Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hällefors (Hellefors) - Hällefors 2. Bruksegendom i Hällefors socken, Örebro län - Hällefors 3. Gods i Lilla Mellösa socken, Södermanlands län - Hällefors 4. Pappersbruk i Lönnberga socken, Kalmar län - Hälleforsgången - Hällekis (Hellekis) - Hälleknopp - Häller, mynt. Se Heller - Hällesjö (Hellesjö) - Hälleskogen - Hällestad (Hellestad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upptäcktes vid H. silfvermalmsådror, som
bearbetades för statens räkning. Ett stort område
af trakten, som då tillhörde kronan, anslogs
till silfververket, som dessutom erhöll andra
förmåner. Till en början skall verket årligen
ha gifvit 2,000 löd. mk silfver, men småningom
aftog fyndigheten, så att förlust uppstod. Karl
XI öfverlämnade därför 1686 verket till ett
bolag, som 1731 efterträddes af ett annat. Detta
bolag erhöll 1747 rättighet att anlägga ett
järnbruk, som emellertid synes ha drifvits
med föga framgång. Bolagsmännen minskades
alltmer, och 1821 återstod endast bergsrådet
D. Heijkenskjöld. Han förskönade och bebyggde
stället, utvidgade järnbruket och gjorde mycket
för sina underhafvandes välbefinnande. Hans
dotter Margareta Charlotta införde bland
kvinnorna i socknen den enkla, men vackra,
ännu ej alldeles glömda Hälleforsdräkten,
som de själfva skulle förfärdiga. Efter
Heijkenskjölds död (1824) tillföll bruket
hans son K. G. Heijkenskjöld, hvars änka,
Eva Augusta, f. Cronstedt, efter sina aflidna
barn ärfde H. och gifte om sig med grefve
G. Lewenhaupt. Då detta äktenskap var barnlöst,
ärfdes H. af grefvinnan Lewenhaupts systerbarn,
friherrarna von Essen, hvilka 1864 bildade ett
aktiebolag. - 3. Gods i Lilla Mellösa socken,
Södermanlands län, med ett vackert läge vid
H. å och nära Hälleforsnäs station å
Oxelösund-Flen-Västmanlands järnväg. Det omfattade
intill mars 1907 inom socknen 7 3/4 mtl, tax. till
239,400 kr. (1907) samt H. bruk jämte
mek. verkstad, kvarn och två sågar och utgjorde
till 1905 ett af de många fideikommissen inom
släkten Celsing. Efter den siste innehafvarens,
kapten P. F. Celsings, död (1904) öfvergick det
genom byte och köp till ett bolag, Aktiebolaget
H. styckebruk (1905; aktiekapital 250,000 kr.),
som sålt landtegendomarna inom socknen till
Skärblacka aktiebolag (utom 15/16 mtl Vik, som
sålts till andra egare), så att bolaget inom
socknen har kvar endast ofvannämnda industriella
verk, tax. till 231,900 kr. (1908), och inom
Floda socken 1 mtl Staf, tax. till 50,300 kr.,
jämte Stafs järnmalmsgrufva. - Bruket H. härrör
från 1659, då Albin Noy (Noj), enligt uppgift
polack, fick privilegium att anlägga ett
styckebruk och gjuta kanoner samt rätt att
upptaga ett malmstreck i skogen. Det såldes
1666 till kungl. räntmästaren Börje Cronberg
(d. 1673), hvars arfvingar sålde järnbruket 1686
till handlanden J. Lohe, som ärfdes af sin måg
landshöfding A. Leijel. Dennes son H. Leijel
sålde 1781 H. jämte andra egendomar till
presidenten frih. Gust Celsing, som stiftade ett
fideikommiss af Biby, H., Smedstorp, Fräkentorp,
Hvarsta och Fjällskäfte, hvartill hans broder
envoyén U. Celsing 1804 lade husen n:r 14 vid
Gustaf Adolfs torg och n:r 3 vid Regeringsgatan i
Stockholm. Fideikommissen delades mellan hans två
brorsbarn, hvarvid 2/3 af H. m. m. tillföllo
brorsonen major L. G. Celsing. Dennes
son L. G. Celsing d. y. blef H:s egentlige
skapare. Han anlade mekanisk verkstad (1833),
masugn med gasrostugn och gjuteri (1847),
manufakturverk och stamphamrar (1859) och
företog betydande nyodlingar. Då han dog (1881),
delades det af honom innehafda fideikommisset,
hvarvid 2/3 af H. m. m. tillföllo yngre sonen,
kapten P. F. Celsing, som genom gifte med sin
syssling redan innehade den öfriga 1/3-delen af
H. m. m. - 4. Pappersbruk i Lönnberga socken,
Kalmar län, vid Häslebyån
och nära Lönnberga station å Nässjö-Oskarshamns järnväg,
tillhör A.-B. Brusafors-Hällefors. Det tillverkade 1908 med
två pappersmaskiner omkr. 2,500 ton skrif-
och tryckpapper. 113 arbetare.
Hälleforsgången, petrogr. Se Diabas.
Hällekis (Hellekis), gods i Medelplana
socken, Skaraborgs län, naturskönt beläget på
sluttningen af Kinnekulle, utmed Vänern, tillhör
Hällekis aktiebolag, som eger 22 19/32 mtl inom
Medelplana, Västerplana,
 |
| Hällekis, manbyggnaden. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
