Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 337-338 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häller - Heller, Joseph - Heller, Stephen - Heller, Simon - Hellerström, Josef Alfred - Hellerup - Hellesens torrelement. Se Galvaniskt element, sp. 668 - Hellesjö. Se Hällesjö - Hellesponten - Hellestad. Se Hällestad - Helleu, Paul César - Hellevoetsluis l. Helvoetsluis - Hell Gate - Hellhoffit. Se Sprängämnen (Sprengels) - Hellichius, Abraham. Se Gustafschöld - Helliesen, Henrik Laurentius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1400-talet hade ett värde af 1/2 pfennig, nedsjönk
till skiljemynt under 1600- och 1700-talen samt
då slogs äfven i koppar och slutligen försvann
vid markräkningens införande på 1870-talet. —
2. I Österrike sedan 1892 minsta myntenheten,
ett bronsmynt = 1/100 krone, = 0,756 öre. Äfven
stycken om 2 heller slås. I Ungern kallas
heller fillér.

Heller, Joseph, tysk konsthistoriker,
f. 1798, d 1849, var egare af en
betydande kopparstickssamling och utgaf
bl. a. L. Cranachs leben und wirken (1821),
Geschichte der holzschneidekunst (1822), Lexikon
der vorzüglichsten kupferstecher (1823—36),
Das leben und die werke Albr. Dürers (1827—31)
och Monogrammenlexikon (1831).


Heller, Stephen, ungersk pianist och tonsättare,
f. 1814 i Pest, d. 1888 i Paris, utbildades
af pianolärare i Wien och uppträdde första
gången 1827. Efter en stor konsertresa genom
Tyskland 1829 stannade han 1830—38 i Augsburg,
där han kom till mognad och klarhet öfver sig
själf samt försökte sig med kompositioner,
hvilka varmt lofordades af Rob. Schumann. 1838
bosatte han sig i Paris, där han umgicks med
Chopin, Liszt, Berlioz m. fl. samt småningom
vann stort anseende som konsertspelare och
lärare, slutligen äfven som kompositör. Hans
bättre tonsättningar (mest karaktärsstycken för
piano: Im walde, Nuits blanches, Promenades
d’un solitaire, Kinderscenen, Tarantellen,
Études m. m.) utmärka sig för en utsökt,
naturfrisk poesi samt en sällsynt grace och
elegans; de äro något besläktade med Chopins,
dock med fullt utpräglad originalitet samt
mera enkla i harmoniskt och liffulla i rytmiskt
afseende. Paris konservatorium erbjöd honom,
ehuru förgäfves, en professorsplats och har bland
sin undervisningsmateriel upptagit de flesta af
hans kompositioner. Biogr. af Barbedette (1876).
A. L.*

Heller, Simon, österrikisk blindpedagog, f. 1843
i Tachau, Böhmen, sedan 1873 föreståndare för
judiska blindinstitutet på Hohe Warte i Wien,
som under hans ledning betydligt utvidgats, är
mest bekant genom sina forskningar öfver psykiska
abnormiteter. Han iakttog tidigt s. k. psykisk
döfhet, som han behandlat med framgång, och
anser sig ha iakttagit en motsvarande abnormitet
på synsinnets område. I Wiens läkarsällskap
demonstrerade han 1901 en gosse, som han "lärt
se". Hans arbete för en psykologisk-vetenskaplig
grund för blindpedagogiken har fullföljts af
hans son, Teodor August H. (f. 1880, lärjunge af
Wundt, direktor vid Heilpedagogische anstalt
i Wien-Grinzling), som liksom fadern är en
produktiv skriftställare.
G. Å.

Hellerström, Josef Alfred, arkitekt, f. 19
mars 1863 i Stockholm, elev 1883—85 vid Tekniska
högskolan och 1885—88 vid konstakademien, bosatt
i Hälsingborg, lärare vid denna stads tekniska
skola 1892 och stadsarkitekt 1903. Bland hans
arbeten märkas i främsta rummet det ståtliga Rådhuset i
Hälsingborg (1891), Frimurarlogen, Allmänna
läroverket, en folkskola i nämnda stad,
Kärnans restaurering samt katedralskola, hotell,
posthus, nya biblioteksbyggnaden m. m. i Lund.
J. K—e.*

Hellerup, förstad till Köpenhamn, vid Sundet,
utgör sedan 1901 egen socken, men hör eljest
till Gjentofte kommun. 8,729 inv. (1906). H. har
uppstått efter Klampenborgbanans öppnande 1863,
och både den nordsjälländska järnvägen och
kustbanan till Helsingör gå härförbi. Det har
fullständigt prägel af stad och omfattar en mängd
villor samt flera stora fabriker, H:s glasbruk
och Tuborgs ölbryggeri och mineralvattensfabrik
(inalles 400 arbetare), och Tuborgs hamn.
E. Ebg.

Hellesens torrelement. Se Galvaniskt element, sp. 668.

Hellesjö, socken. Se Hällesjö.

Hellesponten (grek. Hellepontos, "Helles haf"),
det forna namnet på sundet vid Dardanellerna (se
Dardanellerna). Det fick sitt namn efter Helle,
som på flykten till Æa (Kolchis), enligt sagan, drunknade där (se
Argonauterna, sp. 1447).

Hellestad, socknar. Se Hällestad.

Helleu [elȫ], Paul César, fransk konstnär,
f. 1859, gjorde sig som målare omtyckt genom
finkänsliga stämningar af aftonens melankoli
eller ensamhetens poesi i gamla parker eller
kyrkor (Versaillesparken och Kyrkinteriör,
båda i Luxembourg-museet) och genom med
säkerhet fångade friluftsstudier från kusten
och från segelfärder till hafs. Sin egentliga
ryktbarhet har han vunnit som etsare; i denna
konst är han lärjunge af James Tissot. Han
är här företrädesvis den mondäna damens och
barnens skildrare. Han utför oftast sina bilder
helt lätt och summariskt med torr nål. Äfven
hans pasteller, teckningar och litografier
äro högt skattade. H:s etsningar räknas
till öfver 1,800 blad. Nationalbiblioteket
i Paris eger omkr. 100; äfven British museum
har en samling. H. har utgifvit flera album
med teckningar, senast Nos bébés (1906).
G—g N.

Hellevoetsluis [hellevo’slöjs] l. Helvoetsluis,
befäst sjöstad på ön Voorne i nederländska
prov. Syd-Holland, vid norra stranden af
Rhenmynningen Haringvliet, med förträfflig
redd och en rymlig hamn, som är i stånd
att upptaga hela nederländska flottan. 4,152
inv. (1900). Arsenal, skeppsvarf, 2 dockor och
en 16 m. bred sluss, som trotsar den högsta
flod. Navigationsskola och vacker reformert
kyrka. 1688 afseglade från H. Vilhelm af Oranien
med en flotta af 50 skepp och 14,000 man för
att intaga Englands tron. 1795 intogs staden
af fransmännen och besattes af engelsmännen 1813.
(J. F. N.)

Hell gate [he’l ge͡it], "helvetesporten", sund
i Nord-Amerika. Se East river.

Hellhoffit. Se Sprängämnen (Sprengels).

Hellichius, Abraham. Se Gustafschöld.

Helliesen, Henrik Laurentius, norskt
statsråd, f. 20 dec. 1824 i Bodö, d. 22 juli
1900, blef student 1842, aflade juridisk
ämbetsexamen 1847 samt blef 1853 ämbetsman
i Finansdepartementet. 1860—63 var han
amtman i Nedenæs och Råbyggelagets amt, blef
sistnämnda år medlem af statsrådet och chef för
Finansdepartementet, tills han 22 mars 1884 af
riksrätten dömdes ämbetet förlustig. Från 1885
var han tullskrifvare i Kristiania.
O. A. Ö.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>