- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1345-1346

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Husbehofsskog ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

människans direkta inverkan, som sträfvat efter
att utbilda dem för vissa ändamål och därför
vid afveln valt ut afvelsdjuren efter bestämda
principer och genom uppfödning, utfodring,
skötsel och användning sökt ytterligare befrämja
utvecklingen af de egenskaper, som för det
åsyftade ändamålet varit mest värdefulla. På
så sätt ha de s. k. förädlade landtraserna och
kulturraserna uppkommit, och då ändamålet med
denna förädling varit olika på skilda orter,
har den ursprungliga typen förändrats i olika
riktningar, och därigenom förklaras den mängd
olika raser, som de flesta husdjursslagen numera
uppvisa.
E. T. N.

Husdjursafvel, veter., den del af
husdjursskötseln, som handlar om valet
af de husdjur, hvilka skola användas till
släktets förökning, om deras skötsel under
parnings- och dräktighetstiden samt om de unga
djurens vård intill dess de blifvit fullvuxna
eller kunna användas för människans behof.
C. A. L.*

Husdjursskötsel. Se Anka, Fårskötsel, Getskötsel,
Gåsskötsel, Hunden, Höns, Hästafvel, Hästskötsel, Kalkon, Nötkreatursskötsel och Svinskötsel.

Húsdrápa. Se Hjarðarholt.

Huseby, järnbruk samt landt- och skogsegendom
i Skatelöfs socken, Kinnevalds och Allbo härad,
Kronobergs län, vid Heligeån, mellan de af denna
förenade sjöarna Salen och Åsnen. Jordegendomen
omfattar tillsammans 16 4/5 mtl i Skatelöfs,
Jäts, Kalfsviks, Vederslöfs, Öja, Almundsryds,
Urshults och Blädinge socknar, tax. till 688,000
kr. (1908), hvartill komma 57,500 kr. å annan
fastighet (järnbruk, såg och kvarn i Skatelöfs
samt ångsåg i Almundsryds socken). Bruket, som är
ett af de äldsta i riket och på 1600-talet var
ett kronostyckebruk och afsedt att tillgodogöra
sjömalm ur sjöarna i trakten, har de senare åren
ej varit i gång. Egendomen, som var hufvudgården
i friherreskapet Bergkvara och de sista 100
åren tillhört grefvarna Hamilton, köptes 1867
af brukspatronen J. S. F. Stephens, som ännu
(1909) är dess egare.

Husein. 1. Son till kalifen Ali, stupade i slaget
vid Kerbela 680. Jfr Imam.

2. En af ledarna för babiströrelsen, d. 1892. Se Babi.

Husemann [ho’ṡe-]. 1. August Heinrich H., tysk
kemist och farmaceut, f. 1833, d. 1877, blef 1860
assistent vid kemiska laboratoriet i Göttingen
och s. å. filos. doktor samt 1862 docent
därsammastädes. Han författade (jämte Theodor
H., se nedan) de betydande arbetena Handbuch der
toxicologie
(1862—67) och Die pflanzenstoffe in
chemischer, physiologischer, pharmakologischer
und toxicologischer hinsicht
(1871) samt utgaf
dessutom bl. a. ett supplementband till Gmelins
stora "Handbuch der chemie". H. var medlem af
Svenska läkarsällskapet.

2. Theodor Gottfried Valentin H., den
föregåendes kusin, tysk farmakolog, f. 1833
i Detmold, d. 1901 i Göttingen som professor
i farmakologi och toxikologi, utgaf, dels
tillsammans med sin kusin August Heinrich
H., se ofvan, dels ensam ett betydligt antal
större arbeten och afhandlingar i sin vetenskap,
bl. a. Handbuch der gesammten arzneimittellehre
(1873—75, 3:e uppl. 1892), ett arbete om ätliga
och giftiga svampar (1867), var
medarbetare i farmakopékommissioner, i
"Virchow-Hirsch’s jahresbericht", i flera
medicinska och farmaceutiska öfversiktsverk och
tidskrifter samt flitig referent till sådana. H.,
som förstod svenska och ofta refererade
skandinavisk litteratur, var led. af Vet.- och
vitt.-samh. i Göteborg samt medlem af Svenska
läkarsällskapet.
1 o. 2. C. G. S.

Husen [hō’-], Friedrich von. Se Friedrich,
tysk minnessångare.

Husesyn, jur. Den, som brukar annans jord,
har vissa skyldigheter i afseende på egornas
häfd samt husens underhåll och nybyggande;
understundom kan äfven innehafvaren af en
bostadslägenhet ha viss underhållsskyldighet
af denna eller åtminstone vissa skyldigheter
i afseende på vården af densamma, såsom
förhållandet är med dem, som ha bostäder i
kronans hus. Den åtgärd, hvarigenom egaren
till en jordegendom eller bostadslägenhet
får med rättslig verkan undersökt, huru
brukaren af jordegendomen eller innehafvaren af
bostadslägenheten fullgjort sina skyldigheter i
afseende på denna, kallas husesyn eller endast
syn, understundom ock laga syn med afseende på
åtgärdens ofvannämnda verkan.

Sedan landbos skyldighet att bygga blifvit
allmänneligen stadgad på 1400-talet, blef
husesyn, såsom ett sätt att utröna, huru landbo
fullgjort sina skyldigheter, bestämd genom
Växjö stadga 1514 och i mandatet af 15 april
1541. Detta angick dock endast skattebönder och
kronans landbönder. Den första fullständiga
husesynsordningen (den anges vara af 1590)
omtalar äfven husesyner, men endast för kronans
landbor och skattebönder samt, märkligt nog,
å prästgårdar, å hvilka byggnadsskyldigheten där
närmare bestämmes. I Karl XI:s husesynsordning
af 18 juli 1681 förekomma husesyner stadgade,
och det icke blott för kronans landbönder,
utan äfven för frälsets. En fullständig ordning
för hållandet af husesyn finnes angifven i
k. reglementet 13 juli 1696. Detta reglemente
gällde likväl allenast officersboställen. Från
denna författning äfvensom från 1681 års
husesynsordning äro de stadganden, som i detta
ämne finnas införda i 1734 års lag, hämtade. —
Enligt lagen om nyttjanderätt till fast egendom
14 juni 1907 gälla för syn å fastighet, som
upplåtits å arrende, följande grundsatser. Till
efterrättelse mellan jordegaren och arrendatorn
med afseende å fastighetens skick skall hållas
syn, då fastigheten tillträdes och när den
afträdes. Sådan syn är det enda tillåtna
bevismedlet för fastighetens skick vid till-
och afträdet; andra bevismedel, såsom vittnen,
äro icke medgifna. Dock står det jordegaren och
arrendatorn öppet att genom aftal bestämma, att
fastigheten utan syn skall anses vara i visst
skick, att den skall anses ega brister till
visst uppskattadt belopp o. s. v. Men så snart
fastighetens skick måste utrönas genom bevisning,
är syn det enda bevismedlet. Syn skall förrättas
af minst två ojäfviga män af nämnden eller bland
ledamöterna i egodelningsrätten eller de för
landtmäteriförrättningar utsedde gode män i
det tingslag, där fastigheten ligger, men, om
den hör till stad, där rådstufvurätt finnes,
i angränsande tingslag, eller ock bland dem,
som förut innehaft sådan befattning och äro
därtill valbara. Kunna jordegaren och arrendatorn
ej enas om valet, nämner, på begäran af endera,
domaren i orten eller, där fastigheten är belägen
å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0705.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free