Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där denna undervisning jämte andra ämnen
omfattar klassisk filologi. Förbundets
ledamöter äro fördelade på lokalförbund
(f. n. sex), hvart och ett med sin särskilda
styrelse. En för förbundet gemensam styrelse
har sitt säte i Stockholm. Förbundet, som
stiftades af f. d. professor K. Y. Sahlin,
rektorerna J. P. Lagergren och G. Sjöberg samt
lektorerna M. Dalsjö, G. A. Johansson och
E. V. Sahlin, konstituerade sig i Stockholm
11 april 1896. För sitt ändamål har förbundet
verkat genom föredrag, diskussioner och utgifna
skrifter samt uttalanden i skolfrågor. Så har
förbundet. (1898) utarbetat undervisningsplan
för själfständiga klassiskt humanistiska
läroverk vid sidan af befintliga reala och
mer eller mindre humanistiska läroverk. Med
anledning af betänkande af den 1899 tillsatta
läroverkskommittén ingick förbundet 1903 till
regeringen med hemställan att, i samband med
den af kommittén föreslagna omorganisationen
af de allmänna läroverken, vid fjorton högre
allmänna läroverk, helst i stiftsstäderna och
Stockholm, måtte bibehållas en sexårig kurs i
latin och en fyraårig kurs i grekiska. Sedan
kommitténs förslag i allt väsentligt
oförändradt genom k. proposition förelagts
1904 års riksdag och vunnit dess godkännande,
har förbundet (1905) hos Öfverstyrelsen för
rikets allm. läroverk gjort en hemställan om
vissa modifikationer å gymnasiets timplan till
förmån för undervisningen i grekiska. Förbundet
utgifver en populärvetenskaplig skriftserie,
"Svenska humanistiska förbundets skrifter",
behandlande hufvudsakligen ämnen på de
filologisk-historiska vetenskapernas område.
E. Sz.
Humanistiska vetenskapssamfundet, Kungl.,
i Uppsala, är ett vetenskapligt sällskap,
som 1896 inträdde i raden af öfriga kungliga
samfund i vårt land. Samfundet grundar sig
på en stiftelse af åldermannen Jakob Westin
(se d. o.), som i testamente af år 1877
föreskref, att Uppsala universitet af hans
kvarlåtenskap skulle uppbära ett kapital å
50,000 kr. och att ett vetenskapligt samfund
skulle inom universitetet bildas för att med
detta kapital som grundfond såväl arbeta för den
allmänna uppgiften att befordra de filosofiska,
filologiska och historiska vetenskaperna som
äfven särskildt draga försorg om åstadkommande
af den historisk-topografiska beskrifning
öfver Stockholm och Uppland, för hvilken
han själf gjort rika samlingar. Föreskriften
förnyades i ett senare testamente 1878, då
rätten att bilda samfundet utsträcktes till
de medlemmar af universitetets humanistiska
sektion, hvilka före 1 okt. 1881 anmält
sig vilja inträda i detsamma. Samfundets
konstituerande medlemmar blefvo i enlighet
därmed f. d. riksarkivarien K. G. Malmström
samt professorerna F. V. Häggström, E. Löfstedt,
K. E. Nyblom, S. Ribbing och K. Y. Sahlin. 1889
antogos stadgar, och sällskapet trädde i
verksamhet, med prof. Sahlin som förste
ordförande. Samfundet består af två
afdelningar, en filosofisk-historisk
och en filologisk. Medlemmarnas antal är
begränsadt till 50. De utgöras af inländska
vetenskapsmän. Samfundets verksamhet består i
sammanträden med vetenskapliga föredrag af dess
ledamöter, utgifvande af vetenskapliga skrifter
under titel "Skrifter utgifna af K. Humanistiska
vetenskapssamfundet i Upsala" (hittills 12 bd),
samt utarbetandet af en historisk geografisk
beskrifning öfver landskapet Uppland och
Stockholms stad. Genom det 1905—08
utgifna arbetet "Upland, skildring af land och
folk", i hvilket företag prof. A. Erdmann var
själen, har den förra specialuppgiften lösts. Som
förberedelse till den senare uppgiftens utförande
har samfundet med understöd af Stockholms stad
börjat utgifva "Urkunder rörande Stockholms
historia" (3 hftn, 1900, 1901 och 1908) och
en af L. Bygdén utarbetad förteckning öfver
källorna till Upplands och Stockholms beskrifning
(1892). Samfundets samtliga tillgångar äro för
närvarande (1909) bokförda till 75,000 kr. Se
berättelser i bd I—VIII af samfundets "Skrifter".
K. F. J.
Humanitarism. Se Humanism.
Humanité, L’ [lymanitē], fransk daglig tidning,
organ för kollektivisterna bland de franske
socialisterna, uppsattes 1904 och har sedan sin
början haft Jean Jaurès (se denne) till ledare.
Humanitet. Se Human.
Humanitär (fr. humanitaire. Jfr Human),
människovänlig, som afser främjandet af
människornas väl.
Humann [yma’n], Jean Georges, fransk statsman,
f. 1780 i Strassburg, d. 1842 i Paris,
blef 1794 arbetare vid en tobaksfabrik i sin
födelsestad och grundlade senare en egen sådan,
hvilken han dref med stor framgång. Honom har
Elsass förnämligast att tacka för kanalen
mellan Rhen och Rhône. 1821 invaldes han i
deputeradekammaren, slöt sig till oppositionen
och blef efter julirevolutionen finansminister
(1832), genomdref som sådan en lag om sparkassor,
men nedlade 1834 sitt ämbete, då hans förslag
till statsskuldens konvertering ogillades af
de öfrige ministrarna. 1837 utnämndes han till
pär. 1840 blef han ånyo finansminister. Jfr
Spach, "H., ministre des finances" (1872). — H:s
son, Charles H., f. 1838 i Paris, har vunnit ett
namn som sjöofficer. Han blef 1889 konteramiral,
kommenderade under konflikten med Siam en fransk
flottdivision i dessa farvatten och var sedan
länge chef för franska flottans generalstab.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
