp, Renneslöfs socken, dit han flyttat
1838. Af sin kommun och sitt härad hedrades
I. med flera förtroendeuppdrag och valdes 1859
af Halmstads, Höks och Tönnersjö härad till
fullmäktig i bondeståndet, där han representerade
samma tre härad äfven vid riksdagarna 1862–63 och
1865–66. Han var 1859 och 1862–63 suppleant i
bevillningsutskottet, vid den senare riksdagen
därjämte revisor af riksbankens lånekontor
i Göteborg samt suppleant i statsutskottet
och särskilda utskottet för afgifvande af
betänkande rörande förslag till ny sjölag.
1865-.66 var han led. i statsutskottet. Efter den nya
riksdagsordningens införande (1866) var I. vid
alla riksdagar 1867–89 Höks härads fullmäktig
i Andra kammaren. Hans sunda realpolitiska
syn på tingen, parad med klok varsamhet,
gjorde honom särskildt skickad att spela en
ledande roll inom landtmanna-partiet vid dess
strid för aflyftande af den oprivilegierade
jordens bördor och för häfdande af sparsamhet
i statsförvaltningen. Också var han under
en lång följd af år dess mest betydande
man. Från början ganska konservativt anlagd,
började I. småningom dragas öfver i liberal
riktning, och särskildt låg honom tryckfrihetens
värnande varmt om hjärtat. Ehuru ursprungligen
protektionistiskt sinnad, ställde sig I.,
när tullstriden på 1880-talet blef brännande,
afgjordt på frihandelssidan och tillhörde
efter landtmannapartiets sprängning 1888
"gamla landtmannapartiet". Han uttalade sig
ock under sitt senaste skede bestämdt för
den politiska rösträttens utsträckning och
för unionens befästande genom tillmötesgående
af berättigade anspråk från Norges sida. I:s
inflytelserika position inom riksdagen markerades
af flera hedersuppdrag från regering och
representation. Sålunda var I. under hela tiden
1867–89 led. af statsutskottet (från 1883 dess
vice ordf.), 1867 valdes han till statsrevisor,
var 1868- 80 vald led. i talmanskonferensen,
1869-74 fullmäktig i riksbanken, 1871 led. af
urtima riksdagens särskilda utskott (för
behandling af K. M:ts proposition rörande
landtförsvarets ordnande) samt 1878 och 1883
led. af riksdagens särskilda utskott för
pröfning af förslagen till försvars- och
skatteväsendets ombildning äfvensom sistn. år
detta utskotts vice ordf. Af K. M:t kallades
I. till led. af flera viktiga kommittéer,
nämligen för utarbetande af plan för enskilda
järnvägsbyggnader (1869), utarbetande af förslag
till författning rörande skjutsväsendets ordnande
(1876), skatteregleringskommittén (1879),
kommittén för utarbetande af fullständigt förslag
till landtförsvarets ordnande (1880), kommittén
för utredning om differentialtullars införande
(1886) och den s. k. ekonomiska kommittén
(1886–87). Under slutet af 1880 års riksdag samt
1881–84 var han Andra kammarens vice talman.
– Alltsedan landstingsinstitutionen trädde
i verket (1863) var I. medlem af Hallands
läns landsting, hvars vice ordf. han var
1874–86 och ordf. 1887–88. – De viktigaste
af de icke särdeles många motioner L väckte
röra utvidgad handelsfrihet på landsbygden,
beviljande af löner åt nämndemän (1859–60),
hela personliga skyddsafgiftens användande
för folkskolorna (1862–63), öfverlämnande af
all bankrörelse i riket åt Kikets ständers
bank (s. å.), postskjutsens skiljande från
jordbruket, förändrade förskrifter i af seende
på grundskatternas utgörande (1869), allmänna
underdomstolarnas på landet organisation (1870,
1871, 1872) och understöd för järnvägsanläggning
genom Halland (1876, 1881, 1882). I. var
ock en af dem, som främst undertecknade sitt
namn, då 102 medlemmar af Andra kammaren vid
1878 års riksdag framlade förslag till ny
härordning och grundskatternas samt rustnings-
och roterings-besvärens afskrifning äfvensom
rörande därmed sammanhängande förändringar
i krigslagarna och bevillningsstadgan. Se
E. Svensén, "K. I. och landt-mannapartiet"
(1890, i studentför. Yerdandis småskrifter).
(V. M).

Ifvetofta, socken i Kristianstads län, Villands
härad. 7,243 har. 2,521 inv. (1908). I. utgör ett
till egaren af Årups säteri patronellt pastorat
i Lunds stift, Villands kontrakt.

Ifö [ivö]. 1. Socken i Kristianstads
län, Villands härad. 3,018 har. 368
inv. (1908). I. bildar med Kiaby ett regalt
pastorat i Lunds stift, Villands kontrakt.

2. Kaolin- och chamottefabrik vid Ifösjön i
Ifvetofta socken, anlades af en dansk veterinär
V. A. Nielsen, som 1887 började exploatera
kaolinfyndigheterna på Ifön och i närheten af
Bromölla station vid Kristianstad–Sölvesborgs
järnväg anlade en fabrik, som 1893 öfvertogs af
ett bolag, som i Ifvetofta och Ifö socknar eger
fastigheter. Årligen produceras omkr. 25,000
ton kaolin (hufvudsakligen för pappersbruk och
fajansfabriker), 1,300 ton chamottetegel förutom
kalk, gasretorter, cement ni. m. En stor del af
produkterna går till utlandet. Arbetsstyrkan
har de senare åren varit 500–600 pers.

Ifösjön [ivö-], Skånes största sjö, belägen i
Villands härad, Kristianstads län, och omgifven
af socknarna Kiaby, Vånga, Näsum, Ifvetofta,
Gualöf och V. Ljungby samt omslutande Ifön, som
bildar egen socken. 5,780 har. Sjön låg förr 7
m. ö. h., men ligger nu något lägre till följd
af urtappning. Tillflöden äro Holjeån l. Näsumsån
och Vångaån i n. samt korta åar från Oppmannasjön
i v. och Lefrasjön i ö., hvilka båda sjöar endast
genom smala landremsor äro skilda från I.; dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>