Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 557-558 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herrevadsbro. Se Hervadsbro - Herrfurth, Ernst Ludwig - Herrgård - Herrgårdsost. Se Ost - Herrgårdsras - Herrgårdstypen. Se Bostad, sp. 1272 - Herrick, Robert - Herrick Robert

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stambanan. 4 mtl, tax. till 93,600 kr. (1907),
jämte smedja, såg och två kvarnar (9,500 kr.).
H., i äldre tid Harstadha l. Harstad,
tillhörde omkr. 1400 dels Alvastra, dels
Skeninge kloster. Dess senare öden äro okända
till början af 1600-talet, då det tillhörde
en fru Kristina Sigrid Banér, f. Bielke, gift
med viceguvernören Karl Banér, och därefter
majoren J. Pistol och hans son ryttmästaren
Ax. Pistol. 1825 såldes H. till excellensen
grefve Gust. Trolle-Bonde, som 1826 gjorde det
till fideikommiss, en del af fideikommisset
Katrineholm i samma socken.

Herrevadsbro. Se Hervadsbro.

Herrevadsklosters slott.

Herrevadskloster, kungsgård i Riseberga socken,
Norra Åsbo härad, Kristianstads län, består af 7 1/4
mtl säteri, taxerade till 209,000 kr. Arealen
1,091 har. Slottsbyggnaden (se fig.) uppfördes
1805—17. Stall, ridhus och kasernbyggnad, hvilka
förskrifva sig från den tid fältkommissariatet
var förlagdt till H., stå under öfverinseende
af öfversten för Skånska dragonregementet,
men de öfriga byggnaderna (de ha tillhört
passevolansinrättningen) under öfverstens för
Skånska husarregementet tillsyn. — Vid Herivad
öfver Rönneån anlade ärkebiskop Eskil i Lund
1144 ett munkkloster af cisterciensorden, till
hvilket han inkallade munkar från Citeaux. Det
invigdes 1150. Först år 1565 indrogs klostret,
då den siste abboten, Laurids (d. 1572), fick åt
sig tillförsäkradt ett nödtorftigt underhåll; det
gafs i förläning åt Sten Bille till Vanås samt
därefter till åtskilliga danska adelsmän. När
Skåne 1658 införlifvades med Sverige, blef
H. statsegendom och förlänades till Korfits
Ulfeld. Då han 1660 rymde ur landet, gafs
det i pant för 70,000 rdr, som svenska staten
mot 8 proc. ränta lånat af riksrådet grefve
K. K. Schlippenbach, hvilken s. å. öfverlät
fordran och gården å fältmarskalken grefve
H. K. v. Königsmarck. Dennes son, fältmarskalken
grefve O. V. v. Königsmarck, utbytte 1682
H. mot Börringe kloster. H. anslogs 1691 till
boställe för öfversten vid Norra skånska
kavalleriregementet, men förvandlades 1727
till öfverstelöjtnantsboställe vid samma
regemente. Det 1786 nyinrättade skånska
fältkommissariatet förlades till H., som
vardt boställe för generalintendenten vid
kommissariatet. Sedan 1824 är gården ställd
under en k. ståthållare, som sorterar under
Arméförvaltningens intendentsdepartement. Sedan
kommissariatet 1830 indragits, utarrenderades
gården 1836. Där finnes nu en remontdepå. Af de
gamla klosterbyggnaderna, hvilka nedrefvos
på Karl XI:s befallning, finnas numera inga spår.
B. S.*

Herrfurth, Ernst Ludwig, preussisk statsman,
f. 1830 i kretsen Merseburg, d. 1900 i Berlin,
genomdref som inrikesminister (sedan 1888) de
nya kommunallagarna af 1891 för de sju östra
provinserna och 1892 för Schleswig-Holstein. Han
bekämpade Miquels skattereformplaner, men då
han ej lyckades genomdrifva sin åsikt, afgick
han 1892. H. utgaf en mängd arbeten rörande
finansförvaltningen, försäkringsväsendet och
kommunalförvaltningen i Preussen.

Herrgård, populär beteckning för jordegendom,
hvars innehafvare tillhör herremanna-, i motsats
mot allmogeklassen. Beteckningen, som icke har
någon kameral eller juridisk giltighet, är dock
ej strängt bunden vid den tillfällige egarens
samhällsställning, utan beror snarare däraf, att
egendomen bebyggts efter herremannaklassens
fordringar och har den storlek, att
afkastningen kan vara tillräcklig för en
till denna klass hörande familjs uppehälle.
H. J. Dft.

Herrgårdsost. Se Ost.

Herrgårdsras benämnes nötboskap, som på
grund dels af inblandning af främmande
blod, dels af inafvel, god utfodring och
omsorgsfull vård blifvit mer ensartad,
storvuxen och produktionskraftig än landets
nötkreatur i allmänhet. Förr funnos rätt
många dylika raser i Sverige, såsom skånsk
herrgårdsras, Strömsholmsras, Katrinebergsras
och Valaholmsras. Numera ha dessa uppgått i
s. k. "rödbrokig svensk boskap", som hålles
hufvudsakligen på herrgårdarna och upptages i en
särskild stambok. Med understöd af allmänna medel
dels från staten, dels från hushållningssällskap
utgifves denna af "Afvelsföreningen för rödbrokig
svensk boskap".
H. F.

Herrgårdstypen, bygnk. Se Bostad, sp. 1272.

Herrick [he’rik], Robert, engelsk skald,
f. 1591, d. 1674, studerade i Cambridge,
erhöll 1629 pastoratet Dean Prior i Devonshire,
hvarifrån han 1647 fördrefs under inbördeskriget,
men dit han återvände vid restaurationen (1660).
1648 utgafs en samling af hans dikter,
Hesperides. En afdelning af dessa,
Noble numbres, behandlar religiösa ämnen, men flertalet är kärleks-
och naturlyrik, frisk, behaglig och af melodisk
form. Många af hans graciösa små visor ha bevarat
sin popularitet ännu i dag. Se
Grosarts upplaga i 3 bd, 1876,
Pollards i 2 bd, 1891 (ny uppl. 1898) och
Saintsburys, 1893, samt
Gosse, "Seventeenth century studies" (1883),
och en monografi af E. Hale (1892). På svenska finnas
några dikter af H. öfversatta och en kort studie öfver
skalden af Per Hallström i "Ord och bild", 1903.
R—n B.

Herrick [he’rik], Robert, amerikansk författare,
f. 26 april 1868 i Cambridge, Massachusetts,
graduerades vid Harvard 1890 och är sedan
1893 professor i engelska vid universitetet
i Chicago. Utom filologiska arbeten har
H. författat romaner och noveller,
The man who wins (1895),
Literary love letters (1896),
Love’s dilemmas (1898),
The web of life (1900),
The real world (1901),
Their child (1903),
The common lot (1904),
The memoirs of an american citizen (1905; "En amerikan", 1908) och
Together (1908),
hvilka vunnit ryktbarhet som karakteristiska och
kraftfulla skildringar af modernt samhällslif i
Förenta staterna.
R—n B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>