Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 11. Harrisburg - Hypereides / 7-8 (1909) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harstad - Harstigit - Harsyra - Harsyresalt. Se Oxalsyra - Hart John Bergland. Se Hardt - Hart, Sir Robert - Hart, Albert Bushnell - Hart, Heinrich - Hart, Julius - Harte, Francis Bret

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Harstigit Flink, miner. (af dess fyndort
Harstigsgrufvan), ett silikat af mangan och
kalcium i form af små färglösa prismatiska
kristaller.
A. Hng.

Harsyra, bot., namn på Oxalis acetosella L.

Harsyresalt. Se Oxalsyra.

Hart, bergland. Se Hardt.

Hart [hā’t], John, engelsk fonetiker, d. 1574, utgaf
1569 ett arbete, An orthographie, som är af
vikt genom sina beskrifningar af ljuden i den
dåtida engelskan. Det omtrycktes 1850.


Hart [hā’t], sir Robert, en af märkesmännen i
arbetet för den kinesiska statens modernisering,
f. i Portadown på Irland 1835, fick 1854
anställning som tolkelev vid brittiska
vicekonsulatet i Ningpo, tjänstgjorde 1858 som
sekreterare hos den fransk-engelska kommission,
som under Kantons ockupation utöfvade
styrelsemakten där, och ingick 1859 i det efter
Taiping-upproret nyorganiserade kinesiska
sjötullväsendet, hvars generalinspektör och chef
han blef 1863. Under H:s ledning gjorde denna
institution oerhörda framsteg, och sjötullmedlen
blefvo det kinesiska statsverkets säkraste
inkomster. Han har äfven varit nitiskt verksam
för spridning af västerländsk civilisation i
Kina och för utjämning af stridigheter mellan
detta land och europeiska makter.
Diplomatiska kåren i Peking anlitade honom synnerligen ofta
som rådgifvare på grund af hans utomordentligt
ingående kännedom om kinesiska förhållanden. Sin
uppfattning af dessa har han framlagt bl. a. i
These from the land of Sinim (1901; ny uppl. med
tillägg 1903). H. blef 1896 generalinspektör för
hela kinesiska tullverket och för postväsendet
samt fick efter 1901 års fördrag i uppdrag att
organisera tullväsendet i de nya fördragshamnarna.
Vid boxaroroligheterna 1900 förstördes äfven H:s
hus, hvarvid bl. a. hans under 40 år förda,
historiskt ytterst värdefulla dagböcker
gingo förlorade; han deltog sedan kraftigt
i försvaret af legationerna i Peking. 1908
återvände H. till hemlandet som tjänstledig,
i själfva verket med afsikt att, så snart
förhållandena det medgåfvo, helt draga sig
tillbaka till privatlifvet. H. har af kinesiska
regeringen hedrats med de högsta utmärkelsetecken
och upphöjdes 1893 af drottning Viktoria till
brittisk baronet.
V. S—g.

Hart [hā’t], Albert Bushnell, nordamerikansk
historiker, f. 1 juli 1854 i Clarksville,
Pennsylvania, tillhör en på 1620-talet till Nya
England invandrad puritansläkt; hans mödernesläkt
uppges vara svensk. H. utexaminerades 1880 från
Harvard, studerade i Paris, Berlin och Freiburg
och promoverades 1883 vid sistnämnda universitet
till filos. doktor. Han blef s. å. vid
Harvarduniversitetet lärare i historia, 1884
e. o. och 1897 ord. professor. Bland H:s många
arbeten i amerikansk historia märkas Formation
of the union (1892), Practical essays on american
government (1893), Guide to the study of american
history (jämte E. Channing,
1897), Salmon P. Chase (i serien "American
statesmen", 1899), Foundations of american
foreign policy (1901) och Essentials of american
history (1905). H. har dessutom flitigt verkat
som utgifvare af lätthandterliga källsamlingar,
t. ex. "American history told by contemporaries"
(4 bd, 1898—1901), "Source book of american
history" (1899) och "Source readers in
american history" (4 bd, 1901—03). Som
en af utgifvarna af "American historical
review" från dess uppsättning (1895) och som
universitetslärare och källskriftsutgifvare har
han inlagt stora förtjänster om den amerikanska
historieskrifningens utveckling till större
kritisk skärpa och metodisk grundlighet.
V. S—g.

Hart. 1. Heinrich H., tysk författare,
f. 30 dec. 1855 i Wesel, d. 11 juni 1906 i
Tecklenburg, studerade i Münster, Halle och
München historia, språk och filosofi, egnade sig
sedan åt tidningsmanna-, framför allt kritisk
verksamhet, i Berlin. Kring H. och hans yngre
bror, Julius H., samlade sig 1883 en krets unga
författare (Karl Henckell, Hermann Conradi,
Arno Holz, Hartleben, Hauptmann m. fl.), från
hvilken den tyska realistiska litteraturrörelsen
bredde ut sig, ledd af bröderna H. Dessa
utgåfvo tillsammans Kritische waffengänge
(6 hftn, 1882—84), som häftigt bekämpade
70-talets litterära storheter, bl. a. Lindau,
L’Arronge, Spielhagen, och Kritisches jahrbuch
(1888 och 1891) samt öfvertogo teater- och
litteraturkritiken i "Tägliche rundschau"
(1887—1900) och "Der tag" (från 1900). H:s
vittra verk, diktsamlingen Weltpfingsten (1878;
2:a uppl. 1887), sorgespelet Sedan (1883),
eposet Das Lied der menschheit ("Tul und Nahila",
1888, "Nimrod", 1889, och "Mose", 1896) och
skisserna Kinder des lichts (1894), äro däremot
mindre betydande. Med Das reich der erfüllung
(1900—01, med G. Landauer och Hollænder)
och tidskriften "Die neue gemeinschaft" (1902
ff.) sökte han och brodern att i panteistisk
riktning nyskapa religionen. H. grundlade 1879
"Deutscher literaturkalender" (fortsatt 1883
af Kürschner). Hans Gesammelte werke äro under
utgifning sedan 1907.

2. Julius H., den föregåendes broder, tysk
författare, f. 9 april 1859 i Münster, är
sedan 1881 bosatt i Berlin som kritiker och
författare. Jämte sin äldre bror, Heinrich
H., har H. haft stor betydelse som den tyska
realismens pionjär och banerförare i Kritische
waffengänge (6 hftn, 1882—84) m. fl. skrifter,
i hvilka han visat sig som en af Tysklands
skickligaste kritiker. Diktsamlingen Sansara
(1879), det lyriska sorgespelet Don Juan Tenorio
(1881), dramerna Schauspielerin, Der rächer
(båda 1884), Der sumpf (1886), Die richterin
(1888), Sehnsucht (1893) och Stimmen in der
nacht (1898) äro uttryck för en grubblande
världsåskådning, som i Homo sum (s. å.),
Der neue Gott (1899), Triumph des lebens
(s. å.), Die neue welterkenntnis (1902) och
Träume der mittsommernacht (1905) utmynnar i
en trosbekännelse, att en af stora andar ledd,
medveten utveckling af mänskligheten skall föra
denna till den med glödande längtan motsedda
nya tiden. H. har vidare skrifvit en tvåbandig
Geschichte der weltliteratur und des theaters
(1894—95) och gifvit ut antologier af spanska,
persiska och engelska skalder.

Harte [hā’t], Francis Bret, nordamerikansk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>