Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 1033-1034 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holsteinsk rödbrokig boskap ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Liksom svensken Jacob Hunterus (se d. o.) öfvergick
H. till katolicismen och lämnade samma
år som denne (1627) Paris. Af kardinal
Franc. Barberini kallad till Rom, blef han
kurator för vatikanska biblioteket och fick
ett kanonikat vid Peterskyrkan. När drottning
Kristina lämnat Sverige och begifvit sig söderut,
sändes H. att i Innsbruck mottaga hennes
katolska trosbekännelse. Drottningen skattade
honom högt, och till henne testamenterade han
sina lärda arbeten, af hvilka blott få utgifvits
före hans död. H. hade särskildt sysselsatt sig
med de grekiske geograferna, med nyplatonikerna
samt de grekiske kyrkofädernas homilier. Ur hans
stora samlingar ha senare forskare öst; redan
Kristina ställde dem till forskares förfogande,
bl. a. har Joh. Schefferus begagnat dem. En
samling af H:s latinska dikter utgafs under
hans lifstid; hans bref till åtskilliga lärde
publicerades däremot först 1817 af Boissonade.
E. Wrgl.

Holstensborg, danskt kolonidistrikt på
Grönland, hör till södra inspektoratet och
sträcker sig från Nordre Strömfjord 173 km. mot
s. 666 inv. (1901), hvaraf 6 européer. Den
egentliga kolonien H. ligger på 66° 55′ n. br.
E. Ebg.

Holsterhausen, by i preussiska
reg.-omr. Arnsberg (Westfalen). 8,424
inv. (1905). Stenkolsgrufvor.
J. F. N.

Holsöe [hå’lsö], Karl, dansk målare,
f. 1863 i Aarhus, studerade vid akademien i
Köpenhamn, målar landskap och interiörer med
mycken delikatess i stämningsstudiet. Han är
representerad i danska konstmuseet, i Göteborgs
museum och i nya pinakoteket i München.
G—g N.

Holtavörðuheiði, isländsk högslätt, mellan
Hrutafjordens och Borgarfjordens dalgångar.
Öfver H., som nämnes på många ställen i sagorna,
går vägen mellan Myrarsyssla och Hunavatnssyssla.
C. R.*


Holtei [hå’ltaj], Karl Edward von, tysk
skriftställare, f. 24 jan. 1798 i Breslau, d. 12
febr. 1880, lämnade studiebanan af böjelse
för teatern, debuterade 1819, som Mortimer
i Schillers "Maria Stuart", på Stadtteatern
i Breslau, men lämnade scenen redan 1821 och
vardt i stället sekreterare och litteratör vid
samma teater. 1823 flyttade han till Berlin,
där han skref de med bifall mottagna lustspelen
Die wiener in Berlin ("Far och son, eller Den
ena för den andra", uppf. 1830) och Die berliner
in Wien, vådevillen Der alte feldherr (1829;
"Den gamle fältherren", uppf. 1835), Lenore
m. fl. Efter ett kort engagemang i Darmstadt
återvände han 1830 till Berlin samt skref
bl. a. texten till Gläsers romantisk-komiska
opera Des adlers horst ("Örnnästet", uppf. och
tryckt 1837) och skådespelet Der dumme Peter
("Dumme Peter", uppf. 1837). 1837—39 dirigerade
han teatern i Riga och vistades därefter på olika
ställen, till dess han, i början af 1840-talet,
öfvertog ledningen af teatern i Breslau. Från
1850 lefde han åter omväxlande i flera af Tysklands städer,
men flyttade sedan ånyo till Breslau. Utom
dramatiska arbeten (däribland Lorbeerbaum
und bettelstab, 1840, Shakespeare in der
heimat, s. å.), af hvilka flera än här nämnts
uppförts i Sverige och som utkommo samlade
under titeln Theater (1845; ny uppl. 1867),
utgaf han åtskilliga diktsamlingar, af hvilka
Schlesische gedichte (1830; 22:a uppl. 1905),
skrifna på den schlesiska munarten, och Deutsche
lieder (1834; 2 :a uppl. 1836) ofta lyckligt
träffa folktonen. Königslieder (1870; 3:e
uppl. 1878) framkallades af det framgångsrika
kriget mot Frankrike. H. författade äfven några
romaner, som visserligen delvis lida af löshet
i kompositionen, men ega friska och lefvande
skildringar ur lifvet. Die vagabunden (1851, 9:e
uppl. 1903; "Vagabonderna", 1860) skildrar H:s
egna erfarenheter från teatrarna; Christian
Lammfell (1853; 5:e uppl. 1906) behandlar
schlesiska motiv; dessutom kunna nämnas Die
eselsfresser (1860) och samlingen Erzählende
schriften (1861—66, 39 bd). Själfbiografiska äro
Vierzig jahre (1843—50, 8 bd; 4:e uppl. 1898),
Noch ein jahr in Schlesien (1864, 2 bd)
och Fürstbischof und vagabund (1882). H. utgaf
äfven litteraturhistoriskt viktiga brefsamlingar,
såsom "Briefe an Ludwig Tieck" (1864, 4 bd) och
"Dreihundert briefe". Till svenska öfversattes
1864 två samlingar brottmålshistorier. Se
biografier öfver H. af Kurnik (1880) och
Storch (1898) samt Lindau, "H:s romane"
(1904). Minnesmärken öfver H. restes 1882 i
Breslau och 1902 i Kirschberg.
R—n B.


Holten, Karl Valentin, dansk fysiker,
f. 1818, d. 1886, var urspr. i smedslära, men
började 1837 studera och tog 1841 polyteknisk
examen. S. å. blef han amanuens hos H. K. Örsted
och började 1842 hålla föreläsningar i stället
för denne samt blef 1847 docent vid polytekniska
läroanstalten. 1849 blef han student och lektor
vid universitetet, 1852 professor och var
1872—83 tillika direktör för den polytekniska
läroanstalten. Skrifter: Læren om naturens
almindelige love (1857; 8:e uppl. 1884), Lysets
naturlære (1861), Forelæsninger over kemisk
fysik (1877) och Forelæsninger over mekanisk
fysik (1878) samt Om toner og farver (1878).
E. Ebg.

Holter, Iver Paul Frederik, norsk tonsättare,
f. 1850 i Gausdal, blef student 1869 och tänkte
bli läkare, egnade sig sedan åt musiken samt
utbildade sig 1876—79 i Leipzig hos Jadassohn,
Richter och Reinecke och i Berlin 1879—82. Efter
Grieg öfvertog han 1882 dirigentplatsen i
musiksällskapet Harmonien i Bergen och blef 1886
dirigent för Musikföreningen i Kristiania, där
han äfven dirigerar Haandværkersangforeningen
och en blandad kör. Utom åtskilliga stycken
för piano och mindre sånger har H. skrifvit en
stråkkvartett, idyllen Norsk St. Hanskveld,
för stråkorkester, en symfoni för stor
orkester, några kantater samt musik till
Götz v. Berlichingen, hvaraf han ock gjort
en svit. H:s kompositioner äro kraftfulla
och gedigna. Han deltog som dirigent i andra
nordiska musikfesten i Stockholm 1897 och
konserterade där 1904 med sin nämnda manskör.
O. A. Ö. (E. F—t.)

Holthausen, Ferdinand Karl Wennemar, germanist,
f. 1860 i Soest, Westfalen, vardt 1892
e. o. professor i Giessen samt 1893 professor
i germanska språk vid Göteborgs högskola och 1900

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>