Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hitzig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försvarsverk (jordvallar). I början af 1900-talet
anlade norrmännen emellertid ett fort på H.,
som då ingick i Fredrikstensgruppen och blef
högra flygelpunkten i gränsfästningskedjan
samt hade till uppgift att beskjuta inloppet
till Fredrikshald och den från Sverige
till färjstället ledande vägen äfvensom
Ringdalsvägen. H:s fort, ursprängdt i klippan,
var bestyckadt med 2 st. 12 cm. kanoner i
pansartorn och några kulsprutor bakom vertikala
sköldar; för färjställets beskjutning var
ett infanteribröstvärn af kallmur anordnadt,
och uppställningsplatser för fältartilleri
voro förberedda. Mot landsidan omgafs
fortet af ett taggtrådsnät, som försvarades
från infanteriställningar. I enlighet med
konventionen mellan Sverige och Norge 26
okt. 1905 har H:s fort numera nedlagts och
bestyckning samt pansarkonstruktioner bortförts.
L. W:son M.
Hjelmqvist, Anders Teodor, språkforskare,
f. 11 april 1866 i Växjö, aflade 1884
mogenhetsexamen i Lund, där han 1891 vardt
filos. doktor på afh. Naturskildringarna i den
norröna diktningen och 1892 docent vid Lunds
universitet i fornnordisk litteratur. Efter
att i flera år ha verkat som lärare vid privata
läroverk i Lund utnämndes H. 1904 till lektor i
modersmålet och tyska vid Lunds högre allmänna
läroverk. 1902 utbytte H. sin docentur mot en i
nordiska språk. Från 1893 har H. varit medlem i
redaktionen af Svenska akademiens ordbok. H. har
varit flitigt verksam som språkvetenskaplig
författare, förnämligast på isländskans och
nysvenskans område. Utom en mängd textkritiska
och ljudhistoriska uppsatser och artiklar i
"Arkiv för nordisk filologi", "Språk och stil"
m. fl. tidskrifter har H. offentliggjort En
ny källa för vår fosterländska odling (1893),
Om begagnandet af Svenska akademiens ordbok
(1894), Modern lexikografi (1896) samt de
synnerligen rikhaltiga onomatologiska arbetena
Bibliska personers namn med sekundär användning
i nysvenskan (1901), Förnamn och familjenamn
med sekundär användning i nysvenskan (1903) och
Bibelgeografiska namn med sekundär användning
i nysvenskan (1904).
R—n B.
Hjelmseryd, socken. Se Hjälmseryd.
Hjelmstjerne, Henrik de, dansk mecenat, f. 1
jan. 1715, d. 18 juli 1780, aflade teol. examen
1736 samt blef 1738 sekreterare i danska
kansliet, 1744 assessor och 1776 justitiarius i
Höjesteret. Han adlades 1747 (förut hette han
Henriksen) och blef geheimeråd 1777. H. var
en ifrig boksamlare och en vän af historien,
hvars idkare han gärna understödde, blef 1742
sekreterare och 1776 preses i Videnskabernes
selskab. Hans utmärkta samling af danska
böcker och handskrifter öfverlämnades 1807
af hans måg grefve Rosencrone till det stora
kungliga biblioteket, af hvilket den utgör
en särskild afdelning. 1809 grundades Den
Hjelmstjerne-Rosencroneske stiftelse,
omfattande stora legat till främjande af
vetenskapliga och filantropiska ändamål dels
i Danmark, dels i Norge. 1907 var stiftelsens
kapitalbehållning 2,440,000 kr.
E. Ebg.
Hjelsta, socken. Se Hjälsta.
Hjelstad, socken. Se Hjälstad.
Hjelstaholm, pastorat. Se Hjälsta.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
