Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hyseri - Hysteriineae - Hysterisk - Hysterolithes - Hysteron proteron - Hysteropexi - Hysterophyta - Hysteroptos - Hysteroskopi - Hysterotomi - Hystricidae - Hystricismus - Hystrix, Piggsvinssläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hos en normal människa utlöser mycket starka
verkningar, eller m. a. o. betona framför allt
känslolifvets sjukliga nyckfullhet. Andra
författare däremot fästa större afseende
vid förnimmelse- och föreställningslifvet
och framhålla som särskildt karakteristisk
splittringen af personligheten och uppträdandet
af undermedvetna fenomen. P. Janet ser orsaken
till hysterien i en förträngning af medvetandet
på grund af psykisk svaghet. Därigenom uteslutes
så att säga ur den personliga synkretsen en mängd
föreställningar och elementära psykiska fenomen
(taktila, sensibla och motoriska förnimmelser,
minnen m. m.), hvilka under normala förhållanden
deltaga i bildningen af personligheten och nu
blifva undermedvetna och sammangyttras till
komplexer, hvilka med en viss själfständighet
kunna uppträda vid sidan om det gamla jaget
som ett slags ny personlighet. En annan
neurolog (Breuer) anser, att den klyfning af
medvetandet, som kommer till synes i fall af
dubbel personlighet, är på rudimentärt sätt
för handen i hvarje fall af hysteri såsom en
"hypnoid" egenskap yttrande sig i en tendens
till dissociation (d. v. s. delning).
De fysiska symtomen stå i ett intimt
samband med de psykiska. De vanligast
förekommande äro förlamningar och
känslorubbningar. Förlamningarna äro ofta
halfsidiga, ibland begränsade till en arm
eller ett ben, till svalgets, strupens, ögats,
blåsans o. s. v. muskler. Känselrubbningarna
förhålla sig som förlamningarna och beledsaga
vanligen dessa, så att den kroppsdel, som
är förlamad, äfven är känslolös. Ibland äro
känselrubbningarna i den mening fullständiga,
att sensibilitetens alla kvaliteter äro
förminskade eller upphäfda, ibland är blott
smärtsinnet angripet, men öfriga kvaliteter,
berörings-, köld- och värmesensibiliteten,
ostörda. Äfven syn, hörsel, lukt och smak kunna
vara i större eller mindre grad nedsatta eller
rent af upphäfda. Egendomligt med alla dessa
hysteriska förlamningar och funktionsrubbningar,
de s. k. hysteriska stigmata, är, att de bero på
föreställningar eller Öfver hufvud af psykiska
orsaker. De äro därför stundom mycket flyktiga,
komma och gå, och låta osökt förklara sig på det
sätt Janet angifvit med ofvan antydda formel. De
taktila, sensibla och motoriska förnimmelser,
som utgå från armen, benet o. s. v., kunna på
grund af medvetandets förträngning upphöra
att vara medvetna. Detta betyder, såsom
ofvan antydes, att nämnda förnimmelser icke
längre upptagas i den syntes af medvetna
intryck m. m., som utgör personligheten,
jaget. Men då en arm, ett ben o. s. v. ej
längre med några förnimmelser representeras
i medvetandet, är också förmågan att röra
denna lem utesluten. Däraf följer emellertid
äfven, att denna psykiska form af förlamning,
den hysteriska, blott omfattar medvetna och
frivilliga rörelser. Rörelseförmågan, känseln
o. s. v. är ej absolut borta, såsom vid organiskt
betingade förlamningar (hjärnblödningar och
ryggmärgslidanden), utan finnas ännu kvar
som en undermedveten förmåga. Detta visar sig
bäst däraf, att den sjuke ofta förmår röra
den förlamade kroppsdelen, då han icke tänker
på densamma.
De hysteriska anfallen likna ofta de
epileptiska, men skilja sig från dessa däri,
att medvetandet icke försvinner så hastigt och
så fullständigt. Det är därför ytterst sällan
den hysteriske skadar sig under
anfallet, hvilket däremot i epilepsien
är mycket vanligt. De hysteriska anfallen
äro äfven ofta mycket mera komplicerade med
underliga attityder, clownartade ställningar,
dramatiska åtbörder o. s. v., innan den sjuke
återfår medvetandet. Stundom åtföljes anfallet af
drömartade fantasier och lifliga hallucinationer,
stundom efterföljas de af förvirring och delirier
af längre eller kortare varaktighet.
Hysteri är en sjukdom, som förekommer oftare
hos kvinnor än hos män. Dess förlopp är ofta
långvarigt och trotsar all behandling. Ibland är
behandlingen däremot mycket tacksam. Hypnotiska
kurer eller därmed jämförliga, genom
suggestionen verksamma behandlingsmetoder äro
ofta underbart hälsobringande. Jfr Lourdes.
G-s.
Hysteriineae, bot., svampordning bland
askomyceterna, utmärkt däraf, att den
långsträckta fruktkroppen öppnar sig genom
en längdspricka. Hit höra flera skadliga
parasiter på barrträdens barr, såsom arter af
släktena Hypoderma och Lophodermium (se d. o.).
G. L-m.
Hysterisk (se Hysteri), som är en följd af
hysteri; krampaktig (t. ex. om skratt).
Hysterolithes, paleont., en af äldre forskare
använd benämning för stenkärnor af brachiopoder
(armfotingar), vanligen tillhörande släktena
Orthis och Spirifer. De så benämnda formerna
förekomma hufvudsakligen i det devoniska
systemet. B. L-n.*
Hysteron proteron, ett grekiskt uttryck,
som betyder "det senare framför". 1. Ret.,
ord eller satsdelar ställda i annan ordning
än den naturliga. Ofta uppkommer en sådan
ordställning därigenom, att ett för den talande
viktigare begrepp för att starkare framhållas
sättes framför ett i den naturliga tidsföljden
föregående, t. ex. hos Vergilius: "Låtom
oss dö och rusa in midt bland fienderna".
- 2. Log., ett cirkelbevis (se Bevis 1) eller
det logiska fel, som uppstår, när man söker
bevisa något medelst en grund, som själf för
sin sanning förutsätter det, som skulle bevisas.
1. A. M. A. 2. S-e.
Hysteropexi (af grek. hystera, lifmoder,
och pexis, hopfästning), kir., fastsyning
af lifmodern antingen vid bukväggen eller
vid slidan, särskildt vid framfall. Se
Kvinnosjukdomar. Bvn.
Hysterophyta, bot., en grupp af de frikronbladiga
dikotyledonerna, omfattande serierna
Aristolochiales och Santalales. Blommorna äro
homoioklamydeiska, epigyna. Hithörande växter
äro till stor del parasiter eller halfparasiter,
företrädesvis förekommande i varmare länder.
G. L-m.
Hysteroptos (af grek. hystera, lifmoder, och
ptosis, fall), med., framfall (se d. o.) af
lifmodern.
Hysteroskopi (af grek. hystera, lifmoder, och
skopein, se), med., undersökning af lifmodern
medelst moderspegel eller endoskop.
Hysterotomi (af grek. hystera, lifmoder, och
tome, snitt), kir. Se Kejsarsnitt.
Hystricidae, zool. Se Piggsvinen.
Hystricismus (af grek. hystrix, piggsvin),
med. Se Ichthyosis.
Hystrix, Piggsvinsläktet, zool, hör till fam.
Hystricidae, gnagarnas ordning och däggdjurens
klass. Det har man och kort svans, kullrig
skalle med mycket stora näsben, som äro betydligt
längre än pannbenen, inga bakre ögonhålsutskott,
trubbiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
