Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 605-606 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hess ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gårdarna genom köp till fältmarskalken
grefve G. A. Leijonhufvud, och genom dennes
änkas, grefvinnan K. K. De la Gardies,
andra gifte tillföll godset riksamiralen
grefve G. O. Stenbock, hvilken bildade det
nuv. herresätet och gaf det namnet samt uppförde
slottet. Sedermera egdes H. af Stenbocks
styfson grefve G. M. Lewenhaupt (d. 1700) och
därefter af dennes måg landshöfdingen (sedermera
öfverståthållaren) grefve M. Törnflycht. Denne
förlade under sommarmånaderna hela länsstyrelsen
till H. och inrättade länsfängelse i slottets
källarvåning. Då han aflidit, 1738, sålde änkan
H. till hans syster K. Törnflycht, som var
änka efter öfverste marskalken grefve K. Piper
och 1747 gjorde H. till fideikommiss för sin
dotterdotter grefvinnan E. Ch. Bielke och hennes
arfvingar. Hennes man, frih. F. G. Gyllenkrok,
erhöll 1779 regeringens tillstånd att öfverflytta
fideikommissnaturen från H. till Björnstorps
gods i Skåne, hvarefter han s. å. sålde H. till
landshöfdingen frih. S. Liljencrantz. Denne
utvidgade godset till dess nuv. storlek
samt förordnade 1796, att H. skulle vara
fideikommiss inom hans ätt, såväl å mans- som
kvinnosidan. Det innehafves f. n. (1909) af
f. d. öfversten frih. L. J. Ph. Liljencrantz.
B. S.*

Hesselbyholm, manbyggningen.

Hesselgren, Gudmund, stamfar för adliga
ätten Silfverstolpe (se d. o.).

G. Hesselius. Efter ett själfporträtt.

Hesselius. 1. Gustaf H. d. ä., svensk-amerikansk
målare, son af kyrkoherden Anders H. i
Folkärna, Dalarna, f. där 1682, d. 25 maj 1755
i Philadelphia, antages ha studerat konst
i England och kom 1711 tillsammans med sin
äldre broder Andreas H. (f. 1677, d. 1733)
till Amerika, där brodern till 1723 var präst
för en af de svenska församlingarna i Delaware
och Pennsylvania. H. slog sig till en början
ned i Philadelphia "för sin professions skull",
flyttade omkr. 1719 till Prince George county
i Maryland. Här utförde han bl. a. altartaflan
Jesus instiftar nattvarden, "så långt man känner
den första beställning af
ett konstverk för en offentlig byggnad i de
amerikanska kolonierna", enligt konsthistorikern
Charles H. Hart, som kallar H. "Amerikas förste
konstnär af betydenhet". H. flyttade före 1735
från Maryland tillbaka till Philadelphia, där
han 1735 köpte det hus, som han bebodde till
sin död. 1740 upptogs han till medborgare
af prov. Pennsylvania. Han målade flera
porträtt och utställde ännu 1748 en tafla,
Korsfästelsen, men försmådde ej att därjämte
utföra allehanda slags yrkesmålning. Om H:s
konstnärskap yttrar Hart: "Han förstod att
på pricken karakterisera det individuella hos
sitt subjekt, hans färgbehandling var förfinad
och han besatt en utsökt teknik". Han skall ha
varit den förste, som utöfvat orgelbyggarkonst
i kolonierna. — Äfven H:s son, John H. (f. 1728,
d. 1778), var porträttmålare. Hans dotterdotter
Lydia Henderson var gift med målaren
A. U. Wertmüller. Litt.: S. Leijonhufvud,
"Gustaf H. d. ä. En bortglömd svensk konstnär"
(i "Personhist. tidskr.", 1905, och tillägg
ibid. 1906, sid. 47).

2. Johan H., den föregåendes broder, läkare,
f. 1687 i Falun, d. 10 april 1752 på Alkvättern
i Örebro län, blef 1715 provinsialläkare
i Västergötland, reste 1721 utrikes och
promoverades s. å. till med. doktor i Harderwijk.
1728 befordrades han till provinsialläkare i
Närke och Värmland samt 1733 till assessor i
Collegium medicum. Led. af Vet. akad. 1745.
Påverkad af tidens riktning, sysselsatte sig
H., förutom med medicinen, med allehanda
ekonomiska rön, för hvilka han af rikets
ständer 1747 erhöll en belöning.

3. Andreas H., med binamnet Americanus,
den föregåendes brorson, son af den under H. 1
nämnde Andreas H., skriftställare, f. 1714
i Pennsylvania, d. i mars 1762 i Stockholm,
medföljde 1723 fadern till Sverige och blef
med tiden engelsk språkmästare vid Uppsala
universitet. Han gjorde sig bekant som
ovanligt flitig författare på det vittra området.
Sin första namnkunnighet vann H. som Ol. Celsius
d. y:s medarbetare i den till större delen
rimmade tidningen "Thet swenska nitet"
(1738), i hvars fotspår han sedan ensam trädde
med "Then swenska sanningen" (1739—40). Han
uppträdde äfven som krigsskald under kriget
1741—43, som tillfällig skald och som författare
af några dramer, bland hvilka Erik den
nionde (1740) lär vunnit ett visst bifall.

4. Gustaf H. d. y., den föregåendes halfbroder,
målare, f. 1727 i Gagnef (Dalarna), d. i
sept. 1775 i Stockholm, kom tämligen snart
i målarlära i Stockholm hos Joh. Pasch.
Som lärling hos denne, hvilken ej hörde till
skrået, deltog han i arbetena för k. slottets
dekorering och visade därvid sådan skicklighet,
att slottsbyggnadsdeputationen 1757 gaf
honom ett reseunderstöd. På hösten s. å. for
H. öfver Köpenhamn till Paris, där han uppehöll
sig till 1764 för att utbilda sig i sin konst,
under de sista åren hugnad med en ganska riklig
pension. Vid sin återkomst erhöll han i uppdrag
att måla de dörrstycken, hvilka ännu felades
i slottet, och han fortfor därmed till 1771.
Någon närmare undersökning af hans möjligen
kvarvarande arbeten är ej företagen. Några
egentliga taflor finnas ej, veterligen, af
hans hand.
1. O. A. L—r. 3—4. —rn.*

Hesselkulla, gammal järngrufva i Vintrosa
socken af Örebro län. Grufvan är som järngrufva
ej synnerligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>