- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
795-796

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hitzig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försvarsverk (jordvallar). I början af 1900-talet
anlade norrmännen emellertid ett fort på H.,
som då ingick i Fredrikstensgruppen och blef
högra flygelpunkten i gränsfästningskedjan
samt hade till uppgift att beskjuta inloppet
till Fredrikshald och den från Sverige
till färjstället ledande vägen äfvensom
Ringdalsvägen. H:s fort, ursprängdt i klippan,
var bestyckadt med 2 st. 12 cm. kanoner i
pansartorn och några kulsprutor bakom vertikala
sköldar; för färjställets beskjutning var
ett infanteribröstvärn af kallmur anordnadt,
och uppställningsplatser för fältartilleri
voro förberedda. Mot landsidan omgafs
fortet af ett taggtrådsnät, som försvarades
från infanteriställningar. I enlighet med
konventionen mellan Sverige och Norge 26
okt. 1905 har H:s fort numera nedlagts och
bestyckning samt pansarkonstruktioner bortförts.
L. W:son M.

Hjelmqvist, Anders Teodor, språkforskare,
f. 11 april 1866 i Växjö, aflade 1884
mogenhetsexamen i Lund, där han 1891 vardt
filos. doktor på afh. Naturskildringarna i den
norröna diktningen
och 1892 docent vid Lunds
universitet i fornnordisk litteratur. Efter
att i flera år ha verkat som lärare vid privata
läroverk i Lund utnämndes H. 1904 till lektor i
modersmålet och tyska vid Lunds högre allmänna
läroverk. 1902 utbytte H. sin docentur mot en i
nordiska språk. Från 1893 har H. varit medlem i
redaktionen af Svenska akademiens ordbok. H. har
varit flitigt verksam som språkvetenskaplig
författare, förnämligast på isländskans och
nysvenskans område. Utom en mängd textkritiska
och ljudhistoriska uppsatser och artiklar i
"Arkiv för nordisk filologi", "Språk och stil"
m. fl. tidskrifter har H. offentliggjort En
ny källa för vår fosterländska odling
(1893),
Om begagnandet af Svenska akademiens ordbok
(1894), Modern lexikografi (1896) samt de
synnerligen rikhaltiga onomatologiska arbetena
Bibliska personers namn med sekundär användning
i nysvenskan
(1901), Förnamn och familjenamn
med sekundär användning i nysvenskan
(1903) och
Bibelgeografiska namn med sekundär användning
i nysvenskan
(1904).
R—n B.

Hjelmseryd, socken. Se Hjälmseryd.

Hjelmstjerne, Henrik de, dansk mecenat, f. 1
jan. 1715, d. 18 juli 1780, aflade teol. examen
1736 samt blef 1738 sekreterare i danska
kansliet, 1744 assessor och 1776 justitiarius i
Höjesteret. Han adlades 1747 (förut hette han
Henriksen) och blef geheimeråd 1777. H. var
en ifrig boksamlare och en vän af historien,
hvars idkare han gärna understödde, blef 1742
sekreterare och 1776 preses i Videnskabernes
selskab. Hans utmärkta samling af danska
böcker och handskrifter öfverlämnades 1807
af hans måg grefve Rosencrone till det stora
kungliga biblioteket, af hvilket den utgör
en särskild afdelning. 1809 grundades Den
Hjelmstjerne-Rosencroneske stiftelse
,
omfattande stora legat till främjande af
vetenskapliga och filantropiska ändamål dels
i Danmark, dels i Norge. 1907 var stiftelsens
kapitalbehållning 2,440,000 kr.
E. Ebg.

Hjelsta, socken. Se Hjälsta.

Hjelstad, socken. Se Hjälstad.

Hjelstaholm, pastorat. Se Hjälsta.

illustration placeholder

Hjelt. 1. Otto Edvard August H., finsk
universitetslärare, f. 18 april 1823 i Åbo, blef
student i Helsingfors 1839, filos. kandidat och
magister 1844 samt filos. licentiat 1846 och
doktor 1847, sedan han
s. å. utgifvit afh. In systema nervorum
sympathicum Gadi Lotae observationes.
Därefter
egnade han sig åt medicinska studier samt blef
1852 med. kandidat och s. å. docent i anatomi
på grund af arbetet De nervis cerebralibus
parteque cephalica nervi sympathici Bufonis
cinerei.
Samtidigt förordnades H. att förestå
prosektorstjänsten och utnämndes 1856 till
ord. innehafvare af densamma, efter det han 1855
aflagt med. licentiatexamen och för doktorsgrad
speciminerat med Bidrag till läran om det kalla
vattnet såsom läkemedel.
Efter att ha utgifvit
undersökningen Om nervernas regeneration och
dermed sammanhängande förändringar af nervrören

var han 1859—85 professor i patologisk anatomi
och statsmedicin. Bland H:s öfriga arbeten
märkas Naturhistoriens studium i Finland
under sjuttonde och adertonde seklet
(1868),
Minnestal öfver Alexander von Nordmann (s. å.),
Den patologisk-anatomiska inrättningen vid det
finska universitetet under åren 1859—1871
(1871)
och 1871—1883 (1884), Öfversigt af ett tusen
liköppningar
(1872), Carl von Linné som läkare
och hans betydelse för den medicinska vetenskapen
i Sverige
(1877, ny omarb. uppl. till Linnéfesten
1907), Olof af Acrel, den svenska kirurgins fader
(1884), Svenska och finska medicinalverkets
historia
(3 bd, 1891—93), Naturhistoriens
studium vid Åbo universitet
(1896) och Finlands
medicinska bibliografi 1640—1900, systematiskt
ordnad
(1905). Med stor ifver har H. vinnlagt
sig om ordnandet af hälsovårdsangelägenheterna
i Finland, och den finska hälsovårdsstadgan af
1879 är till största delen hans verk. Bland hans
skrifter åt detta håll må nämnas Om handeln med
gifter
(1870), Bidrag till sundhetslagstiftningen
i Finland
(2 bd, 1873—75) och Finlands
medicinalförvaltning
(1882). Under sin verksamhet
som universitetslärare samlade H. ett ganska
vackert patologisk-anatomiskt museum, och på hans
initiativ uppfördes en särskild byggnad för den
patologisk-anatomiska institutionen (invigd
1878). H. blef led. af Vet. o. vitt. samh. i
Göteborg 1878, af Vet. soc. i Uppsala 1894,
af Vet. akad. 1907 och promoverades till filos.
hedersjubeldoktor vid Linnéjubileet s. å.

2. Edvard Immanuel H., den föregåendes son,
kemist, ämbetsman, f. 28 juni 1855 i Vichtis,
Nyland, blef student 1872, filos. kand. 1875,
studerade 1875—77 i Tyskland särskildt
teknisk kemi, 1878—79 i Würzburg samt 1880—81
i Strassburg organisk kemi. Han blef filos.
licentiat 1879 samt docent i kemi vid Helsingfors’
universitet 1880 och professor där 1882. Af hans större
arbeten må nämnas Die intramoleculare
wasserabspaltung bei organischen
verbindungen
(Finska Vet. soc:s Acta,
1888) samt Über die laktone (Stuttgart 1903). H.
har utgifvit läroböckerna Grunddragen af
allmännna organiska kemin
(1883; 3:e uppl.
1895; öfv. till tyska och engelska),
Lärobok i organisk kemi (jämte O. Aschan,
1893; 2:a uppl. 1900—01)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free