Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 321-322 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helige anden, Den - Heligandssekten - Helige fadern - Helige E. Se Helgasjvn - Helige eterlvsarens förening. Se Liguori - Helighet. Se Helig - Helig historia. Se Biblisk historia - Heligt samtal - Helike - Helikofon - Helikon 1. berg - Helikon 2. Mus - Helikon 3. Mus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig in. Detta framträder tydligast i
katolicismens lära om den "ingjutna nåden"
(gratia infusa) — "den Helige andes falske
dubbelgångare" (Nösgen) —, men äfven inom
protestantismen spela mångenstädes liknande
föreställningar in. Och reaktionen häremot
har å andra sidan fört till rationaliserande
omtydningar; så synes t. ex. Ritschl i den
Helige ande ej vilja se något annat än den
i den kristna församlingen lefvande, alla
dess medlemmar besjälande och enande, helige
samfundsanden, som har sin grund i dess genom
Kristi fullkomliga uppenbarelse grundlagda,
med Guds egen själfkännedom öfverensstämmande,
gudskunskap. Kanske kan man hoppas, att det genom
den moderna exegetiska forskningen framkallade
nya intresset för de urkristna föreställningarna
om Anden också skall visa sig fruktbringande för
den systematiska behandlingen af denna, såsom
det sagts, hittills framför andra försummade
läropunkt. Jfr vidare art. Filioque
och Treenighet.

Litt.: Giesebrecht, "Die berufsbegabung
der alttestamentlichen propheten" (1897),
Gunkel, "Die wirkungen des heiligen geistes"
(2:a uppl. 1899), Gloël, "Der heilige geist
in der heilsverkündigung des apostels Paulus"
(1888), Weinel, "Die wirkungen des geistes und
der geister im nachapostolischen zeitalter"
(1899), Kölling, "Pneumatologie" (1894) samt
Nösgen, "Geschichte der lehre vom heiligen geist"
(1899) och "Das wesen und wirken des heiligen
geistes" (2 bd, 1905—07).
E. Bg.

Heligeandssekten, en af de många former
af panteistisk tankegång, som genomsyrade
medeltiden under 12:e och 13:e årh. Anhängarna
af denna åskådning, t. ex. Amalrik af Bena
i Paris omkr. 1190 och David från Dinant,
samtidigt lärare i Paris, lärde, att den
Helige andes tidsålder då var kommen. Under
denna skulle Guds ande uppenbara sig för
hvarje troende. All yttre gudstjänst skulle
afskaffas. Påfven var Antikrist. Amalrik
nödgades 1204 af påfven Innocentius III att
återkalla. En lärjunge, guldsmeden Vilhelm,
förde till verklig sektbildning, men dömdes
och afrättades med 9 andra genom synoden
i Paris 1210, då äfven David förklarades
som kättare. Den panteistiska åskådningen
lefde dock kvar och kulminerade i "bröder
och systrar af den frie anden" (se d. o.).
Hj. H—t.

Helige fadern, benämning på påfven.

Helige å. Se Helgasjön.

Helige återlösarens förening. Se Liguori.

Helighet. Se Helig.

Helig historia. Se Biblisk historia.

Heligt samtal (it. santa conversazione) kallas
i konsthistorien en framställning af Maria med
Jesusbarnet, omgifna af helgon, som ej deltaga
i någon egentlig handling, utan synas inbegripna
i samtal, lyssna till änglars sång och musik,
betrakta Jesusbarnet o. s. v. Maria sitter ofta
på en praktfull tron i en rik arkitektonisk eller
landskaplig omgifning; de heliga personerna
(Petrus, Johannes döparen, S. Franciscus,
S. Antonius, kyrkofäderna, S. Magdalena
o. a.) ordna sig oftast symmetriskt till
h. och v. Detta slags framställningar tillhöra
företrädesvis den tidiga italienska renässansen,
och inom denna äro de rikt företrädda i den
äldre venezianska skolan (se fig.). Sin inre
grund ha de, liksom bilderna af heliga familjen
(se d. o.), i sträfvandet
att på ett mera rent mänskligt och
realistiskt sätt framställa de heliga ämnena.
Upk.*

Maria med Jesusbarnet och helgon ("heligt samtal"), målning af Bonifazio Veronese. (Nationalgalleriet, London.)

Helike, jonernas gamla hufvudstad i Achaja med
ett berömdt Poseidon-tempel, förstördes jämte
den närbelägna staden Bura 373 f. Kr. genom
en jordbäfning och uppslukades af hafvet.
J. F. N.

Helikofon (af grek. helix, spiral, och fone,
ljud), fys., apparat för frambringande af
toner genom luftens försättande i spiralformig
rörelse, består af ett glasrör, slutet medelst
en propp. I denna senare äro spiralformiga rör
eller skrufgängor. Om man blåser eller på annat
sätt pressar luft genom spiralrören, uppstår en
ton, som blir högre, i samma mån som man blåser
starkare.
L. A. F.*

Helikon. 1. (Grek. Ἑλιϰών, lat. Helicon), ett
skogbevuxet, 1,749 m. högt berg i sydvästra
delen af det grekiska landskapet Beotien. Af
forntidens skalder prisas H. som sånggudinnornas
hemvist, och där framvälla äfven de två åt dem
helgade källorna Hippokrene och Aganippe. På
bergets östra topp (nu Zagora) stod ett altare,
helgadt åt Zeus Helikonios. Nu finnes där ett
Eliaskapell.

2. Mus., ett forngrekiskt, fyrkantigt instrument
med 9 strängar, användt liksom monokorden till
tonhöjdsbestämningar. — 3. Mus., ett
modernt, i militärmusik förekommande
bleckblåsinstrument, kontrabastuba, som är
nära cirkelrundt, har de största dimensioner
och bäres öfver skuldran (se fig.).
1. A. M. A. 2 o. 3. A. L.*

Helikon, bleckblåsinstrument.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>