Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häststynget - Hästsvans - Hästsvansen - Hästtandmajs - Hästtämjarna - Hästutskrifningsområde - Hästutställning - Hästvakansavgift - Hästvandring - Hästveda - Hästveda 1. Socken i Kristianstads län - Hästveda 2. Municipalsamhälle i H. socken - Hästveda-Karpalunds järnväg - Hästvind - Hästöbatteriet - Hästö skans - Hätta - Hätta 1. huvudbonad - Hätta 2. Bygn. tornbetäckning - Hättebröder - Hättesvennerna - Hättorp - Hätzer, Ludwig - Häusser, Elias Daniel - Häusser, Ludwig - Häxa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Hästsvans-Häusser
192
G. hwmorrhoidalis, har erhållit sitt
namn däraf, att larven, som genomgår sin
utveckling i hästens mage och tunntarm,
som fullvuxen vid sitt passerande genom
tarmkanalen kvarstannar någon tid i ändtarmen.
G. G-
Hästsvans. 1. (Turk. tugh, mongol, tuk) Var i
Turkiet, innan den reguljära armén i senare
hälften af 1820-talet infördes, ett tecken
för de högsta militära värdigheterna. Den
s. k. hästsvansen (eg. svansen af grymtoxen)
nedhängde från en af en stång uppburen förgylld
halfmåne och fördes i krig framför innehafvåren
eller planterades framför hans tält. Sultanen
hade sex hästsvansar, storvesiren och en pascha
af första rangen tre, en pascha af andra rangen
två och en af tredje klassen en hästsvans. Seden,
som ännu lär bibehålla sig i Turkestan, är
urgammal hos den turanska folkstammen, hvilken
först senare, af perser och araber, lånat fanans
bruk. - 2. Bot., ett namn, som blifvit gifvet
åt de mest olika växter, såsom Hippuris vulgaris
L. och arterna af släktet Equisetum. 2. O. T. S
(G. L-m.)
Hästsvansen, anat. Se Ryggmärg.
Hästtandmajs, löt. Se Majs.
Hästtämjarna, en marmorgrupp. Se D i o s k u-r
e r n a och Koloss.
Hästutskrifningsområde. Se Hästanskaffning
för krigsbehof.
Hästutställning, uppvisning af hästar, hvarvid
bedömningen af de utställda hästarna göres af
särskildt utsedda prisdomare och pris till de
bästa hästarna utdelas. Hästutställningarna
omfatta vanligen olika slag af hästar
afsedda till såväl ridning som körning samt
dessutom täflingar i ridning, körning och
uppvisning af olika slags anspända åkdon. Dylika
hästutställningar, hvilka ha stor betydelse för
hästafveln och hästsporten, anordnas numera
i Sverige årligen, såsom i Stockholm, Malmö,
Göteborg och Norrköping, samt omfattas med stort
intresse af allmänheten. Jfr Concours hippique.
B. C-m.
Hästvakansafgift, kam., den af gift, som
rust-hållare vid afsuttna kavalleriregementen
till kronan erlagt för befrielse från att
hålla häst. Afsuttna voro Östgöta kavalleri
(nuv. Andra lifgrenadjärregemen-tet), Västgöta
kavalleri (nuv. Västgöta regrte), en bataljon af
Lifregementet till häst (nuv. Lifregemen-tets
grenad j ärer) och fyra skvadroner af Smålands
kavalleri (sedan Smålands grenadjärbataljon
och nuv. Karlskrona grenadjärregemente). Det
område, som rustat till dessa afsuttna kårer,
omfattar 10 län i mellersta Sverige. Vid
Smålands grenadjärbataljon betaltes 7 tunnor
spannmål (hälften råg och hälften korn) i årlig
vakansafgift för hvarje helt rusthåll, vid de
öfriga kårerna 7 Va tunna. Statsverkets inkomst
af hästvakansafgift, som för 1903 beräknades
till 280,000 kr., upphörde med utgången af
samma år i sammanhang med indelningsverkets
upphäfvande (k. kung. 29 nov. 1901).
Kbg.
Hästvandring, mek. Se Vandring.
Hästveda. 1. Socken i Kristianstads län,
östra Göinge härad. 6,140 har. 1,852
inv. (1908). H. bildar med Farstorp ett
regalt pastorat i Lunds stift, östra Göinge
kontrakt. Inom socknen, vid gården Bäckaröd,
stod 12 febr. 1710 en strid emellan svenska och
danska trupper, hvarvid danskarna förlorade 40
döda och 20 fångar. Se A. Stille, "Platsen för
striden vid H. den 12 februari 1710"
(i "Hist. tidskr.", XXII, s. 59-62). -
2. Muni-cipalsamhälle i nämnda socken,
omkring järnvägsstationen H. vid Södra
stambanan (102 km. från Malmö), tillika
utgångspunkt för H.-Karpalunds järnväg. 439
inv. (1907). Municipalrättigheter meddelades
genom k. br. 11 mars 1887.
Hästveda-Karpalunds järnväg. Se östra
Skånesjärnvägar.
Hästvind, mek., kallas ett sådant spel
för malm-uppfordringen ur grufvor, vid
hvilket hästar eller oxar användas till
drifkraft. Hästvindar användas endast vid
smärre grufvor och vid försöksarbeten. Se Sp el.
C. A. D.*
Hästöbatteriet, å den med Vämmön n. om Karlskrona
numera sammanhängande Hästön, byggdes 1709,
iståndsattes 1788 och förstärktes 1789, men är
numera förfallet. Dess uppgift var att beskjuta
vadet vid Gullbernanäs. L- W:son M.
Hästö skans, i Östergötlands skärgård,
vid Arkö-sund, byggdes 1676 mestadels af
trä och reparerades 1677, men förföll snart
och låg vid krigsutbrottet 1700 "för fäfot".
L.W:sonM.
Hätta (af hatt). 1. En under medeltiden (från
midten af 1200-talet) stundom förekommande
hufvud-bonad (tyskarna kallade den gugel
1. kugel), som slutade i en lång spets (strut)
och likt en kapuschong var fäst vid manteln,
klänningen eller rocken (se Chaperon med fig.).
2. Bygnk., en rund, mösslik tornbetäckning. Jfr
H j ä l m 4.
Hättebröder. Se V i t a l i a n e r.
Hättesvennerna (no. Hcettesvendene), ett
norskt upprorsparti, som 1166 under Olaf
Gudbrandsson, en dotterson till konung
Eystein Magnusson, reste sig i Viken mot
Erling Skakke. Sedan partiet var slaget och
upplöst, dog dess höfding, Olaf, med binamnet
Ugsefa ("Olycka"), 1169 i Aalborg i Danmark.
O. A. ö.
Hättorp, gods i Tjällmo socken, Östergötlands
län, vid Hättorpsån, närmare utloppet kallad
Finspångs-ån. 6,n mtl, tax.-v. 570,200 kr., jämte
kvarn, såg och vattenfall med elektricitetsverk
(40,000 kr.) i Tjällmo socken, sågverk (12,000
kr.) i Godegårds socken samt en lägenhet (2,000
kr.) i Kristbergs socken. Vid H. fanns ända
till senare tid ett stångjärnsbruk. Egendomen
har tillhört släkten Tisell sedan 1600-talet
och tillhör nu sedan några år tillbaka
frih. Th. Hermelin.
Hätzer, L u d w i g, schweizisk predikant, skald
och teologisk skriftställare, i. i Thurgau, var
en vän och anhängare af Zwingli, men slöt sig
sedan till vederdöparna och uppträdde slutligen,
vunnen af den mera betydande antitrinitariern
Hans Denk (se d. o.), mot treenighetsläran. Han
såg i Kristus endast en af Guds ande uppfylld
människa. Han blef slutligen häktad, dömd till
döden som bigamist och af rättad i Konstanz
1529. Hans förnämsta arbete är en öfv. af
profeterna från hebreiskan (1527). Jfr Th. Keim,
"L. Hsetzer" (1856). (Hj. H-t.)
Häusser, Elias Daniel, dansk arkitekt,
f. 1685 i Tyskland, d. 1745 i Nyborg, deltog
i flera fälttåg, kom 1711 till Köpenhamn och
uppförde slottet Kristiansborg där. Arbetet
leddes af H. 1733 -40. Den inre utsmyckningen
öfverlämnades åt arkitekterna Eigtved och Thura.
A. L. R.
Häusser, L u d w i g, tysk historieskrivare,
f. 26 okt. 1818 i Kleeburg i Elsass, d. 19 mars
1867 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
