Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 145-146 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hayne, Paul Hamilton - Hay-Pauncefote-fördraget. Se Clayton-Bulwer- fördraget och Hay, J. - Haytorit - Hayu. Se Haju - Hayward, Abraham - Haüy, René Just - Haüy, Valentin - Haüyn - Hazára - Hazard, Désiré. Se Feuillet, O. - Hazaribagh - Hazebrouck

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

d. 1886, författade Poems (1805), Sonnets
and other poems (1857), Avolio: a legend
of Cos (1860), Legends and lyrics (1872)
och The mountain of the lovers (1875),
hvilka åtnjöto stor folkgunst i Södern,
hvars tänkesätt han delade och på hvars
sida han deltog i inbördeskriget. En
fullständig samling af H:s dikter utkom 1882.
1. V. S—g.

Hay-Pauncefote-fördraget [he͡i’-på̄’nsfət-].
Se Clayton-Bulwer-fördraget och Hay, J.

Haytorit [he͡i-] Tripe, miner.,
kalcedonpseudomorfoser efter datolit
från järngrufvan vid Haytor i Devonshire.
A. Hng.

Hayu. Se Haju.

Hayward [he͡i’ωəd], Abraham, engelsk
skriftställare, f. 1801, d. 1884, studerade
juridik och vardt 1832 advokat, grundlade och
redigerade under många år "The law magazine",
öfversatte Savigny, Goethes "Faust" (på prosa,
många uppl.) m. m. samt var ända till sin död
en betydande faktor i Londons litterära och
politiska societet. Han medarbetade i tidskrifter
och tidningar, där hans innehållsrika, ofta
gaddiga artiklar väckte mycken uppmärksamhet;
de samlades sedan i fem bd, 1858—74; ett urval i
2 bd utkom 1878. Stor gastronom och vistspelare,
har H. äfven riktat bokvärlden med Art of dining
(1852, många uppl.) och Short rules for modern
whist (1878); vidare äro att nämna Goethe (1877)
och Sketches of eminent statesmen and writers
(2 bd, 1880). H:s Select correspondence utkom
1886 i 2 bd med H:s biografi af Carlisle.


Haüy [ayi’]. 1. René Just H., fransk mineralog,
f. 1743 i S:t Just (Picardie), d. 1822 i Paris,
utnämndes 1764 till lärare vid Collège de
Navarre och ingick i andliga ståndet. En
tillfällighet bragte honom att egna sig
åt mineralogien. Han tappade i golfvet en
kalkspatskristall och kom vid undersökning af
bitarna att tänka på den geometriska lagen för
kristallformerna. 1784 offentliggjorde han sitt
epokgörande kristallografiska system i Essai
d’une théorie sur la structure des cristaux
och blef på grund af detta arbete invald i
Franska vetenskapsakademien. Mineralogien
har dessutom honom att tacka för flera
andra arbeten af första rang, såsom Traité
de minéralogie (1801; 2:a uppl. 1822),
Traité des caractères physiques des pierres
précieuses (1817) och Traité de cristallographie
(1822). Därjämte gjorde han viktiga upptäckter i
elektricitetsläran (pyroelektriciteten) och utgaf
däri bl. a. Exposition raisonnée de la théorie de
l’électricité et du magnetisme (1787). H. blef
1793 led. af kommissionen för bestämmande
af mått och vikter och 1794 konservator vid
Cabinet des mines samt utnämndes 1802 till
professor vid Muséum d’histoire naturelle. Efter
Napoleons fall afsattes H. af restaurationens
män från sina ämbeten och tillbragte sina sista
lefnadsår i stor fattigdom. Se Kristallografi.


2. Valentin H., den föregåendes broder,
fransk blindpedagog, f. 1745 i S:t Just,
d. 1822 i Paris, var i sin ungdom anställd
i franska utrikeskabinettet. Upprörd öfver
fattiga blindas löjeväckande sätt att som
utspökade musikanter på bulevarderna skaffa
sig sitt uppehälle och måhända påverkad af
Diderots "Lettre sur les aveugles", började
han 1784 undervisa en blind tiggare och väckte
vid en offentlig uppvisning med honom sådant
uppseende, att han erhöll medel till att 1785
öppna en skola för blinda (se Blindanstalter),
den första i sitt slag. Undervisning
meddelades i vanliga skolämnen, handtverk och
musik. 1786 utkom H:s hufvudverk, Essai sur
l’éducation des aveugles, tryckt med stora
upphöjda och svärtade bokstäfver för att kunna
läsas af både blinda och seende. Boken anses
vara det första blindtrycket. 1802 aflägsnad
från skolan af Bonaparte, öfverflyttade han,
då hans enskilda läroverk Musée des aveugles
ej bar sig, till Ryssland, där han verkade i
11 år. Under ditresan gaf han impulsen till
inrättandet af den första nordtyska blindskolan
(se Blindanstalter). Sina sista år tillbringade
han fullkomligt förgäten hos sin bror. Först
efter H:s död blef hans verk uppskattadt,
och en präktig minnesvård öfver honom pryder
nu den af honom grundlagda skolans gård.
1. (A. Hng.) 2. G. Å.

Haüyn [ayīn] Bruun-Neerg., miner., ett efter
reguljära systemet kristalliserande, vanligtvis
lasurblått, stundom ofärgadt mineral, isomorft
med sodalit och hörande till leucitgruppen. Dess
kemiska sammansättning, Na₂ Ca (Na SO₄ Al)
Al₂ (Si O₄)₃, anger detsamma vara en förening
af sulfat och silikat. Förekommer i ytlavor
(Vesuvius, Albanobergen, Andernach, Kaiserstuhl
m. fl. ställen).
A. Hng.

Hazára, distrikt i brittisk-indiska divisionen
Peshawar i Punjab, en smal dal i yttre Himalaya,
mellan Indus i v. och Kashmir i ö. 7,746
kvkm. 560,288 inv. (1901). Hufvudstad:
Abbottabad. 7,764 inv. (1901).
(J. F. N.)

Hazara, en mongolisk stam, som jämte den
befryndade mongoliska aimak-stammen är, sedan
Timur-Lenks dagar (början af 1400-talet),
bosatt i norra Afganistan mellan Herat och
Kabul. Hazara bo i ö., aimak i v. De egentliga
hazara tala till allra största delen persiska,
blott aimakerna ha bevaradt sin visserligen af
persiska påverkade mongoliska dialekt. Hazara äro
till antalet omkr. 600,000, fördelade på omkr. 14
stammar under emiren af Afganistan. De lefva af
fårskötsel och någon industri (tillverkning af
mattor o. d. af ull).
K. F. J.

Hazard [aṡār], Désiré. Se Feuillet, O.

Hazaribagh [hāṡərībā’]. 1. Distrikt
i brittisk-indiska divisionen Chutia
Nagpur, Bengalen. 18,184 kvkm. 1,177,961
inv. (1901). Stenkolsgruvor. — 2. Hufvudstad
i nämnda distrikt. 15,799 inv. (1901).
(J. F. N.)

Hazebrouck [aṡbrokk], arrondissemangshufvudstad
i franska dep. Nord, vid Bourre och den till Lys

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>