- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
987-988

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hollar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har att uppvisa, var A. C. W. Staring
(1767—1840). Striden mellan klassicitet och
romantik, som i slutet af 1700- och början af
1800-talet upprörde den europeiska litteraturen,
började slutligen, ehuru sent, att göra sig
märkbar äfven i den holländska. Den ovanligt
begåfvade J. van Lennep (1802—68) upptog i
Holland romantikens strid mot den franska
smaken. Hans förebilder på de områden, inom
hvilka han lyckades bäst, nämligen den poetiska
berättelsens och den historiska romanens, voro
Byron och W. Scott, men han gjorde sig icke
skyldig till slafvisk efterhärmning. Jämte
Lennep ha på den historiska romanens område
med stor framgång uppträdt: J. F. Oltmans
(pseudonymen van den Hage, d. 1854), fru
Bosboom-Toussaint (1812—86), H. J. Schimmel
(1823—1906), hvilken äfven författat dramer
och bynoveller, samt A. Bogaers (1795—1870),
äfven lyriker. En tendensroman af stor
betydelse är E. Douwes Dekkers ("Multatuli",
1820—87) mästerverk "Max Havelaar" (1860),
som i de lifligaste färger skildrar de
sociala missförhållandena i de holländska
kolonierna. Ännu rikare är den nuv. holländska
litteraturen på författare af novellistiska
skisser (bynoveller), utmärkta af en sund,
ofta humoristisk realism, bl. a. N. Beets
(1814—1903), författare till "Camera obscura",
J. P. Hasebroek (1812—96), E. J. Potgieter
(1808—75), grundaren af den betydelsefulla
litterära månadsskriften "De Gids" (1836),
i opposition mot hvilken sedan 1885 utges "De
nieuwe gids", J. Cremer (1827—80), som genom
sina "Betuwsche en overbetuwsche novellen"
förvärfvat sig benämningen Hollands Auerbach,
samt J. ten Brink (1834—1901), hvilken i sina
"Oostindische dames en heeren" tecknat bilder
ur lifvet bland de holländske kolonisterna i
Ostindien. Af nu lefvande författare märkas
F. van Eeden (f. 1860) och L. Couperus
(f. 1863). En framstående lyriker var P. A. de
Genestet
(1829—61); som representanter för den
moderna holländska lyriken må nämnas J. Perk
(1859—81), F. van Eeden, W. Kloos (f. 1859) och
A. Vervey (f. 1865). Historien har flitigt
bearbetats af bl. a. Groen van Prinsterer,
de Jonge, van den Bergh och Bakhuizen van den
Brink
; äfven i biografi och litteraturhistoria
finnas förträffliga arbeten. Utom den berömde
filologen och litteraturhistorikern W. Jonckbloet
(1817—85), hvilkens arbeten på sin tid voro
grundläggande, förtjäna att nämnas som målsmän
för den nederländska litteraturhistorien J. te
Winkel
(f. 1847) och G. Kalff (f. 1856),
liksom ock den redan nämnde J. ten Brink. I
Belgien har under de sista årtiondena en rad
skalder och skriftställare bemödat sig
att upprätthålla och till litterär betydelse
bringa modersmålet och inhemskt åskådningssätt
(se Flamländska) gentemot det franska
inflytandet. Företrädesvis framstående bland
dessa äro K. Ledeganck (1805—47), J. Th. van
Rijswijk
(1811—49) och den europeiskt ryktbare
H. Conscience (1812—83). Jfr W. I. A. Jonckbloet,
"Geschiedenis der nederlandsche letterkunde"
(1868—70, 1884—86 och senare uppl.), G. Kalff,
"Geschiedenis der nederlandsche letterkunde"
(1905 ff.).
(Hj. P—r.)

Holländska nötboskapsrasen är en gemensam
benämning för Hollands nötboskap, som omfattar tre
olika typer: frisiska rasen, Groningenrasen och
Ijsselrasen. Hvar och en af dessa består dels
af marskboskap, som tack vare riklig näring
och gynnsamma förhållanden i öfrigt blifvit
storvuxen och produktionskraftig, dels af
s. k. geestboskap, hvars afvelsområde, bestående
af magra sand- och mossmarker, alstrar en i yttre
hänseende mindre tilltalande boskap. Frisiska
rasen
är till färgen svartbrokig, har utpräglad
mjölktyp och lämnar årligen per ko 4,000—5,000
kg. mjölk med en genomsnittsfetthalt af 3—3,20
proc., då den födes och vårdas väl. Enstaka
kor ha producerat 9,000 kg. mjölk och däröfver
per år. Fullvuxna kor väga 600—750 kg.
Groningenrasen är en kombinerad
mjölk- och gödtyp. Färgen kan vara antingen
svartbrokig eller öfvervägande svart med hvitt
hufvud, hvarvid ögat vanligen är omgifvet
af en svart ring. Mjölkafkastningen uppgår i
medeltal per år och ko till 3,000 à 4,000 kg. med
omkr. 3 proc, fett. Fullvuxna kor väga 500—650
kg. Ijsselrasen är vanligen rödbrokig. Korna
lämna årligen i medeltal 3,000—3,500 kg. mjölk
och väga fullvuxna 500—600 kg. Nu nämnda
siffror gälla marskboskapen. Å geesterna blir
resultatet sämre, i samma mån som jordmånen
blir kargare. Vår skånska låglandsboskap
består till öfvervägande del af holländska
raser, som utvecklats så väl här i landet,
att import af afvelsmaterial numera anses
vara obehöflig. Från Holland ha massor af
afvelsdjur exporterats till Tyskland, Belgien,
Spanien, Afrika och Amerika m. fl. länder.
H. F.

Holländska ramar. Se Mina.

Holländska språket. Se Nederländska språket.

Holländsk djupgräfning, trädg. Se Djupgräfning.

Holländsk-reformerta församlingen i
Stockholm, hvilkens kyrkoböcker börja med 5
maj 1692, upplöstes 1838 och införlifvades i
Tyska församlingen.

Holländskt hvitt, kem. Se Blyhvitt.

Holländsk trädgårdsstil. Se Trädgårdskonsten.

Holm. 1. Socken i Hallands län, Halmstads
härad. 2,542 har. 884 inv. (1908). Annex till
Halmstads stad, Göteborgs stift, Halmstads
kontrakt. — 2. Socken i Uppsala län, Lagunda härad.
873 har. 206 inv. (1908). Annex (till Hjälsta)
i Hjälstaholms pastorat, Uppsala stift, Lagunda
kontrakt. — 3 Socken i Västernorrlands län,
Indals tingslag. 30,255 har. 1,254 inv. (1908).
Annex till Indals-Liden, Härnösands stift,
Medelpads östra kontrakt. — 4. Socken i Älfsborgs län,
Nordals härad. 5,700 har. 2,586 inv.
(1908), hvaraf 756 inv. i Melleruds köping, som
ligger inom socknen. Annex till Ör, Karlstads
stift, Södra Dals kontrakt. — 5. Frälsesäteri,
det enda inom Västernorrlands län, beläget
synnerligen vackert i Öfver-Lännäs socken
vid Ångermanälfven, utgör 5 43/48 mtl
med ett taxeringsvärde (1908) af 176,000 kr.
och tillhör Björkå aktiebolag (se Björkå),
som 1905 egde inom detta och Västerbottens
län omkr. 35 2/3 mtl, tax. till l,886,500. kr.
H. skall i slutet af 1500-talet ha varit
bebodt af underlagmannen Ed. Henriksson och
nyttjades i midten af 1600-talet några år till
landshöfdingesäte. 1676 skall det, förut af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free