- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides /
549-550

(1909) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herondas - Heronsbrunnen - Herons kula - Herons källa - Heroon - Herophilus - Heros - Herostratisk - Herostratos - Herostratus. Se Herostratos - Héroult, Paul - Herpes - Herpestes. Se Mangustsläktet - Herpestes ichneumon. Se Faraokatten - Herpetologi - Herrar etthundrade män - Herrberga. Se Härberga - Herrborum - Herre

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Herondas (Herodas), grekisk skald, lefde i
midten af 3:e årh. f. Kr., antagligen på Kos,
författade på jonisk dialekt s. k. mimiamber, scener ur
det grekiska folklifvet i form af dialog emellan några
personer. Endast några fragment af dem voro
kända, då för omkr. 20 år sedan i en egyptisk
papyrus (utg. af Kenyon i "Classical texts from
Papyri in the British museum", 1891) påträffades
omkr. 700 verser från åtta mer eller mindre fullständiga
dikter. Jfr O. Crusius, "Herondae mimiambi"
(4:e uppl. 1908), och L. Kjellberg, "En återuppstånden
författare" (i "Sv. tidskr.", 1892).
E. N—n.

Heronsbrunnen. Se Herons källa.

Herons kula, fys. 1. En af Heron (se denne)
uppfunnen apparat, bestående af ett slutet kärl,
delvis fylldt med vatten, i hvilket ett smalt rör går
ned. När luft inpressas genom röret, bubblar den
upp genom vattnet och ökar trycket af den ofvanför
befintliga gasen, så att, när röret sedan lämnas
öppet, vattnet sprutar ut. Den vid kemiska operationer
allmänt använda sprutflaskan, sifonen
för förvaring af kolsyradt vatten och
vindkitteln vid brandsprutan grunda sig på samma
princip. — 2. Se Eolipil.
L. A. F. (G. N.)

illustration placeholder
Herons källa.

Herons källa, fys., en af Heron
(se denne) uppfunnen springbrunn, af
hvilken vidstående fig. visar en enkel
form. Vatten hälles i tratten f, och
trycket af vattenpelaren i röret a
fortplantas genom luften i röret b till
kärlet c, som tjänstgör som en Herons
kula (se d. o.).
G. N.

Heroon, grek., eg. tempel åt en heros; furstegrafkammare.

Herophilus, lat. Se Herofilos.

Heros (grek. och lat.; sv. plur.
heroer), hjälte, halfgud, förgudad
människa, öfverlägsen personlighet.
Se Heroer.

Herostratisk. Se Herostratos.

Herostratos (grek. Ἡϱόστϱατος,
lat. Herostratus), grek. hist., en
efesier, beryktad genom uppbrännandet
af Artemis’ praktfulla tempel i Efesos
(356 f. Kr.), hvartill han, enligt sin
egen på pinbänken afgifna bekännelse,
skall ha drifvits blott af begäret
att bringa sitt namn till eftervärlden.
De joniske grekerna beslöto med anledning däraf
att aldrig nämna hans namn. Men det är dock
meddeladt af historieskrifvaren Theopompos, och
syftemålet med illgärningen blef således vunnet.
Tempelbranden skall ha timat samma natt, som
Alexander den store föddes. — En namnkunnighet,
som har sin grund i ett illdåd, har sedermera kallats
herosratisk.
A. M. A.

Herostratus. Se Herostratos.

Héroult [erō], Paul, fransk metallurg, f. 1863,
föreståndare för de elektriska smältverken i la Praz,
Savojen, har uppfunnit elektriska ugnar för
framställning af aluminium, för stålsmältning, för
tackjärnstillverkning m. m. I Sverige ha hans metoder
kommit till användning vid ett verk, uppfördt af
A. B. Héroults elektriska stål vid Kortfors i Örebro
län. Jfr Färskning.
G. H—r.

Herpes (grek., böld, af herpein, krypa), med.,
gemensamt namn för flera olika arter af hudsjukdomar.
Vanligen menas dock härmed en hudaffektion,
yttrande sig i hastigt uppstående, gruppvis
stående och ofta nog riktningen af en hudnervstam
följande små, röda blemmor. På toppen af dessa
utveckla sig snart blåsor, fyllda af ett först vattenklart,
sedermera grumligt och slutligen intorkande
innehåll. Oftast kvarstå brunfärgade fläckar på
dessa utslags plats, någon tid sedan utslaget
försvunnit. Sjukdomens orsak är ännu oklar, men
ställes i samband med affektioner i nervsystemet.
En af sjukdomens mest kända former är herpes
zoster
(se Bältros) och herpes facialis
(markyss), som uppträder på läpparna som s. k.
munsår. Herpes tonsurans l. circinatus
(skäggsvamp l. hårsvamp) är en helt olikartad
åkomma, orsakad af en känd svampart, Trichophyton
tonsurans
(se Bakteriologi, sp. 729). Se
f. ö. Ringorm och Sycosis.
I. H.

Herpestes, zool. Se Mangustsläktet.

Herpestes ichneumon, zool. Se Faraokatten.

Herpetologi (af grek. herpein, krypa, och logos,
lära), läran om amfibierna och kräldjuren; läran
om hudutslagen (jfr Herpes).

Herrar etthundrade män kallas styrelsen för
Stockholms stads brandförsäkringskontor.
Se Brandförsäkring, sp. 1464.

Herrberga, socken. Se Härberga.

illustration placeholder

Herrborum, gammalt frälsesäteri i S:t Anne
kapell, Östergötlands län. 2 27/40 mtl., tax. till
107,800 kr. (1907), jämte ångsåg (1,000 kr.),
hvarjämte till samme egare höra 6 1/8 mtl., tax.-v.
215,700 kr., i Skällviks socken. — I midten af
1300-talet tillhörde Hærborum riddaren Knut
Algotsson (gift med en dotter till den hel.
Birgitta), hvars dotter Ingegärd 1375 ingick i
Vadstena kloster och skänkte till klostret en attung i
H. En annan del af H. egdes samtidigt af
häradshöfdingen i Björkekinds härad Staffan Stangenberg,
som 1381 sålde denna del till Bo Jonsson (Grip).
På 1600-talet tillhörde H. riksrådet Gustaf Banérs
änka, Kristina Sture, vidare hennes son A. Banér
och dennes måg överståthållaren Göran Gyllenstierna.
Genom hans sondotter kom H. till G. J.
Horn (halshuggen 1756) och genom dennes dotter
till hofmarskalken grefve K. G. Mörner, inom hvars
släkt det sedan förblifvit. F. n. (1909) eges H. af
grefve A. N. K. Mörner.
B. S.*

Herre (fsv. hærra, fnisl. herra). 1. Manstitel,
som nyttjas inom de nordiska länderna för nästan
hvarje man, hvars samhällsställning icke är alltför
ringa. Ordet är ett lån från fornhögtyskan, där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbk/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free