- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
813-814

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjortöarna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hjulnafvet för att tjäna som lagerskålar till
hjulaxeln. Den användes endast i det fall, att
axeln är fast och hjulet rörligt på axeln. Se
Axellager och Fordon.

Hjuldjur, zool. Se Hvirfveldjur.

Hjuleberg, gods i Abilds socken, Årstads härad,
Hallands län, med underlydande i Vessige och
Årstads socknar 3 29/48 mtl., tax. till 273,900
kr. (1907). Egaren till H. har patronatsrätt
inom Abilds socken. H:s förste kände egare var
svenske marsken Erik Kettilsson Pukes dotter
Katarina (g. m. väpnaren Axel Kettilsson),
hvilken redan 1370 synes ha innehaft
gården. Deras dotter Märta var moder till
de ryktbare och mäktige Axelssönerna (Tott),
af hvilka Åke utlöste de båda andre och blef
ensam egare till H. Detta tillhörde hans
efterkommande till 1589, därefter släkten
Kruse och 1663—1851 släkten Lilliehöök.
B. S.*

Hjuleker. Se Fordon.

Hjulet med valsen, mek., en af de s. k. enkla
maskinerna, består af en rund skifva (hjulet)
och en cylinder (valsen), fast förbundna med
hvarandra på det sätt, att valsen står lodrätt
mot hjulet, med axeln gående genom dettas
medelpunkt. Det hela roterar kring tappar i
förlängningen af valsens axel. Lasten anbringas
på valsens periferi, vanligen medelst ett tåg
eller en rem, och verkar således vinkelrätt
mot den radie, vid hvars ändpunkt remmen utgår,
således i tangentens riktning; kraften verkar
på liknande sätt å hjulets periferi. Hjulet med
valsen kan betraktas som ett häfstångssystem,
och lagarna för häfstången äro på denna
maskin tillämpliga. För att jämvikt mellan
kraft och last skall ega rum, måste således
deras vridningsmoment kring axeln vara lika. Om
lasten betecknas med l och valsens radie med r,
så måste lr = KR,K är kraften och R hjulets
radie, eller l : K = R : r, d. v. s. lastens
och kraftens förhållande till hvarandra är
omvändt som radierna till de periferier,
på hvilka de äro anbringade. Den kraft, som
erfordras för att hålla jämvikt mot en viss
last, är lika många gånger mindre än denna, som
hjulets radie är större än valsens. Vägstyckena,
som last och kraft tillryggalägga, äro däremot
proportionella mot valsens och hjulets radier,
således mindre för lasten i samma mån som dess
radie är liten. Exempel på hjulet med valsen äro
bl. a. vindspel, gångspel.
L. A. F.*

Hjulformig, bot., kallas en sambladig blomkrona,
då dess pip är mycket kort eller nästan omärklig
och brämet plattadt utbredt. Kungsljuset
(Verbascum L.) är ett bekant exempel på en
växt med hjulformig blomkrona (corolla rotata).
O. T. S.*

Hjulfälj l. Fälj (ty. felge) kallas en vid
velociped- och automobilhjul använd hjulring,
som är rännformigt utbildad för att fasthålla
gummiskyddsringen.

Hjulfönster, en i den senromanska, eller
s. k. öfvergångsstilens, samt den tidiga gotikens
period förekommande rund fönsterform, delad genom raka, i
radiernas riktning gående stafvar, att skilja
från rosfönstret, som egentligen tillhör den
senare gotiken och i hvilket delningen ej sker
medelst raka stafvar, utan medelst svängda
linjer, som omsluta bladlika ytor eller ock
s. k. fiskblåsor. Ofta tagas dock de båda
benämningarna såsom likbetydande. Både hjul-
och rosfönstren äro i regel anbringade å
de stora katedralernas västfasader samt å
tvärskeppens framspringande gaflar. Ett
praktfullt hjulfönster pryder Uppsala
domkyrkas norra tvärskeppsgafvel (se fig.).
Upk.*
illustration placeholder
Hjulfönster å Uppsala domkyrkas norra

tvärskeppsgafvel.


Hjulhus, skpsb., byggnader på ångfartyg
med sidohjul, afsedda dels att skydda de inom
och under dem belägna vattenhjulen, dels att
hindra vatten, som af hjulskoflarna uppkastas,
att komma in på däck. De hufvudsakliga delar,
som ingå i en hjulhusbyggnad, äro följande (se fig.):
hjulhusbalken a, hjulhuslångbalken b,
afvisarna c, vingbalkarna d, hjulhusbågarna e,
hjulhusbeklädnaden f och g samt vingbeklädnaden
h. Med hjulhusbyggnaden är som regel sammanbyggd
kommandobryggan eller en öfverbyggnad.
J. G. B.*
illustration placeholder


Hjulkarta. Se Geografi, sp. 966.

Hjullinje, geom. Se Cykloid.

Hjullås, hjullåsgevär. Se Handeldvapen, sp. 1312.

Hjullöt. Se Fordon.

Hjulnaf. Se Fordon.

Hjulnålar, mek., kallas de tappar af gjutet eller
smidt järn, som insättas i båda ändarna af
ett vattenhjuls hjulstock (se d. o.) och
förmedelst hvilka denna kan röra sig
i sina lager. Jfr Axeltapp, sp. 539.
C. A. D.*


Hjulorgan, zool. Se Hvirfveldjur.

Hjulormen. Se Lindormen, 2.

Hjulpinne, ett enkelt häftyg, användes att höja
en vagns hjul från marken för att vid
hjulens rengöring kunna svänga dem rundt.
H. J. Dft.

Hjulplog. Se Plog.

Hjulring kallas den yttersta delen af ett
hjul. Den upptager de på hjulet verkande
krafterna och sammanhåller hjulets olika delar
(se Fordon). Vid trähjul behöfves härför äfven en
hjulskena af järn, som varm påkrympes hjulringen
och fästes vid densamma medelst försänkta
skrufvar. Vid järnvägs- och spårvägshjul är
hjulringen ofta valsad och svarfvad i ett enda
stycke gjutstål samt förses med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0427.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free