Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 153-154 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Härnösand - Härnösands kanal - Härnösand-Sollefteå järnväg - Härnösands revir - Härnösands stift - Härold

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 10. Härnösand i slutet af 1600-talet,
efter Sueciæ-verket (staden härjades af eld 1710 och 1711).

juli 1812. 1647 blef H. säte för en
superintendent, hvilken 1772 upphöjdes
till värdighet af biskop. 1778 blef det
residensstad för Västernorrlands län.
K. S. (G. T-ll.)

Härnösands kanal genomskär inom staden Härnösand
den västligaste delen af Härnön och förenar
stadens hamn med det s. k. Södra sundet mellan
Härnön och fastlandet. Kanalen, som blef färdig
1854, har en längd af omkr. O,7 km., ett djup
af 3,6 m. och en bottenbredd af 8,9 m. Den
begagnas hufvudsakligen för kusttrafiken mellan
Härnösand och Sundsvall samt trafikerades 1907
af 1,478 ång- och 317 segelfartyg och pråmar.
A. G.*

Härnösand-Sollefteå järnväg (sign. Hd. S. J.),
bredspårig (1,435 m.), 102 km. lång, tillhörig
Härnösand-Sollefteå järnvägsaktiebolag, är
belägen inom Västernorrlands län och sträcker
sig från Härnösand utmed Bottenhafskusten och
Ångermanälfvens mynning till Bollstafjärden
samt genom Ytterlännäs och Dal till älfven vid
Mellby och därifrån västerut längs älfvens
södra sida till Sollefteå, slutstation för
den från Långsele station vid Norra stambanan
utgående grenbanan. Banan öppnades för trafik
i dec. 1893. Bokförda byggnadskostnaden
utgjorde vid 1907 års slut 5,681,809 kr.,
hvaraf för rullande materiel 600,015 kr., och
aktiekapitalet 2,139,550 kr. Järnvägsbolagets
styrelse har sitt säte i Härnösand.
A. d’A.

Härnösands revir omfattar samtliga socknar i
Gudmundrå, Säbrå och Nora tingslag, Edsele,
Helgums, Långsele, Sollefteå, Graninge, Dals,
Ytterlännäs och Torsåkers socknar samt af
Indals-Lidens socken kronoparkerna Västra och
östra Oxsjö och af Ljustorp socken kronoparkerna
Västra och östra Laxsjö, allt i Västernorrlands
län. Reviret är uppdeladt i 3 bevakningstrakter:
Sollefteå, Säbrå och Laxsjö. De allmänna
skogarna bestå af 9 kronoparker om 18,258 har
och 20 ecklesiastika boställens skogar om 7,646
har. Kronoparkerna lämnade 1904 en bruttoinkomst
af 76,822 kr. och en nettobehållning af 56,470
kr. eller 4 kr. 66 öre per har skogsmark.
G- Sch.

Härnösands stift, som afskildes som en
superintendentia 1647 från ärkestiftet och blef
1772 ett biskopsstift, omfattande landskapen
Medelpad, Ångermanland, Jämtland (hvartill i
senare tid kommit en liten del af Hälsingland),
Härjedalen och Västerbotten med därtill hörande
lappmarker, delades l jan. 1904 så, att de
församlingar, som tillhörde
Västerbottens och Norrbottens län, bildade Luleå
stift. H. stift omfattar nu a) Västernorrlands
län (utom den mosaiska församlingen i Sundsvall)
med 8 kontrakt, 50 pastorat och, utom l militär-
och 4 bruksförsamlingar, 67 församlingar; b)
Jämtlands län med 4 kontrakt, 25 pastorat och,
utom l militär-, l bruks- och 4 lappförsamlingar,
61 församlingar, af hvilka en har en liten
del i c) Kopparbergs län. Kontraktens antal är
sålunda 12, i hvilkas benämning ingå de flesta
landskapens namn, Ångermanlands i 6, Medelpads
i 2 och Jämtlands i 4. Af de 75 pastoraten äro
2 prebenden, 27 regala, 45 konsistoriella, och
i l tillsättes kyrkoherden af domkapitlet. Af
de 128 egentliga församlingarna äro 4 stads-
och 124 landsförsamlingar. Stiftets areal
är omkr. 76,550 kvkm., och folkmängden
uppgick vid 1908 års slut till 362,549
pers., hvaraf 246,751 i Västernorrlands län,
115,755 i Jämtlands län och 43 i Kopparbergs
län. K. S.

Härold (mlat. heraldus fr. heraut,
ty. herold, af outredt, säkerligen germanskt
ursprung), under medeltiden en ämbetsman med
uppgift att vaka öfver, att vid hofvet och vid
ridderliga öfningar höfviskt skick och gammal
sed iakttogos. Härolderna hade bestyret med
ledningen af offentliga fester, såsom kröningar,
furstliga förmälningar, dop och begrafningar. De
voro domare i tvister rörande adelsväsendet,
uppgjorde och förbättrade adelns vapen, höllo
vapensyn vid torneringar och bestämde öfver
rättigheten att deltaga i dessa. De hade äfven
till en af sina hufvuduppgifter att noga studera
heraldiken (se d. o.). Härolderna bestodo af tre
klasser: 1) vapenkonungar, (fr. rois d’armes),
hvilka förestodo undervisningsanstalterna i
heraldik, 2) härolder (fr. herauts d’armes)
och 3) persevanter (fr. poursuivants d’armes)
1. lärlingar. Härolderna buro vapenrockar,
på hvilkas bröst och rygg voro stickade deras
furstars vapen; till deras uniform hörde ock en
staf. De höllo sin vetenskap, som utom heraldik
omfattade äfven


Härold vid svenska riksdagens afblåsning 1830.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>