Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högqvist, Sofia Emilia (Emilie) - Högre allmänna läroverk - Högre artelleriläroverket - Högre elementarläroverk - Högre folkskola - Högre hand - Högre lärarinneseminarium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
229
Högre allmänna läroverk-Högre lärarinneseminarium
230
landsmän en minnesvård. Jfr "Emilie
Högqvist. Minnesvård" (1847), N. Arfwidsson,
"Teaterbilder från fordom" (i "Nu", 1877),
och F. Hedberg, "Svenska skådespelare" (1884).
A. F.*
Högre allmänna läroverk. Se Skolväsen.
Högre artilleriläroverket, benämning på det af
K. von Cardell 1815 grundlagda och 1817 till
Marieberg, vid Stockholm, flyttade läroverket för
utbildning af artilleriofficerare. I nov. 1866
fick det namnet Krigshögskolan och kallas numera
(sedan 1878) Artilleri- och ingenjörhögskolan
(se vidare d. o.) samt flyttades 1885 från
Marieberg till Artillerigården i Stockholm.
Högre elementarläroverk. Se Lärdomsskola.
Högre folkskola. Se Folkskola, högre.
Högre hand (lat. vis major), jur., kallas sådana
tilldragelser, hvilkas inträffande icke kunnat
genom mänsklig vilja eller verksamhet hindras och
som antingen medfört skada genom den verksamhet,
hvar-under de inträffat, eller förhindrat
viss rättsskyldighets uppfyllande. Exempelvis
anses enligt Kätte-gångsb:s kap. 12 § l
bl. a. vis major som laga förfall, nämligen
"om man af fienden, eller annan fara, vådeld
eller vattuflod hindras". Från vis major bör
skiljas casus, d. v. s. olycklig tillfällighet,
som varit hvarken förutsedd och åsyftad (dolus)
eller ens berott af bristande iakttagande af
behörig aktsamhet och omsorg (culpa). Gränsen
mellan casus och vis major är dock i viss mån
sväfvande. Enligt den s. k. objekta 1. absoluta
teorien kunna till vis major räknas allenast
sådana tilldragelser, hvilka falla under vissa
en gång för alla bestämda kategorier, hvaremot
enligt den subjektiva 1. relativa teorien som vis
major betraktas alla sådana tilldragelser, hvilka
under gifna omständigheter icke kunnat äfven med
den allra största försiktighet (ej blott med
iakttagande af pliktig aktsamhet och omsorg)
undvikas. _
Rid.
Högre lärarinneseminarium i Stockholm
(namnet infördt 1878) har till ändamål att
meddela teoretisk och praktisk bildning
för lärarinnekallet (hufvudsakligen för
de högre flickskolornas och samskolornas
räkning). Uppslaget till inrättandet af detta
läroverk gjordes af rikets ständer, som - med
anslutning till en af L. J. Hierta väckt motion
- i skrifvelse af 25 febr. 1858 anhöllo, att
"K. M:t täcktes låta uppgöra och till rikets
näst sammanträdande ständer öfverlämna förslag
till undervisningens ordnande för den kvinnliga
ungdomen, med hufvudsakligt afseende fästadt
på bildandet af lärarinnor". Till riksdagen
1859-60 aflät K. M:t en skrifvelse, innehållande
en utredning af ärendet, och ehuru K. M:t icke
då fann statens tillgångar medgifva anslåendet
af nödiga medel för ifrågavarande ändamål,
beviljade Ständerna till inrättande af ett
Seminarium för bildande af lärarinnor ett årligt
anslag af 15,000 rdr rmt och ett tillfälligt
sådant af 5,000 rdr. Genom k. br. 29 dec. 1860
förordnades en direktion, och genom k. br. 10
maj 1861 gåfvos nödiga föreskrifter för den nya
institutionen, hvilken öppnades l okt. s. å. med
55 elever. Kiksdagen 1862-63 icke allenast biföll
K. M:ts proposition om det årliga anslagets
förhöjning till 20,000 rdr rmt, utan anvisade
därjämte ett årligt anslag af 5,000 rdr till
en Normalskola för flickor, som borde ställas
i samband med semi-
nariet och i hvilken dettas elever skulle
erhålla praktisk ledning och of ning i att
meddela undervisning. Denna anstalt började
sin verksamhet 3 okt. 1864. Redan förut (sedan
början af 1863) fanns dock för sagda ändamål en
af direktionen anordnad "profskola", bestående
af 2 klasser. - Undervisningen å seminariet var
till höstterminen 1863 fördelad på två kurser,
och under det följande läsåret på tre sådana; i
den första kursen vcro alla ämnen obligatoriska,
i den andra rådde stor, i den tredje fullständig
valfrihet. Undervisningen bestriddes af
tillfälligt anställda lärare och lärarinnor. 6
aug. 1864 fastställde K. M:t ett af direktionen
ingifvet förslag till reglemente, som ännu är
i vissa delar gällande. Genom detta bestämdes
bl. a., att sex ämnen (kristendom, modersmålet,
franska, engelska, historia och pedagogik) skulle
vara tvångsämnen i 3:e afdelningen, hvarjämte
äfven i 2:a afdelningen valfriheten minskades. Nu
inrättades också fasta lärarplatser.
Denna stadga har senare undergått
stora förändringar; så upphäfdes 1905
den dittillsvarande kungl. direktionen,
och läroverket ställdes i frågor rörande
undervisningen under öfverstyrelsen för
rikets allmänna läroverk, i ekonomiska frågor
under Direktionen öfver Stockholms stads
undervisningsverk. Genom ett k. bref 1907
bestämdes, att i 3:e afdelningen endast svenska
(med litteraturhistoria) och pedagogik skulle
vara obligatoriska ämnen; bland de valfria
ämnena eger elev att deltaga i undervisningen
i minst 3. I 2:a afdelningen äro utom de båda
förstnämnda äfven kristendom och fysiologi
med ha Isolära obligatoriska ämnen. Bland de
valfria har elev rätt att bortvälja högst 3,
dock ej alla de främmande språken. - Läro-
och öfningsämnena äro f. n.: kristendom,
modersmålet med litteraturhistoria, franska,
tyska och engelska språken, historia, geografi,
matematik, fysik, kemi, biologi, fysiologi och
hälso-lära, pedagogik (jämte metodik), sång,
teckning och gymnastik samt talöfningar i de
främmande språken. - Villkor för att antagas till
elev i seminariets l:a afdelning äro enligt 1864
års stadga, med de ändringar som ett k. br. 8
mars 1895 anbefaller, att den inträdessökande
före läsårets början skall ha fyllt 18 år
samt vid anställdt förhör ådagalägger godkända
kunskaper i ofvannämnda läroämnen (utom fysiologi
med hälsolära samt pedagogik och metodik) enligt
vissa föreskrifna pensa. Inträdespröfning hålles
vid vårterminens slut.
För att möjliggöra grundligare fackstudier och
dymedelst främja utbildningen af facklärarinnor
inrättades höstterminen 1890 med anlitande
af medel, som af direktionen disponerades, en
fjärde årskurs, och sedan statsanslag beviljats,
utfärdade K. M:t 13 nov. 1891 bestämmelser
för densamma. Ändamålet med denna kurs, som är
valfri, är att bereda elever, som utexaminerats
från 3:e afdelningen och som vilja utbilda
sig till facklärarinnor vid högre skolor för
flickor, "tillfälle att vinna härför erforderlig
skicklighet i teoretiskt och praktiskt afseende".
För att ytterligare fördjupa fackbildningen
och tillika genom mångläseriets inskränkande
minska faran för öfveransträngning framlades
för 1909 års riksdag en k. proposition, enligt
hvilken seminariet för framtiden skulle omfatta
två obligatoriska kurser, hvardera tvåårig. Den
lägre kursen skulle befästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
