- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
1067-1068

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Homosexuell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förena dessa stater till ett statsförbund, se
Central-Amerika, sp. 1446. En ny författning
antogs 1904, hvilken är gällande sedan 1906. 1907
fördes ett nytt krig med Nicaragua, hvars trupper
eröfrade H:s hufvudstad, men fred åstadkoms
genom ingripande från Förenta staterna.

Litt.: M. Wagner, "Naturwissenschaftliche reisen
im tropischen Amerika" (1870), C. Charles,
"Honduras" (1890), C. Sapper, "Beiträge zur
physischen geographie von H." (i "Zeitschrift
der gesellschaft für erdkunde" i Berlin 1902). Se
vidare Central-Amerika.

2. Brittiska H. Se d. o.
J. F. N.

Hondurasbark, bot. farm. Se Picramnia.

Honduras-golfen [sp. åndu’ras, eng. håndō’räs],
den västligaste delen af Karibiska hafvet,
begränsad af Brittiska Honduras, Guatemala
och Honduras. Den innersta delen heter
Golfo de Amatique. I vikens södra del
ligga Bay-öarna (se Honduras) och utanför
Brittiska Honduras Turneffe m. fl.
J. F. N.

Honegger, Johann Jakob, schweizisk litteratur-
och kulturhistoriker, f. 1825, d. 1896, blef
1866 docent i Zürich, där han 1875—87 var
e. o. professor i historia, tysk litteratur och
poetik. Som kulturhistoriker är H. en erkänd
auktoritet; hans litteraturhistoriska arbeten
utmärka sig genom träffande karakteristik af
författarna och deras verk. Han utgaf Victor
Hugo, Lamartine und die französische lyrik des
19. jahrhunderts
(1858), Literatur und kultur
des 19. jahrhunderts
(1865; 2:a uppl. 1879),
Grundsteine einer allgemeinen kulturgeschichte
der neuesten zeit
(5 bd, 1868—74; hans förnämsta
arbete), Kritische geschichte der französischen
kultureinflüsse in den letzten jahrhunderten

(1875), Katechismus der kulturgeschichte
(1879), Russische literatur und kultur (1880),
Allgemeine kulturgeschichte (1882—86, endast
2 bd) och Das deutsche lied der neuzeit (1891).

Honeste vixit och Honestus vir, lat. Se
H. V.

Honey-moon [hə’ni-mōn], eng. ("honungsmånad"),
smekmånad.

Honfleur [å̃flȫr], sjöstad i franska
dep. Calvados (Normandie), på södra
sidan af Seine-mynningen, midt emot Le
Havre. 9,130 inv. (1901). H. är en mycket
liflig handelsstad. Det är ändstation på
franska västbanan och har en (1860 och 1874—81
förbättrad) hamn, med 4 bassänger. Utförseln
består nästan uteslutande af lifsmedel (ägg,
fjäderfä, smör) för Londons behof och införseln
af kol, järn, spannmål samt trävaror. Staden
grundlades i 11:e årh. och var i äldre tider
befäst.
(J. F. N.)

Hongamet, bot. Se Gamet.

Hongas, finsk myt., kvinnligt väsen, torde vara
väsentligen identisk med Hongatar (se d. o.).

Hongatar ("furans härskarinna"), finsk myt.,
furan personifierad som kvinnligt väsen,
björnens uppfostrarinna, äfven boskapens
beskydderska.
E. N. S.

Hong-jen, en Helgelseförbundets missionsstation
i norra delen af kinesiska prov. Schan-si,
upprättad 1898. Se Mission.

Hong-kong (kin. Hiang-kiang, "god hamn"),
brittisk ö på Kinas sydöstra kust på östra sidan
af Kantonflodens mynning. Ön är 15 km. lång,
7—8 km. bred, 79 kvkm. 319,803 inv. (1906), af
hvilka blott 12,415 voro icke-kineser. Därtill
komma en del
af den midtemot liggande halfön Kau-lun
(47 kvkm.), som 1861 af Kina afträddes till
England, samt ett större område af samma
halfö, som England i försvarshänseende 1898
förpaktade af Kina på 99 år och som med Lantao
och kringliggande mindre öar har en areal
af 974 kvkm. med 102,254 inv. (1901). Ön
består af granit och basalt, är trädlös och
ofruktbar samt höjer sig i Victoria peak
till 560 m. Klimatet är varmt, på sommaren
26,5°—34,5°, på vintern i medeltal 18,5°, och
icke hälsosamt för européer. Riklig nederbörd
(2,300 mm.). Ris, jams, batater odlas; mango-
och orangeträd växa där. Taifuner af stor
våldsamhet rasa ofta. Hufvudstaden Victoria,
på öns norra kust (168,000 inv.), är byggd i en
längd af 7 km., terrassformigt på den branta
bergsluttningen. Det består af en kinesstad
och ett europeiskt kvarter, det senare med
eleganta villor, storartade magasin, teater,
kaserner, marinhospital, marindepå, observatorium
m. m. Det är säte för en anglikansk biskop och
en katolsk apostolisk vikarie, viceamiralen öfver
Englands kinesiska flottafdelning (omkr. 60
skepp) och en kommenderande general öfver
trupperna (närmare 4,000 man). Flera högre
skolor (colleges) finnas, med delvis engelsk
lärarkår, h. o. h. underhållna af staten,
och ett 70-tal lägre, af staten understödda
och inspekterade, samt en kinesisk medicinsk
skola utan statsunderstöd och ett tekniskt
institut. På senare år ha flera fabriker anlagts,
såsom sockerraffinaderier, bomullsspinnerier,
tändsticksfabriker, glasblåserier och
skeppsvarf, men sin hufvudsakliga betydelse
har H. genom sin handel och sjöfart. Den eger
en god, starkt befäst hamn, som är frihamn
(hvarför officiella värden å in- och utförsel
ej finnas, endast beräkningar, som uppskatta
införseln till 4 och utförseln till 2 mill. pd
st.) och alldeles behärskar handeln på södra
Kina. H. står i regelbunden förbindelse med
Europas och Asiens stora hamnstäder genom
tre engelska ångbåtslinjer, nordtyska Lloyd,
österrikisk-ungerska Lloyd och den franska
Messagéries-maritimes. 1907 uppgick tontalet af
in- och utgående fartyg till 23 mill., fördeladt
på 47,660 fartyg, hvaraf 29,564 kinesiska
junker. Varuomsättningen utgöres hufvudsakligen
af opium, bomull och bomullsprodukter, ris,
socker, mjöl, salt, stenkol, olja, te, siden,
trävaror o. s. v. Koloniens inkomster stego 1907
till 6,6 mill. doll. och utgifterna till 5,75
mill. doll.; dess skuld utgjorde s. å. 341,800
pund st. — Ön har eget mynt, den sedan 1866 för
det Brittiska Öst-Asien präglade silfverdollarn
(nu värd endast omkr. 1,75 kr.), men den är ej
omtyckt af kineserna. Mått och vikt äro i regel
de engelska, men man använder ock kinesiska.
— Ön afträddes 1842 till England och var
då bebodd endast af ett fåtal fiskare.
Den vann större betydelse, först sedan
den 1849 blef hufvudhamn för kinesernas
ut- och invandring, hvilket den än i dag är
(1907: 145,822 invandrare, 105,967 utvandrare).
I det 1898 arrenderade området har staden Kau-lun
(Kowloon) uppstått, som dragit till sig mer
och mer af Victorias handel.
— H. är kronkoloni och styres af en guvernör
jämte ett verkställande råd, bestående af
6 officiella (högre ämbetsmän) och 2 icke
officiella medlemmar, och ett lagstiftande
råd, bestående af högre ämbetsmän (officiella
medl.) samt 4 af kronan utnämnda (däraf 2
kineser), 1 utnämnd af handelskammaren och 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free