Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hängträd - Hängverk - Hängvägg - Hängväxter - Hängöriga katten - Hänvisning - Här l Krigshär. Se Armé - Härad - Härad, socken i Södermanlands län - Häradsallmänning - Häradsdomare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gaste hängträden äro former af ask,
bok, björk, äppel- och körsbärsträd.
C. G. D.
Hängverk. Se Bro, sp. 196 och fig. 9.
Hängvägg, bergsv. Se Häng- och liggvägg.
Hängväxter, trädg., detsamma som ampelväxter
(se d. o.).
Hängöriga katten, zool. Se Huskatten.
Hänvisning (fr. renvoi, ty. rück- und
weiterverweisung</i>) i privat internationellt
rättslig mening säges ega rum, när den behöriga
rättegångsortens lag (lat. lex fori) till förmån
för en främmande lag afstår från tillämpningen
af sina egna saknormer (se d. o.). Saknar
emellertid denna senare lag dylika på fallet
tillämpliga normer, så kan återförvisning
ske, d. v. s. denna lags kollisionsnormer
(se d. o.) komma i stället till användning,
i följd hvaraf saknormerna antingen i ett
tredje lands lag eller i sista hand i den lex
fori, från hvilken hänvisningen ursprungligen
gjordes, blifva tillämpliga. Huruvida hänvisning,
resp. återförvisning, skall ske eller ej, beror
af hvarje lands egen lagstiftning, såvida ej
genom internationella privaträttskonventioner
gemensamma grunder i ett eller annat afseende
fastställts. – Om besvärshänvisning se d. o.
Rld.
Här l. Krigshär. Se Armé.
Härad (isl. herað, fsv. hæraþ), da. och
no. herred; om ordets härledning se A. Kock
i "Arkiv för nord. filol.", 1905), mindre
folk- och landområden, hvilkas hufvudsyfte
ursprungligen synes ha varit af rättslig
natur, nämligen upprätthållandet af allmän
frid och säkerhet, men inom hvilka väl äfven
under hednatiden förekom gemensam gudadyrkan
(offer) vid tingen. Häradsindelningen leder
sitt ursprung från forntiden och förefinnes hos
nästan alla germanska folk, om ock namnet härad
tillhör endast den skandinaviska norden. Hos
de sydgermanska folken och särskildt hos
angelsaxerna kallades dessa områden hundaren,
lat. centena, angls. hundred. I norden
begagnades häradsnamnet i hela Danmark, i
södra Norge och i de svenska Götalandskapen,
hvaremot namnet hundare (se d. o.) var
egendomligt för Svealandskapen. I dessa förekom
väl äfven benämningen härad, men betecknade
en socken eller mindre bygd. Benämningen
hundare undanträngdes under unionstiden af
ordet härad. I de norrländska landskapen
infördes aldrig någon häradsindelning, och
i Dalarna har endast ett härad förekommit
(Folkare härad, som dock möjligen af ålder
tillhört Västmanland). Hela Dalarna kallades
Dala hundare. – Den gamla häradsindelningen
har väl i Sverige under tidernas lopp undergått
åtskilliga ändringar och rubbningar, särskildt
genom den nyare skeppslagsindelningen; men
den har dock länge förmått att bibehålla sin
betydelse som bestämmande de minsta områdena
för rättskipningsverksamheten på landsbygden,
på samma gång som den egt och eger en viss
betydelse för annan offentlig verksamhet. Som
led i den judiciella indelningen har emellertid
häradet nu mera undanskjutits af tingslaget,
så att verkningskretsen för häradsrätten ej
längre är häradet, utan tingslaget, som väl ofta
sammanfaller med häradet, men i många fall utgör
en sammanslutning af två eller flera härad eller
ock, men blott i några få fall endast en del af
ett härad. 1909 funnos i riket 213
härad, 6 skeppslag och 7 bergslag. – Häradet
hade också af gammalt, såsom redan nämnts,
att utöfva en icke obetydlig administrativ
och ekonomisk verksamhet: det utgjorde ett
slags kommunalt organ. Men denna häradets
gamla betydelse har småningom bortfallit,
och i de nu gällande kommunallagarna af 1862
har häradskommunen icke erhållit någon särskild
organisation. En kommunal angelägenhet, som
enligt lag angår häradet, är dock vården af
häradets allmänning (Bestämmelser om förvaltning
af häradsallmänning förekomma i k. förordn,
ang. hushållningen med de allmänna skogarna
i riket 26 jan. 1894). Dessa allmänningar,
som skola bibehållas oförminskade, skola
nämligen förvaltas af en allmänningsstyrelse,
årligen utsedd af ombud, som socknevis väljas
af delegarna, d. v. s. innehafvare af i
mantal satt jord inom häradet. Genom frivillig
öfverenskommelse kan häradet också göra en del
angelägenheter, t. ex. byggande af bostad åt
distriktsläkare, till föremål för gemensam
omsorg. Häradet har också en liten inkomst
af de sakören, som skola gå till treskiftes
mellan konungen, häradet samt målseganden,
ty af häradets lott tillfaller en tredjedel
häradet själf, under det att de andra två
tredjedelarna lika delas mellan häradshöfdingen
och nämnden. Häradet är äfven i det afseendet
ett led i den kommunala organisationen, att
härads- eller tingslagsindelningen är af viss
betydelse vid bildandet af valkretsar för
landstingsmannaval.
Det danska herredet motsvarar ännu ganska nära
det svenska häradet och är föga betydande
i kommunalt hänseende; det norska herredet
åter är numera ett litet område, som bildar
primärkommunen och, enligt regeln, sammanfaller
med prästgället.
I Finland är häradet (kihlakunta) ett från
den judiciella indelningen oafhängigt
förvaltningsområde, som någon gång till
omfånget sammanfaller med den större kretsen för
rättskipningens verksamhet, domsagan. Häradets
tjänstemän äro kronofogde, häradsskrifvare samt
ett antal kronolänsmän. Häradenas antal är 51,
länsmansdistriktens 274 (1909). Några gemensamma
ekonomiska eller politiska angelägenheter
ha häradsborna sig icke anförtrodda att
vårda, utan alla sådana äro fördelade
mellan kommunen, tingslaget och domsagan.
K. H. B.* (T. C.)
Härad, socken i Södermanlands län, Åkers
härad. 6,317 har. 901 inv. (1908). Annex till
Vansö, Strängnäs stift, Domprosteriet.
Häradsallmänning. Se Allmänning och Härad.
Häradsdomare, rättshist., en i konung Kristofers
landslag omnämnd tjänsteman, som utöfvade en af
häradshöfdingen delegerad domarmyndighet. Sedan
lagen lämnat föreskrift rörande häradshöfdings
tillsättande, följer ett stadgande af innehåll,
att häradsdomare skall svärja samma ed som
häradshöfding; i annat fall skall häradshöfding
svara och bota för alla hans domar, som om
han det själf dömt hade, hvaremot, om domaren
svurit, han skall svara och bota själf, om han
orätt dömer. Detta tillägg finnes visserligen
icke i Magnus Erikssons landslag, men det är
tydligt att, då det där (þgm. B. 16) stadgas:
"Huar þings dagh agher hæræzhöfþonge,
ællær þen han hauer sin dom i hænder sat,
til þings koma a rættum þings staþ",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
