Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan / 101-102 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsingborg (med kartblad i färg)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. Del af Hälsingborg med Stortorget och hamnen. (Utsikt från Kärnan.)

stadsdelarna; under de sista 10 åren ha därjämte uppstått
nya stadsdelar, till stor del bebyggda med
villor, nämligen n. om Hälsovägen, å platån,
Tågaborg, ö. om Slottshagen Olympia och i
n. ö. Stattena med "Röamölla". På senare tid ha
utom stadsplanen uppbyggts i s. ö. stadsdelen
Eneborg samt i ö. egnahemskolonierna Wilson park
och Anneberg. Ett på grundvalen
af de vid en internationell pristäflan (1905)
prisbelönta förslagen af stadsingenjörerna
S. Ewald och A. Nilsson uppgjordt förslag till
ny stadsplan har till stora delar, afseende de
norra och östra stadsdelarna, fastställts af
K. M:t. Gatorna äro i regel belagda med makadam
eller tuktad sten, en del med asfalt, flera
nyare med betong. Staden har flera omsorgsfullt
anlagda planteringar med en areal af 15 har,
ö. om Centralstationen Krookska planteringen
l. Stadsparken, ö. om Stortorget å platån
Slottshagen (som vid utställningen i H. 1903
var utställningsfält), S:t Jörgens plats,
som förmedlar öfvergången från Drottninggatans
bulevard till den natursköna dalgången Hälsan
(se d. o.) samt Öresundsparken, å platån,
med storartad utsikt öfver Sundet, dammar,
minnen från den forna vallgrafven, samt
tropiska växter och offentliga tennisbanor
sommartid. I stadens östra del skall till skydd
för grundvattnet å en areal af 44 har anläggas
en skogspark. En sådan af ovanlig skönhet
eger staden i Pålsjö skog (36,3 har) strax
utanför dess gräns i n.

Närmast hamnen ligger
Hamntorget med ett gjutjärnsmonument till minne
af Karl Johans landstigning i H. 20 okt. 1810
och Magnus Stenbocks ståtliga ryttarstaty (af
Börjeson), aftäckt 3 dec. 1901 (se Stenbock,
M., fig.). Hamntorget fortstättes på andra
sidan Järnvägsgatan af Stortorget. Därifrån utgå
mot s. Järnvägsgatan och mot n. Drottninggatan,
den senare på en afsevärd
sträcka försedd med en ståtlig
alléplantering. Vid Stortorget och vid
Järnvägsgatan äro de flesta bankerna och större
affärshusen belägna. Från Drottninggatan utgå
Långvinkelsgatan och Hälsovägen till stadens
nordöstra delar. Genom hela den södra, med
sina rätvinkliga kvarter enformiga stadsdelen,
dit flertalet fabriker är förlagdt, löper
Södergatan. Vid denna ligger åt v. Gustaf
Adolfstorg med Gustaf Adolfs-kyrkan
(invigd 1897); ö. om Södergatan ligga
begrafningsplatserna, den äldre nedanför
platån och å sluttningen, den s. k. nya
begrafningsplatsen på höjden samt emellan
bägge den af konsul N. Persson skänkta
s. k. donationskyrkogården. N. därom ligger
allmänna läroverkets ståtliga byggnad. I gamla
staden äro gatorna smala och krokiga samt
oregelbundet bebyggda. Bland byggnader märkas
de från medeltiden kvarstående slottstornet,
som sedan 1700-talet kallats Kärnan, och
Mariakyrkan. Kärnan, å platån strax ö. om
Stortorget, är ett i 10:e årh. uppfördt,
sannolikt i början af 1400-talet ombyggdt
fem våningars 35 m. högt torn af kvadratisk
grundform med omkr. 15 m. sida. Dess inre har
medelst grofva, delvis ännu bibehållna bjälklag
varit afdeladt i 8 våningar, hvilka genom en
spiraltrappa stå i förbindelse med hvarandra. I
de nedtill 4,5 m. tjocka murarna finnas i
hvarje våning inbyggda tornkamrar, försedda med
smala skottgluggar. Tornet har fordom varit
omgifvet af en ringmur (se fig. 6 och Brunius,
"Historisk och arkitektonisk beskrifning öfver
Helsingborgs Kärna", 1845). Genom k. resol. 16
sept. 1741 skänktes den dåv. ruinen till
staden. Med statsbidrag restaurerades den 1894
och försågs med tinnar (se fig. 3) i enlighet med
gamla kopparstick. Uppgången till Kärnan från
Stortorget förmedlas af en monumental terrass,
som efter ritning af G. Améen fullbordades 1903
och fick namnet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>