Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hederslegionen - Hedersomnämnande - Hederspris - Hedersprofessor. Se Professor. - Hederstierna - Hederstierna, Erland - Hederstierna, Fredrik Ludvig Salomon - Hederstierna, Karl Fredrik Vilhelm - Hedersvakt - Hedervärda ståndet - Hedeselskab, Det danske - Hedeskoga - Hedesunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Ordenspalatset härjades under kommunen 1871 af
mordbrand, men har sedermera restaurerats. Till
orden höra tre uppfostringsanstalter för
kvinnliga släktingar till ordensmedlemmarna; den
förnämsta är Maison de Saint-Denis, grundlagd
1809 i det gamla klostret Saint-Denis; de
båda andra, Maison d’Écouen och Maison des
Loges äro dess filialer. Eleverna utses af
presidenten på förslag af storkansleren; 400
friplatser finnas och lika många för betalande i
Saint-Denis, 40 i hvardera af filialerna. Litt.:
Lamathière, "Panthéon de la légion d’honneur"
(6 bd, 1878—84), Jerrold, "Story of the
legion of honour" (1877), Bonneville de
Marsangy, "La légion d’honneur 1802—1900"
(1900), och Brasier, "Histoire des maisons
d’éducation de la légion d’honneur" (1901).
(V. S—g.)
Hedersomnämnande, lägsta slaget af utmärkelse
vid pristäfling.
Hederspris, vid täflingar, utställningar
o. d. utdeladt särskildt pris, som ej ingår
i serien första, andra o. s. v. pris, men ofta
tillfaller förste pristagaren som ytterligare
erkännande.
Hedersprofessor. Se Professor.
Hederstierna, svensk adlig ätt, som härstammar
från tullnären i Båstad, Magnus Scherna, hvars
fem söner 1717 adlades med namnet H.
1. Erland H., den ofvannämnde
Magnus Schernas son, sjöofficer, f. 1676 i
Båstad, d. 11 nov. 1730, ingick 1688 som
volontär vid flottan, men lämnade den 1690 för
att gå i utländsk tjänst. Han utmärkte sig
sedermera i flera sjöstrider och deltog bl. a. i
belägringen af Palamos i Katalonien. 1700 blef
han kapten i svensk tjänst, där han utmärkte
sig vid åtskilliga strider i finska skärgården.
Under sjöslaget vid Rügen (1715) tjänstgjorde han
på skeppet "Enigheten" under amiral Henck; men
då den senare redan vid stridens början stupade,
öfvertog H. befälet och förde det med mod och
tapperhet till stridens slut. S. å. befordrades
H. till kommendör och upphöjdes 1717 i adligt
stånd. 1722 blef han schoutbynacht.
2. Fredrik Ludvig Salomon H., sonsons sonson
till Erland H:s broder, Peter Scherna, adlad
H., ämbetsman, f. 21 dec. 1828 på Hellinge,
Näsby socken, Jönköpings län, d. 8 okt. 1900,
blef 1847 underlöjtnant vid Kalmar regemente, fick
1859 kaptens afsked och egnade sig sedermera åt
landtbruk. Han tog med utmärkelse del i riksdags- och
kommittéarbeten, hvilket medförde hans
inkallande i statsrådet (Posses ministär)
såsom chef för Civildepartementet 19 april
1880. 5 okt. 1883 utnämndes han
till landshöfding i Västmanlands län.
I detta ämbete verkade H. till sin död och
egnade därvid särskildt sin uppmärksamhet åt
vattenafledningsfrågor, väg- och brobyggnader
samt lasarettsväsendet. H. var led.
af Första kammaren 1868—77 för Jönköpings
län och 1878—87 för Göteborgs och Bohus
län samt af Andra kammaren 1888—91 för Västerås
och Köping. H. var 1876 led. och 1877 ordf. i
kommittéerna ang. järnvägstrafikstyrelsens
förvaltning, led. af 1876—78 års kommitté
ang. döfstumundervisningens ordnande och
(sedan febr. 1878) af 1877—78 års kommitté
ang. tillverkning och försäljning af
brännvin; han var ordf. i 1884—89 års
arbetarförsäkringskommitté och sträfvade i
denna egenskap ifrigt att åstadkomma
ett för arbetarna gagneligt resultat. Han
kallades 1880 till led. af Landtbruksakad.
3. Karl Fredrik Vilhelm H., den föregåendes son,
ämbetsman, f. 1 dec. 1861 på Torsjö i Höreda
socken, Jönköpings län, blef 1880 student i
Uppsala, aflade 1886 juris kandidatexamen
och inskref sig s. å. i Svea hofrätt, där
han, som 1888 blifvit vice häradshöfding,
1898 avancerade till assessor. 1900
förordnades H. till revisionssekreterare,
utnämndes 1903 till expeditionschef i
Sjöförsvarsdepartementet och 1906 till
justitieråd samt kallades 29 maj s. å. till
konsultativt statsråd i Lindmans ministär.
1. L. H.*
Hedersvakt. Se Honnörsvakt.
Hedervärda ståndet, den officiella benämningen
på de till riksdag samlade bondefullmäktige
(se Bonde, sp. 1091).
Hedeselskab, Det danske, stiftades 28 mars
1866 på ett möte i Aarhus i syfte att främja
de jylländska hedarnas fruktbargörande. Det
leddes till en början af kapten (sedermera
öfverstelöjtnant) E. M. Dalgas (se denne) ända
till hans död, 1894, fortsattes senare i samma
anda och har i utomordentlig grad verkat till
hedarnas odling och plantering. Det har efter
hand själft anlagt 25 plantager med inalles
6,200 har planterad areal, men har dessutom
lämnat ledning vid anläggningen af 1,800 privata
plantager med 40,000 har planterad areal och
utöfvar ständig tillsyn öfver dessa. Urspr.
planterades dvärgtall jämte gran, men efter hand
borthuggas dessa för att brukas vid tillverkning
af träkol och tjära. Vidare har det anlagt
kanaler af sammanlagdt 375 km. längd för att
nyttja åarnas vatten till jordens öfverspolning
och därigenom skapat 6,700 har ängsmark samt
genom talrika mindre vattenregleringar förbättrat
mer än tredubbla arealen jord. Det har funnit
och öppnat 1,600 märgelgrafvar och byggt 3
särskilda järnvägar för att forsla märgel
från fyndorterna till de områden, som äro i
behof däraf; en än större mängd transporteras
på själfva statsjärnvägarna. Slutligen har det
begynt en planmässig mosskultur och i detta syfte
upprättat två särskilda mosstationer. Genom sitt
föredöme och sin vägledning såväl som genom sina
småskrifter och sin tidskrift (sedan 1880) har
det spridt intresse för och kunskap om hedarnas
behandling bland befolkningen och hos denna
ingjutit tillit till hedesakens fromma. Medan
det 1866 hade knappt 700 medlemmar, hade antalet
1906 stigit till 4,600, och statens årliga
understöd har småningom vuxit till 300,000 kr.,
så att sällskapet blifvit en af landets största
offentliga institutioner. Genom dess verksamhet
har samlade arealen af hedar och ouppodlade
mossar, som 1866 var 6,600 kvkm., minskats till
omkr. hälften, medan antalet inbyggare i de tre
västliga amten i Jylland (Viborgs, Ringkjöbings
och Ribe amt), där hedarna finnas, har vuxit
från omkr. 200,000 (1860) till 337,000 (1906)
eller med 70 proc. — större tillväxt än för
någon annan del af landtbefolkningen i Danmark.
E. Ebg.
Hedeskoga, socken i Malmöhus län, Herrestads
härad. 774 har. 533 inv. (1908). Annex till
Bjeresjö, Lunds stift, Ljunits och Herrestads kontrakt.
Hedesunda, socken i Gäfleborgs län,
Gästriklands östra tingslag. 48,924 har. 4,845
inv. (1908). H. utgör ett konsist. pastorat i
Uppsala stift, Gästriklands östra kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
