Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hypoteksförening - Hypoteksförsäkring - Hypotekskassa, Städernas i Finland - Hypotekskassan för bruksegare - Hypotekskassan för Sveriges städer - Hypotekslån - Hypoteksrevers - Hypoteksrätt - Hypotenusa - Hypotes - Hypotetisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
19
Hypoteksförsäkring-Hypotetisk
20
beloppet emottaga Allmänna hypotekskassans
grundfondsobligationer. Vid 1908 års slut funnos
17 stadshypoteksföreningar, som voro delegare
i Allmänna hypotekskassan. Se vidare Allmänna
hypoteksbanken och Allmänna hypotekskassan för
Sveriges städer.
Om Finlands hypoteksförening se Finland, sp. 292.
D. D.*
Hypoteksförsäkring, försäkring, hvarigenom
försäkringsgifvaren ikläder sig garanti för
att en med panträtt i fast egendom försedd
fordran skall till fullo blifva betald. Denna
garanti inträder antingen först då, när det vid
exekutiv försäljning af egendomen visat sig,
att fordran i fråga ej blifvit betäckt, eller
ock kan den vara åtagen på sådana villkor att,
så snart fordran ej på bestämd tid betalas,
försäkringsgifvaren måste betala densamma mot att
få den på sig öfverlåten. Detta slags försäkring
har hittills ej vunnit någon högre grad af
utveckling. Endast ett fåtal kreditinrättningar
egnar sig åt densamma. I Sverige finnas sex
anstalter, s. k. inteckningsgarantiaktiebolag
(se d. o.), som, jämte annan rörelse,
äfven drifva hypoteksförsäkring, nämligen
inteckningsgarantiaktiebolagen i Stockholm,
Göteborg, Gäfle, Malmö, Hälsingborg och Örebro.
D. D.*
Hypotekskassa, Städernas i Finland. Se Finland,
sp. 292.
Hypotekskassan för bruksegare (hvars officiella
namn var Bruksegares hypotekskassa) stiftades
1833 i Stockholm i ändamål att på billiga
villkor bereda utvägar till låns erhållande mot
inteckning i bruksegendom. Den upphörde 1884.
Hypotekskassan för Sveriges städer. Se Allmänna
hypotekskassan och Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa.
Hypotekslån. Se Hypoteksbank.
Hypoteksrevers. Se Hypotek.
Hypoteksrätt. Se Inteckning och Panträtt.
Hypotenusa (grek. hypoteinousa, med
underförstådt pleura, sida, af hypoteinein,
sträcka sig under), mat., kallas i en rätvinklig
triangel den sida, som står emot (sträcker sig
midt under) den räta vinkeln. Se vidare Katet.
(I. F.)
Hypotes (grek. hypothesis,
förutsättning). 1. Log., ett antagande, som göres
för att förklara vissa fakta och som erhåller
sin sannolikhet genom sambandet med dessa
fakta. Motivet till att bilda hypoteser ligger
däri, att de gifna fakta icke äro tillräckliga
för att bringa erfarenheten i ett sammanhang
utan luckor och motsägelse. Hypoteserna äro
sålunda inga godtyckliga antaganden, utan de
äro tillsatser, som förståndet måste göra till
de kända fakta, för att dessa skola blifva
begripliga. För att vara berättigade måste
hypoteserna sålunda så att säga framtvingas
af fakta, icke innehålla något för dessas
förklaring öfverflödigt, men å andra sidan få
de ej förväxlas med fakta. Det vetenskapliga
värdet hos en hypotes behöfver ej ligga i dess
egen sannolikhet; äfven ett antagande, som i
och för sig är falskt, kan såsom vetenskaplig
arbetshypotes föra forskningen framåt till
upptäckande af nya fakta eller konstaterande af
empiriska lagar. Så t. ex. har Newton grundlagt
den ännu gällande vetenskapliga optiken med
begagnande af emanationshypotesen, som numera
allmänt öfvergifvits, och
den nutida kemien förlorade intet af sin
betydelse, om man ock kunde uppvisa, att dess
atomteori strider mot verkligheten. Då hypotesens
uppgift är erfarenhetens bringande till enhet
och sammanhang, är den värdefullare i samma
mån som den är enkel och dess förklaringsområde
omfattande. Hvarje hypotes bör kritiskt pröfvas
från dessa båda synpunkter i jämförelse med
andra uppställda eller möjliga hypoteser
till förklaringen af samma fakta. I samma
mån som hypotesen behöfver bihypoteser
för sambandet med fakta förlorar den i
sannolikhet och vetenskapligt värde. Hypotesen
"verifieras" genom att man ur den utdrager dess
nödvändiga följder och tillser, att dessa
öfverensstämma med erfarenheten. Ju fler sådana
öfverensstämmelser, desto större sannolikhet
hos hypotesen; och å andra sidan, ett enda
faktum, som strider mot någon nödvändig följd
af hypotesen, är tillräckligt för att störta
hypotesen. - En värdefull monografi öfver
hypotesens logik har Ernest Naville utgifvit,
"La logique de 1’hypothèse" (1880). Jfr äfven
Otto Liebmann, "Die klimax der theorien" (1884),
och Poincaré, "La science et l’hypothèse"
(1902). - 2. Villkorssatsen i ett hypotetiskt
omdöme. - 3. I vidsträckt bemärkelse hvarje
villkor eller förutsättning för något. - 4. Mat.,
inom elementargeometrien den del af ett teorem,
som innehåller själfva antagandet, hvarur den
egentliga satsen (tesen) följer. Ganska ofta
menas med hypotes äfven just detta antagande. Så
är t. ex. i teoremet "Om tvenne vinklar i en
triangel äro lika stora, så äro ock de sidorna,
som stå emot dem, lika stora" (Euklides’ Elementa
I, 6) hypotesen: "Om tvenne vinklar i en triangel
äro lika stora", eller också: "en triangel med
två lika stora vinklar". Stundom är hypotesen
inryckt i själfva tesen, t. ex. i teoremet
"Alla likvinkliga trianglar äro liksidiga", där
hypotesen är: "Om en triangel är likvinklig"
eller "en godtycklig likvinklig triangel".
l-3. S-e. 4. (I. F.)
Hypotetisk (grek. hypothetikos,
motsv. lat. conditionalis), som hvilar på
en hypotes, ett antagande, en förutsättning;
villkorlig. 1. Språkv. hypotetisk sats, detsamma
som konditionalsats (se d. o.). -
2. Filos. och log. Hypotetisk giltighet,
giltighet under vissa förutsättningar. -
Hypotetiskt imperativ. Se Imperativ. -
Hypotetiskt omdöme, logiskt omdöme, i hvilket
predikatet tänkes som följd i förhållande till
subjektet som grund, t. ex. Om A är, så är B. För
dettas sanning kräfves ej, att ens någotdera
af dessa omdömen skall vara sant, ty hvad som
utsäges är blott konsekvensen eller det logiska
sammanhanget dem emellan. För öfrigt kan det som
grund angifna vara såväl kunskaps- som realgrund
(jfr Grund). - Hypotetiskdisjunktivt omdöme,
hypotetiskt omdöme, där följden har formen
af disjunktivt omdöme, t. ex. Om A är, så är
antingen B eller C. - Hypotetisk slutledning,
en slutledning, i hvilken öfversatsen är
ett hypotetiskt omdöme. En sådan slutledning
kallas ren, om undersatsen är ett hypotetiskt
omdöme. Den eger då formen:
Om A är, så är B.
Om C är, så är A,
alltså: Om C är, så är B.
eller
Om A är, så är B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
