Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemskifte - Hemskog - Hemskolor - Hemslöjd. Se Föreningen för svensk hemslöjd och Slöjd - Hemsparbössa. Se Sparbank - Hemstad. Se Homestead - Hemsterhuis, Tiberius - Hemsterhuis, Frans - Hemsändande - Hemsö - Hemsöborna - Hemtrefnad. Se Fredrika-Bremer-Förbundet - Hemul - Hemula - Hemvist - Hemvännen - Hen - Henares
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skiften (jordområden), som ligger invid
eller åtminstone i närheten af hemmanets
åbyggnader. Vid laga skifte, hemmansklyfning
eller annan liknande landtmäteriförrättning kan
nämligen den till ett och samma hemman hörande
jorden utläggas i flera särskilda stycken
("skiften"), hvilka betecknas antingen efter
sin belägenhet ("hemskiftet", "tomtskiftet" med
byggnaderna och trädgården, "utskiftet" eller
"utmarksskiftet" mera afsides beläget) eller
ock efter jordens beskaffenhet ("åkerskiftet",
"ängsskiftet", "ljungskiftet", "skogsskiftet").
C. G. Bj.
Hemskog, den till en egendom hörande
skogsmark, som ligger närmast "hemmet",
d. v. s. åbyggnaderna och den odlade jorden,
i motsats till de aflägsnare liggande
skogsområdena, fäbodeskogen och utskogen.
C. G. Bj.
Hemskolor, ett slags fortsättningskurser
för den vuxna ungdomen, hvilka man i samband
med de politiska händelserna i Finland 1899
(februarimanifestet, den stora petitionen
o. s. v.) upprättade därstädes å landsbygden
i syfte att afhjälpa de svåraste bristerna i
allmogebefolkningens bildning samt höja dess
förmåga att tillgodogöra sig litteraturens
skatter och kulturens fördelar. Undervisningen
vid dessa kurser meddelas företrädesvis
om aftnarna åt mindre grupper i enskilda
hem. Folkskollärare, präster och studenter
tjänstgöra mestadels som lärare vid kurserna.
A. J.
Hemslöjd. Se Föreningen för svensk hemslöjd
och Slöjd.
Hemsparbössa. Se Sparbank.
Hemstad. Se Homestead.
Hemsterhuis [-höjs]. 1. Tiberius H.,
holländsk språkforskare, f. 1685, d. 1766,
blef 1704 professor i matematik och filosofi
i Amsterdam samt 1740 professor i grekiska
språket och historien i Leiden. H. var en af
1700-talets mångsidigaste humanister och gaf
studiet af grekiska språket en vetenskaplig
grundläggning. Bland hans arbeten märkas
editionerna af Pollux’ "Onomasticon" (1706),
Aristofanes’ "Pluto" (1744) samt kommentarer till
Propertius, Kallimachos och Hesychios. Postumt
utgåfvos "Anecdota hemsterhusiana" (1825) och
Orationes et epistolæ (2:a uppl. 1839).
2. Frans H., den föregåendes son, holländsk
filosof och arkeolog, f. 27 dec. 1721 i
Groningen, d. 7 juli 1790 i Haag, innehade
en anställning i Nederländernas statskansli
och tillhörde den krets af snillen, som omgaf
furstinnan Amalia Golitsyn ("Diotima") i
Münster. Hans filosofiska system är eklektiskt
och går ut på att förena rationalism med
sensualism. Hans förklaring af det sköna såsom
det, hvilket på kortaste tid framkallar det
största möjliga antal föreställningar, upptogs
af Jacobi och Goethe. På Tysklands nyromantiker
utöfvade H. stort inflytande genom sin sträfvan
efter en religiöst betonad skönhetslära. Han
författade bl. a. Sur les désirs (1770), Lettre
sur l’homme et ses rapports (1772), Sophyle,
ou de la philosophie (1773), Aristée, ou de
la divinité (1779), Lettre de Dioclès à Diotime
sur l’athéisme (1785), Alexis, ou sur l’age d’or
(1787). Hans Oeuvres philosophiques (1792) ha
senast utgifvits af Meyboom 1846—50. Se biogr.
af Tydeman (1834), Grucker (1866) och E. Meyer
(1893) samt E. Kircher, "Die philosophie der
romantik" (1907).
1 o. 2. R—n B.
Hemsändande, jur. Svensk lagstiftning
innehåller åtskilliga bestämmelser
ang. hemsändande. Viktigare sådana bestämmelser
förekomma i förordn. ang. fattigvården 9
juni 1871, om hemsändande af fattighjon
och bettlare; i lag ang. lösdrifvares
behandling 12 juni 1885, om hemsändande af
frigifna tvångsarbetsfångar; i § 34 Sjölagen
äfvensom i förordn. ang. konsulatväsendet
om hemsändande af nödställda sjömän.
E. K.
Hemsö, socken i Västernorrlands län,
Ångermanlands södra domsagas tingslag, bestående
af ön H. i Ångermanälfvens mynning jämte några
holmar. 5,276 har. 480 inv. (1908). Annex till
Högsjö, Härnösands stift, Ångermanlands östra
kontrakt. Ön H. (5,258 har) är bergig och till
största delen skogbevuxen.
Hemsöborna, en skärgårdsroman (1887) af
J. A. Strindberg (se d. o.).
Hemtrefnad, veckotidning. Se
Fredrika-Bremer-förbundet.
Hemul (isl. heimill l. heimull), urspr.
"försvarad" (om en rättighet); jur., skyldighet
att försvara en föryttrad sak mot annans
påstående om bättre rätt till densamma (se Hemula).
Jfr Eviktionsskyldighet. — Orden hemul
och hemulsman nyttjas numera äfven i betydelsen
auktoritet.
I. Afz.
Hemula (isl. heimila, försvara sin eller
en annans eganderätt), jur., försvara en
föryttrad sak mot annans påstående om bättre
rätt till densamma. Säljare är, där icke
annorlunda är öfverenskommet, skyldig att
"stånda i hemul". Frånvinnes saken köparen,
är säljaren skyldig utgifva, hvad han uppburit,
och upprätta all skada, men eger i sin ordning
vända sig till sin hemulsman den ene efter den
andre. Jfr Eviktionsskyldighet.
I. Afz.
Hemvist, jur., i allmänhet den ort, som en person
valt till sin uppehållsort samt till medelpunkt
för sitt borgerliga lif och som till följd
däraf måste anses som medelpunkten för hans
rättsliga förhållanden (jfr Domicil). För en
persons rättsliga hemvist anses den ort, där han
är mantalsskrifven (jfr Mantalsskrifning).
Orten, där en person sålunda har sitt
"bo och hemvist", är bestämmande med afseende
å den domstol, vid hvilken han skall stämmas
i skuldfordringsmål och andra tvistemål, som
röra hans person (jfr Forum). En person är också
skyldig att å den ort, där han har sitt hemvist,
underkasta sig fullgörandet af kommunalutskylder
och vissa personliga tjänster åt det allmänna,
såsom kommunala uppdrag o. d. Hemvist tages
också i den mera inskränkta betydelsen af det
hus eller den bostad, hvarinom en person har
sitt hem. I detta hemvist njuter han särskildt
skydd mot andras störande inverkan på grund af
lagens bestämmelser om hemfrid (se d. o.).
K. H. B. (E. K.)
Hemvännen, ett illustreradt månadsblad. Det
utgafs i Stockholm 1875—slutet af 1877 af dr
V. Sturzen-Becker och därefter t. o. m. 1889
af L. Hökerberg. Genom originalillustrationer
och utgifvande af större, dyrbarare
originalplanscher i träsnitt, hvilka
prenumeranterna erhållit gratis, bidrog bladet
till träsnidarkonstens utveckling i Sverige.
Hen (isl. hein, angls. hän, eng. hone), bryne,
fin brynsten. Jfr Blå-hen.
Henares [ena’res], flod i Spanien, upprinner på
södra sidan af Sierra Ministra och utmynnar ö. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
