Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hofwyl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Stockholm, d. där 1 april 1684, kom, efter
slutade juridiska studier och utrikes
resor, i tjänst hos rikskansleren Erik
Oxenstierna och deltog som sekreterare i de
underhandlingar, som ledde till traktaten
i Wehlau 1656. Därefter tjänstgjorde han som
sekreterare vid fredsunderhandlingarna i Roskilde
1658, sändes 1659 som legationssekreterare
till Danmark, blef där satt i fängelse, men
lösgafs 1660 och blef sekreterare äfven vid
den Köpenhamnska fredskongressen s. å. I Klas
Totts ambassad till Frankrike 1661 deltog han
som legationssekreterare. 1662 erhöll han adlig
värdighet. Som tjänsteman i Kanslikollegium fick
han bl. a. i uppdrag att utarbeta förslag till
statuter för det 1668 upprättade universitetet
i Lund. 1673 utnämndes han till "sekreterare
af staten" och 1674 till kansliråd.
2. Johan H., den föregåendes broder, ämbetsman,
f. 4 april 1634 i Stockholm, d. 24 dec. 1715,
befordrades efter åtskilliga kamerala uppdrag
1674 till kommissarie i Reduktionskollegiet,
men togs redan året därpå i anspråk för en
ännu svårare uppgift, i det han utsågs till
generalproviantmästare vid skånska armén,
en uppgift, som han tyckes ha löst till
konung Karl XI:s belåtenhet. Han adlades
1677, blef s. å. krigskommissarie och några
år därefter krigsråd. Efter freden kom
han att med framgång deltaga i arbetet på
indelningsverkets genomförande. Särskildt är
att märka, att han var med om uppgörandet af de
finska knektekontrakten. Till belöning för sina
tjänster utsågs H. till landshöfding i Uppsala
län 1695 och erhöll friherrlig värdighet 1696.
1 o. 2. R. F.
Hogland (fi. Suursaari), ö midt i Finska viken,
hänförd till Kymmene härad och domsaga, Viborgs
län, Finland. Jämte Tytärsaaris närmare den
estländska kusten belägna ö har H. en areal af 30
kvkm. Folkmängden är på bägge öarna omkr. 1,000
pers., finnar. Den nakna granitgrunden medgifver
intet jordbruk. Befolkningen, som är härdad
och driftig, hämtar därför sin näring nästan
uteslutande ur hafvet genom fiske, sälfångst,
lotsning och bärgning af gods från strandade
fartyg, den sistnämnda en icke obetydlig
inkomstkälla, om hvars tillflöde de omgifvande
grunden och blindskären draga försorg, i trots
af talrika fyrar och känningsbåkar såväl på
H. som på kringliggande skär. Af H:s tre fyrar
har den öfre en höjd af 114 m. ö. h. och en
lysvidd af 25′. På ön finnas porfyrbrott. —
H. och Tytärsaari utgöra särskilda församlingar,
som räknas till Fredrikshamns prosteri af
Nyslotts stift. — Vid H., på öns norra sida,
utkämpades 17 juli 1788 en sex timmars hård
strid mellan de svenska och ryska flottorna,
den förra under hertig Karls, den senare
under amiralen Greighs befäl. Segern blef
oafgjord, men den svenska flottan drog
sig efter striden tillbaka till Viborg och
förblef där liggande intill kampanjens slut.
O. I.*
Hogne, nord. myt., namn på flera mytiska
hjältar. 1. Konung Gjukes son, var gift med
Kostbera och hade med henne tre söner. —
2. En konung, fader till valkyrjan Sigrun,
som blef gift med Helge. — 3. Fader till Hild
(se d. o.), som uppväckte Hjadningarnas strid.
Th. W.*
Hogrän, socken i Gottlands län, Södra
häradet. 2,206 har. 322 inv. (1908). Annex till
Vall, Visby stift, Medelkontraktet.
Hogshead [hå’gṡed l. hå’gṡ-hed], eng.,
eg. "svinhufvud", engelskt rymdmått för våta
varor, oxhufvud, = 1/2 pipe, för vin = 63 gallons
(286,2 l.), för öl = 54 gallons (245,3 l.).
Hogstad, socken i Östergötlands län, Göstrings
härad. 2,611 har. 844 inv. (1908). Annex till
Högby, Linköpings stift, Göstrings kontrakt.
Hogue [å’g], La. Se Hougue, La.
Hohe acht [hå̄he], bergstopp. Se Eifel.
Hohe eule [h̄he öjle], bergstopp. Se
Eulengebirge.
Hohenasperg [håhen-] l. Hohenasberg, förr borg,
sedan statsfängelse, nu straffanstalt på en
356 m. hög, fristående klippa i württembergska
kretsen Neckar. Vid foten af klippan ligger
staden Asperg.
Hohenberg [hå̄hen-], fordom grefskap,
uppkalladt efter borgen H., vid Tuttlingen, i
württembergska Schwarzwaldkretsen med Rottenburg
till hufvudstad. Dess grefvar tillhörde en linje
af huset Hohenzollern, som utgick 1486. Därefter
innehades grefskapet genom köp af Österrike till
1805.
J. F. N.
Hohenelbe [håhene’lbe], tjech. Vrchlabí,
stad i nordöstra Böhmen, på ömse
sidor om Elbe. 6,600 inv. (1900), mest
tyskar. Linne- och bomullsmanufakturer.
(J. F. N.)
Hohenems [håhene’ms] l. Hohenembs.
1. Fordom grefskap i Vorarlberg. —
2. Köping därsammastädes, nära Rhen. 4,625
inv. (1900). Textilindustri.
Hohenfels [hå̄-], Stella, tysk skådespelerska,
f. 1857 i Florens, debuterade 1873 i Berlin
som Luise i "Kabal und liebe" och uppträdde
s. å. som Desdemona på Burgteatern i Wien,
vid hvilken hon fortfarande är fäst och med
hvars förre artistiske sekreterare frih. A. von
Berger (se d. o., sp. 1452) hon sedan 1889 är
gift. Hennes fack har varit naiva älskarinne-
och unga hjältinneroller.
Hohenfriedberg [håhenfrīd-], stad i
preussiska reg.-omr. Liegnitz (Schlesien),
10 km. s. v. från Striegau. Omkr. 750
inv. Där vann Fredrik II i Preussen en
seger öfver österrikarna och sachsarna
under prins Karl af Lothringen 4 juni 1745.
C. O. N.
Hohenfurth [hå̄henfort], stad i Böhmen, vid öfre
Moldau. 1,586 inv. (1900). Cisterciensstift,
grundadt 1250, med gotisk kyrka,
bibliotek (70,000 bd) och museum.
J. F. N.
Hohengeroldseck [håhenge’r-], ruin., Se Geroldseck.
Hohenhausen, von, en urspr. från Pommern
härstammande tysk ätt, som i slutet af 1600-talet
kom till Sverige och med Karl Johan von H. (se
H. 1) 1786 fick svensk adlig värdighet. Ätten,
som uppgifves ha haft romersk friherrlig
värdighet, utgick på manssidan 1902.
1. Karl Johan von H., sjöofficer, f. 8 mars
1755, blef 1777 fänrik vid arméns flotta och
gick som sådan i fransk örlogstjänst, där han
utmärkte sig i striderna mot engelsmännen samt
deltog i nio sjödrabbningar. 1786 adlades H. och
utnämndes till kapten. Han stupade i slaget
vid Svensksund 24 aug. 1789, sedan han
på chefsfartyget, "Björn Järnsida", som
blifvit omringadt af fienden uthärdat en
nio timmars strid.
2. Karl Ludvig von H., den föregåendes son,
militär, f. 2 okt. 1787 på Sveaborg, d. 7 apr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
