Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Iason - Iason 3. I af Cyrene - Iastisk tonart, mus. Se Kyrkotonarter - Iatrik, läkekonst - Iatrofysik - Iatrokemi - Iatromatematiska skolan. Se Iatrofysik - Iatromekaniska skolan. Se Iatrofysik - Iatropha L., bot. farm. - Iatrosofia, grek. - Ib. Se Ibidem - Ibadan, stad i västra Afrika - Ibaditer, muhammedansk sekt - Ibague, huvudstad i dep. Tolima, republ. Colombia - Ibaizabel, bask. Se Bilbao - Ibalia, zool. Se Gallsteklar - Ibanag, språk på Filippinerna - Ibanez, Carlos - Ibañez, Carlos - Ibanez, Sa Blasco Ibanes - Ibañez, Sa Blasco Ibañes - Ibarra, Joaquim - Ibas, biskop i Syrien - Ibb, Sankt, socken i Malmöhus län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slut fick han dock sin öfverman i en Menelaos,
som erbjöd Antiochos ett större pris för
öfversteprästämbetet (se 2 Makk. 1: 7; 4:
7-26; 5: 5-10; 4 Makk. 4: 16-20). Josefos’
berättelse ställer I. i bättre ljus; c) I.,
en son af Eleasar, som Judas Makkabeus
161 sände tillsammans med Eupolemos
till Rom för att afsluta ett fördrag. -
4. En kristen i Tessalonika (Apg. 17:
5-9). - 5. En kristen i Kom (Kom. 16: 21;
3-5). 2. A.M. A. 3-5. B.S-e.
Iastisk tonart (af
grek. ia’stios, jonisk), mus. Se Kyrkotonarter.
Iatrik (grek. iatrike, af iatro’s,
läkare), läkekonst.
Iatrofysik (af grek. iatro’s, läkare),
fysiken använd för medicinens ändamål, vare
sig för undersökning och igenkännande af en
sjukdom, fysikalisk diagnostik, eller för dess
botande, fysikalisk terapi. - Iatrofysiska,
iatromatematiska l. iatromekaniska skolan
kallades den riktning inom medicinen, som,
i synnerhet under 17:e årh., sökte förklara
lifs- och sjukdomsföreteelserna företrädesvis
ur fysiska, matematiska eller mekaniska
lagar. Förkämpar för denna uppfattning voro i
synnerhet italienarna Santorio, Borelli, Bellini
och Baglivi. Genom sina noggranna vägningar af
människokroppen upptäckte den förstnämnde den
s. k. perspiratio insensibilis, d. v. s. de
gasformiga utsöndringarna från kroppen. F. B.*
Iatrokemi (af grek. iatro’s, läkare), den
riktning inom medicinen, som företrädesvis
lade kemien till grund för förklaringen af
lifsprocesserna och sjukdomsfenomenen. -
Iatrokemiska skolan, anhängarna af
iatrokemien. Bland dessa framstår holländaren
Frans Deleboe Sylvius, professor i Leiden i
midten af 17:e årh. F. B.*
Iatromatematiska skolan. Se
Iatrofysik.
Iatromekaniska skolan. Se
Iatrofysik.
Iatropha L., bot. farm., ett släkte
inom fam. Euphorbiaceæ med omkr. 70 arter
i varma länder, särskildt Amerika, omfattande
undersläktena Adenoropium Pohl, Cnidoscolus Pohl
och Curcas Adans. I. (Adenoropium) multifida
L. lämnar de i Europa förut officinella
purgernötterna, nuces purgantes. I. urens
L. (Cnidoscolus) i Syd-Amerika och Västindien
är öfverallt besatt med brännhår, hvilkas
blotta beröring framkallar blåsor. Mjölksaften,
frukterna och deras feta olja verka ytterst
skarpt och häftigt afförande, I. curcas
L. (Curcas purgans Endl.), som är inhemsk i
tropiska Amerika samt odlas i andra tropiska
länder, är illa beryktad för sin skarpa, frätande
mjölksaft, hvilken t. o. m. angriper silfver
och å linne lämnar outplånliga fläckar. Dess
svartaktiga gråstrimmiga frön kallades förr
Semina Ricini majoris l. Nuces catharticæ
americanæ (i Frankrike Pignons d’Inde). De äro
luktlösa, smaka först mandelartadt och sötaktigt,
men sedan brännande skarpt, framkalla häftiga
kräkningar och diarré samt kunna medföra farlig,
t. o. m. dödande förgiftning. Den ur dem pressade
oljan, Oleum Ricini majoris l. Ol infernale,
verkar likt krotonolja. Om I. Manihot se Manihot.
O. T. S. (G. L-m.)
Iatrosofia, grek.,
kallas de medeltida grekiska läkarböcker,
som inom den bysantinska världen och jämväl
hos ny grekerna intill våra dagar åtnjutit
stort anseende och mycken spridning. Jämte
recept för huskurer innehålla de jämväl troll-
och besvärjelseformler, förteckningar öfver
medicinalväxter
och deras användning o. s. v. En
tillfredsställande filologisk bearbetning af
denna rikhaltiga litteratur har ännu ej skett.
V. Lm.
ib. Se Ibidem.
Ibadan, stad i västra Afrika, i landskapet
Yoruba, i västra provinsen af brittiska
kolonien Syd-Nigeria, sedan 1901 genom järnväg
(200 km.) förenad med Lagos. I. består af
flera själfständiga med en gemensam mur
omgifna byar och beräknas ha omkr. 200,000
inv. Säte för en brittisk resident.
(J. F. N.)
Ibaditer, muhammedansk sekt, som bildar en
underafdelning af charidjiterna (se Islam)
och som fått sitt namn efter Abdallah ibn
Ibad, hvilken lefde under den omajjadiske
kalifen Abdelmelik (684–705). Ibaditer
finnas i Algeriet, Sansibar och Oman.
K. V. Z.
Ibague [-gē], hufvudstad i dep. Tolima,
republ. Colombia, på 1,230 m. höjd. Omkr. 13,000
inv. Biskopssäte (sedan 1900). Varma
källor. Svafvel- och silfvergrufvor. Handel
med kakao, kaffe och boskap. I. anlades 1550.
(J. F. N.)
Ibaizabel, bask. Se B i l b a o.
Ibalia, zool. Se Gallsteklar.
Ibanag, ett af de 12 särskilda språk,
som talas på Filippinerna och utgöra en
särskild grupp inom de malajiska språken.
H. A.*
Ibanez [ibarnjeth], Carlos, markis de Mulna c
en, spansk geodet, f. 1825, d. 1891, utförde
flera viktiga topografiska arbeten i Spanien,
arbetade 1879 med franske öfversten Perrier
på det geo-detiska triangelnätets i Algeriet
anslutning till det europeiska nätet och utgaf
bl. a. Tableau géo-graphique et statistique
de VEspagne (1888). Sedan 1872 till sin
död var han president i internationella
gradmätningskommissionen och permanenta
meterkommissionen. 1890 fick han franska
Poncelet-priset.
Ibanez [iba;njeth]. Se Blasco Ibanez.
Ibarra (S. Miguel de I.), hufvudstad i
prov. Imbabura i sydamerikanska republiken
Ecuador, 2,255 m. ö. h., vid norra
foten af vulkanen Imbabura. Omkr. 5,000
inv. Biskopssäte. I. grundlades 1597 af Alvaro
de Ibarra, president i Quito. Vid en jordbäfning
1868 skola 30,000 människor inom distriktet
ha omkommit.
(J. F. N.)
Ibarra, Joaquim, spansk boktryckare,
f. 1726, d. 1785, bragte i sitt hemland
boktryckarkonsten till en hög grad af
fullkomning. De mest bekanta alstren af hans
press äro praktupplagor af bibeln, af mozarabiska
missaler och Don Quijote.
Ibas, biskop af Edessa i Syrien, d. 457,
beskylld för nestorianska tänkesätt, blef
på kyrkomötet i Efesos 449 dömd sitt ämbete
förlustig. Från denna dom vädjade I. till det
fjärde ekumeniska mötet i Chalcedon, som 451
återinsatte honom i hans värdighet. Hans Bref
till Mares (biskop i Persien), hvari han med
ganska anmärkningsvärd måtta och själfständighet
yttrade sig öfver den då pågående striden om
Kristi naturers förhållande till hvarandra,
fick symboliskt anseende bland nestorianerna;
däremot blef det på femte ekumeniska
mötet i Konstantinopel (553) fördömdt
som kätterskt. Jfr Trekapitelstriden.
P. F.*
Ibb, Sankt, socken, omfattande ön Hven, i
Malmöhus län, Rönnebergs härad. 751 har. 1,147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
