Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Homeros' skola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
må exempelvis nämnas: Nägelsbach,
"Homerische theologie" (3:e uppl. 1884),
Buchholz, "Die homerischen realien" (2:a
uppl. 1885), Helbig, "Das homerische epos aus
den denkmälern erläutert" (2:a uppl. 1887),
Wide, "Den mykeniska kulturen och Homer"
(i "Nord. tidskr.", 1896), Gladstone,
"Studies on Homer and Homeric age" (3 bd,
1853), Wilamowitz, "Homerische untersuchungen"
(1884), Monro, "Grammar of the Homeric dialect"
(2:a uppl. 1891), Ebeling, "Lexicon Homericum"
(1885); Mindre homeriska lexika af Capelle,
Seiler, Autenrieth m. fl. — Illustrationer
till de homeriska sångerna: Flaxman, "Umrisse
zu Homer" (Iliaden 1793, Odysséen 1803, båda i
ny uppl. 1865), Inghirami, "Galleria Omerica"
(1831—38), Genelli, "Umrisse zum Homer"
(1844, ny uppl. 1865). För den bildande
konsten har H. äfven i nyare tider lämnat
stoff (se t. ex. Thorvaldsens relief
å pl. VII till art. Bildhuggarkonst).
A. M. A.
Homeros’ skola. Se Chios 2.
Homeros’ ättlingar. Se Homerider.
Home rule [hå͡u’m rō’l], eng., "hemstyrelse",
"själfstyrelse" (af home, hem, och rule,
styra, regera), lösensordet för de irländska
partigrupper inom brittiska parlamentet,
som sträfva efter inrättandet af särskild
regering och särskildt parlament för Irland. I
början af 1870-talet organiserades den första
af dessa grupper af I. Butt och J. Biggar,
och sin glansperiod hade rörelsen under
Ch. St. Parnells ledning. När Gladstone 1886
upptog detta de irländske nationalisternas
önskemål på det liberala regeringsprogrammet,
blef det gamla liberala partiets sprängning
en följd däraf. — Termen home rule användes
stundom äfven om yrkanden på ett större mått
af lokal själfstyrelse åt Skottland och Wales
samt om nyordnande af de brittiska koloniernas
förhållande till moderlandet enligt samma
grundsats. Jfr Gladstone, sp. 1260—61, och
Irland, historia.
V. S—g.
Homerulers [hå͡u’m rō’ləs], eng., anhängare af
home rule (se d. o.).
Homerus. Se Homeros.
Homestead [hå͡u’msted], ort i nordamerikanska
staten Pennsylvania, vid Monongahela,
10 km. s. ö. om Pittsburg, har storartade
stålverk, hvilka lämna i synnerhet stål-
och nickelpansarplåtar. 12,554 inv. (1900).
(J. F. N.)
Homestead [hå͡u’msted], eng., egentl. egendom,
bol, boningsplats (ty. heimstatt, sv. hemstad),
urspr. i Förenta staterna uppkommen benämning på
mindre jordegendomar, hvilka i odlingens och den
jordbrukande familjeförsörjarens intresse gjorts
till föremål för särskild skyddslagstiftning. I
fråga om homestead-lagstiftningen bör man skilja
mellan unionslagstiftningen rörande upplåtelse
af unionens obrukade jord till nybyggare och
de i flera af unionens stater antagna lagarna
rörande viss jords fritagande från utmätning och
tvångsförsäljning. Enligt homestead-lagen af 20
maj 1862 har hvarje amerikansk medborgare, som
uppnått myndig ålder eller är familjeförsörjare,
på vissa villkor erhållit rätt att af unionens
jord få åt sig upplåten en areal af högst 160
acres mot skyldighet att där taga sin bostad
och under 5 år egna sig åt det upplåtna
jordstyckets uppodling. Efter denna tid,
som under vissa förhållanden kan förkortas,
erhåller nybyggaren, som
ej får öfverlåta sin rätt till annan person, emot
en billig inregistreringsafgift full eganderätt
till detta sitt homestead och fastebref därpå;
under mellantiden kan jorden ej tagas i mät för
tidigare åsamkad skuld, men när full eganderätt
vunnits, underställes homesteadinnehafvaren i
detta hänseende den särskilda lagstiftning,
som därom gäller i den stat, inom hvilken
jorden är belägen. 1862 års lag hade föregåtts
af en liflig agitation, åsyftande att hindra
jordens samling i stora komplexer på få händer
och att påskynda den ouppodlade jordens
läggande under plogen. Den torde ha i hög
grad främjat emigrationen till de västliga
delarna af Förenta staterna och räknas som en
af hufvudorsakerna till dessa trakters snabba
uppodling och raska folkmängdstillväxt. Numera
lär nästan all värdefull unionsjord af det slag
lagen åsyftade ha upplåtits åt nybyggare. —
Äldre och af allmännare omfattning är den
homesteadlagstiftning, som inom de enskilda
staterna inskränker den fria dispositionsrätten
öfver den för familjens uppehälle erforderliga
jorden. Dylika homestead and exemption laws
finnas numera i nästan alla unionens stater och
territorier. Den första antogs 1839 i Texas, som
då var en oberoende republik. Enligt dessa lagar,
som till innehållet växla rätt mycket i olika
stater, förstås med homestead en jordegendom,
vare sig den är nyuppodlad eller ej, som till
viss grad fritagits från att kunna utmätas
och exekutivt försäljas. Skyddet för det för
gäldenärens existens allra nödvändigaste har
alltså här utsträckts äfven till den jord
han anses behöfva för att kunna lifnära
sig som själfständig familjeförsörjande
jordbrukare. Storleken af ett dylikt skyddadt
homestead bestämmes olika i olika staters lagar,
antingen genom stadgande af ett maximivärde
(500 à 5,000, oftast 1,000 dollars) eller
af en maximiareal (40 à 200 acres). På
större farmer kan ett homestead afskiljas,
hvarvid återstoden af egendomen är underkastad
tvångsförsäljning med rätt för gäldenären till
penningersättning för den skyddade delen, om
af praktiska skäl försäljningen måste omfatta
hela egendomen. Vid familjefaderns död plägar
skyddet räcka till änkans frånfälle eller
till dess det yngsta barnet uppnått myndig
ålder. Homesteadinnehafvaren kan i de flesta
stater endast under förutsättning af hustruns
samtycke afhända sig denna sin egendom. Skyddet
gäller ej mot tidigare ådragen skuld eller mot
skuld, ådragen för egendomens förvärfvande,
och endast i några få stater utgör en egendoms
inregistrering som homestead absolut hinder
för dess hypotisering. — I Canada har liknande
lagstiftning företagits efter den amerikanskas
mönster. Mot slutet af 1870-talet öfverfördes
tanken på sådan lagstiftning till Europa, och
där ha alltsedan dess systemets förtjänster
och brister varit föremål för liflig
diskussion. Bland "homestead-rörelsens"
förkämpar i Tyskland märkas Rudolf Meyer,
L. von Stein, O. Gierke och von Riepenhausen,
i Österrike K. Peyrer von Heimstätt. Bismarck
uttalade sig 1882 sympatiskt om utsträckning af
jordbrukares icke utmätningsbara existensminimum
till viss jord med åbyggnader och inventarier,
och ett af Riepenhausen utarbetadt förslag till
homesteadlag föranledde 1894 ett uttalande
af tyska riksdagen om önskvärdheten af dylik
lagstiftning. 1903 bragtes frågan där ånyo på
tal af centern och de konservative. Med den
amerikanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
