Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hippias ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ueber weibliche bildung (1801) tog han till
orda för kvinnans rätt till borgerlig och lärd
verksamhet. Bland hans öfriga arbeten märkas
Lebensläufe in aufsteigender linie nebst
beilagen A, B, C (1778—81; bearbetning af
Œttingen 1878; 3:e uppl. 1892), Zimmermann I
und Friedrich II (1790), Kreuz- und querzüge des
ritters A bis Z (1793—94) samt Handzeichnungen
nach der natur (1790). Hans samlade skrifter
utkommo i 14 bd 1827—38. Jfr Œttingen, "Vor
hundert jahren" (1878), och Czerny, "Sterne,
H. und Jean Paul" (1904).
R—n B.
Hippias (grek. Ἱππίας). 1. Forntida härskare
i Aten vid sidan af sin broder Hipparchos (se
d. o.). Efter dennes död (514 f. Kr.) började
H. regera med mera stränghet, men förjagades
510. Han sökte tillflykt bl. a. hos konung
Dareios i Persien och åtföljde den persiska
hären på krigståget till Marathon (490). Under
återfärden afled han på ön Lemnos. — 2. Sofist
från Elis, lefde omkr. 400 f. Kr. Han utmärkte
sig genom fåfänga och skrytsamhet, hvilket
föranledde hans förlöjligande i två under
Platons namn bibehållna dialoger, båda med
titeln H. På sofisternas vanliga sätt erbjöd han
sig att hålla föredrag öfver hvilket ämne som
framställdes, men skröt äfven med sin tekniska
mångkunnighet, hvilken han ådagalade bl. a. genom
att själf förfärdiga allt, som hörde till hans
utstyrsel. — 3. Matematiker, antagligen i 5:e
årh. f. Kr. Huruvida han är densamme som den
ofvannämnde sofisten, torde vara omöjligt att med
full visshet afgöra, enär skäl finnas både för
och emot en sådan identifikation. H. uppfann,
enligt Proklos, en kroklinje, hvarigenom en
vinkels tredelning på ett särdeles enkelt sätt
kunde verkställas. Medelst denna kroklinje,
som sedermera erhöll namnet quadratrix (jfr
Deinostratos), reducerades nämligen denna
tredelning till tredelningen af en rät linje.
1 o. 2. A. M. A. 3. I. F.)
Hippiater (af grek. hippos, häst, och iatros,
läkare), hästläkare. — Hippiatri l. Hippiatrik,
hästläkekonst. Adj. hippiatrisk.
Hipping, Anders Johan, finsk präst och
historisk skriftställare, f. 18 dec. 1788 i
Perno socken i Nyland, d. 8 nov. 1862. Han
prästvigdes 1812 och anställdes s. å. som
religionslärare vid gymnasium i Petersburg
samt var under sin vistelse där någon tid
(i början af 1820-talet) bibliotekarie hos
rikskansleren grefve Rumjanzov. 1823 utnämndes
han till kyrkoherde i Vichtis församling i
Nyland, blef 1842 kontraktsprost samt mottog
1847 Nykyrka pastorat i Viborgs län. Bland H:s
utgifna skrifter förtjäna särskildt framhållas
hans för sin tid ganska goda Beskrifning öfver
Perno socken i Nyland (1817), Neva och Nyenskans
(1836), Beskrifning öfver Vichtis socken (1845),
Om nyländska språkdialekten (1846) m. fl. smärre
uppsatser af historiskt innehåll.
R. H.
Hippisk agon. Se Agon och Hippodrom.
Hippius (Gippius), Zinaida Nikolajevna, rysk
författarinna af svensk härkomst, f. 1867, gift
med författaren D. S. Merezjkovskij. Hon begynte
som realistisk skildrare af hvardagslifvet,
men har alltmer fördjupat sig i en konstlad,
af franska förebilder (särskildt Rodenbach)
påverkad Nietzsche- och skönhetskult med
dikter på vers och prosa, som ofta äro
oklara i innehållet och svaga i formen.
A—d J.
Hippo, astron., en af småplaneterna.
Hippo l. H. Regius, i forntiden stad i
Numidien, vid Medelhafvet, urspr. anlagd af
fenicier, sedan tillhörig Kartago. Af Cæsar
lades H. jämte hela Numidien under romarna och
var sedan en mycket blomstrande handelsstad,
stapelplatsen för Roms handel med Afrika. Under
den kristna tiden var H. biskopssäte,
särskildt bekant genom Augustinus, hvilken
dog där 430, under det staden belägrades af
vandalerna. Sedan H. intagits och förstörts af
muhammedanerna (697), anlade invånarna omkr. 2
km. n. n. ö. därom den nuv. staden Bône (Bona),
som räknar omkr. 32,000 inv.
Hippobosca, zool. Se Hästflugan.
Hippocampus (grek. hippokampos) af hippos, häst,
och kamptein, böja). 1. Anat. Se Ammonshorn2.
— 2. Zool. Se Hästfiskar. — Jfr Hippokamp.
Hippocastanaceæ, bot., växtfamilj af
serien Sapindales bland de frikronbladiga
dikotyledonerna. Hit hör ett fåtal träd och
buskar, spridda öfver den norra tempererade
zonen, talrikast i Nord-Amerika, med motsatta,
fingrade blad och stora, snedt zygomorfa blommor
i terminala ställningar. Det stora växtämnet har
tjocka, halfklotformiga hjärtblad och lillroten
liggande i en ficka i fröskalet. Flera arter
odlas som prydnadsträd, allmännast Æsculus
hippocastanum, hästkastanjen. Många arters
rötter innehålla saponin och användas i Amerika
till tvättning af ylle. Jfr Æsculus. Fossila
lämningar af Æsculus och Pavia från Europas,
Nord-Amerikas och Japans tertiära aflagringar
angifva, att familjen under tertiärtiden hade en
nordligare och mera likformig utbredning än nu.
G. L—m. A. G. N.
Hippocentaurer (af grek. hippos, häst, och
kentauros, centaur). Se Centaurerna.
Hippocrates. Se Hippokrates.
Hippodameia (grek. Ἱπποδάμεια,
lat. Hippodamia), grek. hjältes., dotter
af konung Oinomaos i Pisa, en stad i det
forngrekiska landskapet Elis. Med anledning af
en spådom, att hans dotters gemål skulle blifva
hans baneman, utmanade han till kappkörning
alla, hvilka anmälde sig som friare, hvarvid
han upphann och med sin lans dödade alla, till
dess att slutligen Pelops besegrade honom,
antingen med Poseidons hjälp eller genom att
besticka hans körsven. H. blef därefter Pelops’
gemål och födde åt honom många söner, bland
andra Atreus och Thyestes. I hippodromen i
Olympia stod en bronsbild af H., framställande
henne i det ögonblick, då hon skall bekransa den
segrande Pelops. Kappkörningen mellan Oinomaos
och Pelops är afbildad på antika vasmålningar,
och de i senare tid återfunna skulpturerna
på det olympiska Zeustemplets ena gafvelfält
framställa ögonblicket före dess början.
A. M. A.
Hippodamia. Se Hippodameia.
Hippodrom (grek. hippodromos, af hippos, häst,
och dromos, lopp), forngrekisk hästlöpningsbana,
motsvarande romarnas circus. Ett framstående rum
bland de grekiska kämpalekarna (agones) intog
den s. k. "hippiska agonen", hvilken bestod
dels i kappridning, dels och i synnerhet i
kappkörning med två- till fyrspända vagnar. Redan
Homeros låter de grekiske hjältarna anställa
en sådan kappkörning på fältet utanför Troja,
och den därtill valda platsen betecknas som en
"hippodromos". Under den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
